Abstract The purpose of this bachelor’s thesis (C-uppsats) is to analyse the Swedish governments 34-point programme, which contains measures for preventing gang criminality, to see if the government has addressed the theoretical perspective of social capital. The analysis will be conducted using the previously mentioned theoretical perspective. To make the analysis, two different interpretations of the theoretical perspective was combined into a theoretical analysis framework. Which contained the codes used for analysing the text material. The theoretical analysis framework contains the four most central elements from both the interpretations of the theoretical perspective, regarding social capitals effects on criminality, and has been filtered out and used in the analysis.  This thesis is designed as a case study and to conduct it, a qualitative analysis method has been used. Choosing this method has led to a more deep going analysis of the material. It has made it possible to observe interesting information between the written lines thanks to the thorough reading of all material, which is a part of the qualitative text analysis. The deductions made from the thesis analysis are as follows. The government has considered three of the four central elements of social capital that affects criminality. Which means they have taken social capital into account. The measures proposed for preventing gang criminality are also believed to work since the government addresses the theoretical perspective. This is backed up by both the theoretical perspective and by earlier studies. However, the fourth central element that the government has not addressed in their programme is negative social capital, which is an important element. They have not addressed the fact that negative social capital could lead to all their proposed measures of preventing gang criminality having the opposite effect. The proposed measures could increase the criminality or make it harder integrating the gang members back into “normal” society, thanks to the negative social capital.  Therefore, the government receives criticism at the end of the thesis for not addressing this central element in their programme. It is proposed that the government should rework the 34-point programme to also include a consideration of the negative social capital and to have some form of risk analysis in the programme as well. Just in case the proposed measures do not work, or if they increase gang criminality. At the very end of the thesis, possible subjects for further studying in the future are presented.

Studien undersöker tidigare kriminellas upplevelser av problem, svårigheter att integreras i samhället efter avtjänat fängelsestraff och vad för strategier som tagits till för att öka möjligheten för återintegration. Studien är av kvalitativ ansats och har bestått av semi-strukturerade intervjuer med fem individer som avtjänat flera fängelsestraff och som i dag känner sig integrerade i samhället. Urvalet har varit av målinriktad urvalsteknik samt snöbollsurval där empirin analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat redogör för svårigheter i form av bostad, sysselsättning och känslor av utanförskap samt utmaningar som uppstår vid frigivning och vilket stöd som erhållits för att öka möjligheterna för integration. Omständigheterna som en individ befinner sig i och förutsättningarna som föreligger vid frigivning kan vara betydande för möjligheten till återintegration. Det stöd som erbjuds vid frigivning anses inte vara tillräckligt för att tillgodose den enskildes behov. I syfte att eventuellt kunna motverka återfall för individer som avtjänat ett fängelsestraff behöver socialt arbete sträva efter att arbeta individanpassad för att främja den enskilde individens behov i form av boende och sysselsättning. Detta i sin tur kan även resultera i att individens förutsättningar till återintegration i samhället ökar. / The study examines previous criminals’ experiences of problems, difficulties in integrating intosociety after serving a prison sentence and what strategies have been taken to increase the possibility of reintegration. The study is of a qualitative approach and has consisted of semi-structured interview with five individuals who have served several prison sentences and who today feel integrated in society. The selection has been of a goal-oriented selection technique and snowball selection where the empirical data has been analysed based on a qualitative content analysis. The results of the study report difficulties finding a place to live, getting an employment and feelings of exclusion, as well as challenges that arise upon release and the support received to increase the opportunities for integration. The circumstances in which the individual finds himself and the conditions that exist at release can be significant for the possibility of reintegration. Support offered upon release is not considered sufficient and does not considered meeting the needs of the individual. In order to be able to counteract recidivism for individuals who have served a prison sentence, social work needs to strive to work tailored to the individual in order to promote the individual’s needs in the form of a place to live and employment. This in turn can also result in the individual’s conditions for reintegration into society increasing.

Introduktionsprocessen är en viktig komponent för att underlätta de nyanställdas acklimatisering, samt för att skapa de bästa förutsättningarna för att integreras i arbetsgruppen och prestera arbetsmässigt. Som en följd av Covid-19 pandemin har distansarbete varit en åtgärd som tvingat många organisationer att ställa om för att stoppa smittspridningen och skydda medarbetarnas hälsa. Det blir därför kritiskt att förstå hur de nyanställda upplever introduktionsprocessen när den genomförs på distans, vilket också är syftet med den aktuella studien.Studien utgår från en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Nahapiet och Ghoshals (1998) modell om socialt kapital som innefattat tre dimensioner: strukturellt, socialt och kognitivt.Resultatet visar att distansarbete försvårar den spontana kommunikationen mellan den nyanställda och de etablerade kollegorna, vilket gör att arbetsrelationerna tar längre tid att bygga på distans. Vidare visar empirin att sociala aktiviteter för att bygga gemenskap har satts på paus under distansarbete och även att tillgängligheten till andra kollegor för socialt utbyte varierar. Det i sin tur påverkar informations- och resurstillgången eftersom de informella mötena och de spontana interaktionerna inte förekommer på samma sätt vid distansarbete. Slutligen har studien samlat in värdefull information som kan bidra med möjligheter att förbättra introduktionsprocessen för nyanställda som introduceras på distans i framtiden. / The onboarding process plays a central role to facilitate newcomer adjustment’. As a result of the Covid-19 pandemic, several organizations have been faced with the challenge to rapidly shift and work from home in order to prevent the spread of the Corona virus and protect the health of their employees. This study aims to understand the experiences of new employees as the onboarding process is carried out virtually, which becomes crucial considering these circumstances.The study takes on a qualitative approach, where data has been collected through six semi-structured interviews. The results have been analyzed from a social capital perspective, inspired by Nahapiet and Ghoshal's (1998) framework, which includes three dimensions: structural, social and cognitive.Findings in this study indicate that everyday communication between new employees and their coworkers is during telework highly constrained. Meaning it takes longer time to build established relationships due to the unordinary setting and initiating a conversation on a digital platform. Furthermore, the empirical evidence shows that social activities for the purpose of building camaraderie is no longer a priority during telework and the access for social exchange is also strongly limited in certain cases. This in turn affects the resources of information since informal interactions occur less frequently when the onboarding process is implemented on a digital platform. Lastly, this study provided useful information on possible improvements for future onboarding processes for new employees during telework.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. / Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

No description available.

Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse för nyanlända vuxnas etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och i det svenska samhället, samt granska hur fritidssektorn kan komma att agera som stöd i denna integrationsprocess. Med utgångspunkt i Prismas förberedelseprojekt Prisma Arbetsmarknad - en arbetsintegrerande fritidssektor, har fyra deltagare intervjuats där dem delat med sig av sina erfarenheter, upplevelser och åsikter om sina första år i Sverige som nyanländ, utifrån följande frågeställning: Vilka uppfattningar har nyanlända vuxna om Projektet Prismas metoder för att stötta deras integration till arbetslivet och hur upplever de att samhället överlag bidragit till deras integrationsprocess? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar nyanländas etableringsproblematik, samt tre sociologiska teorier. De teorier som används är Pierre Bourdieus kapital- och fältteori, Randall Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi, samt Jürgen Habermas teori om system och livsvärld.  Resultatet visar på att informanterna upplevde sin första tid i Sverige som väldigt påfrestande, där deras vardag präglas av en låg sysselsättningsgrad eller ingen sysselsättning. Brist på sociala interaktioner visade sig ha negativa effekter på individens mentala hälsa. Genom deltagande i projekt Prisma Arbetsmarknad sysselsätts nyanlända och deras livsvärld stärks genom interaktionsritualer som ökar deras emotionella energi och även handlingsutrymme och förmåga. Detta bidrar till att deras sociala kapital utökas genom fler kontakter men också förmågan att ta kontakt.

The aim of this paper was to study how sports associations or support associations that practice sports, work to include young people with a foreign background in their activities, what activities such associations organize to help these young people create new contacts with other social arenas and what measures they take to counteract or prevent social exclusion. We studied whether and to what extent the members' participation helps them to integrate more easily into the Swedish society by learning the language and getting acquainted with Swedish culture. The study was conducted with semi-structured interviews. We interviewed two leaders and two coaches who are all active in associations that aim to assist the young people with foreign background. This selection of respondents gave us a broad spectrum of what is going on inside these associations. With the interviews as a starting point, we have tracked various positive and less positive topics. Young people with a foreign background can end up in various difficult situations, such as unemployment, which can lead to exclusion or other exclusionary factors that in a broader sense will affect both young people and society. Our study results in that participation in sports or support associations can help young people with a foreign background to integrate more easily into Swedish society, but it is crucial that societal resources are not deficient.

Mediernas snabba utveckling skapar en oförutsägbar arbetsmarknad och den höga konkurrens som råder på området kan bidra till ohälsa och kostnader för samhället. Den ställer också krav på att utbildningar i hög grad måste hålla sig uppdaterade för att matcha den föränderliga omvärlden. Syftet med studien är att undersöka medie- och kommunikationsvetares karriärskapande inför, under och efter examen mot de kulturella näringarna. Utifrån The Chaos Theory of Careers används begreppen strange attractor, point attractor, locus of control och phase shift som analysverktyg. Vidare används begreppen Yrkesidentitet och Socialt Kapital. Studien utgår från intervjuer med sju medie- och kommunikationsvetare.Resultatet visar att det krävs särskilda färdigheter för att konstruktivt förhålla sig till en osäker och rörlig framtid. Flera sådana används redan i olika grad omedvetet i studenternas karriärskapande. Vid sidan av att lära sig nya färdigheter behöver medvetenhet om de färdigheter som redan används utvecklas. Undersökningen visar att studenter är beredda att genom ideellt arbete ”köpa” socialt kapital för att göra sig anställningsbara. Det sociala kapitalet riskerar att gå förlorat vid en flytt, vilket talar för att fler globala samarbeten behövs. Ett större fokus på mentorskap och handledning från näringslivet är gynnsamt för både utbildning och näringsliv. Två sammanvävda faktorer är avgörande i karriärskapandet; yrkesidentitet och socialt kapital. Samarbeten mellan studievägledarstudenter och studenter inom medie- och kommunikation kan bidra till båda gruppernas utveckling. Berättande i sig kan också användas för att få syn på karriärskapande färdigheter som redan används. / Media's rapid development creates an unpredictable labour market for media and communication scientists. The competition within the work area can lead to stress and illness, which in turn leads to high costs for society. The aim of this survey is to investigate media- and communication scientists’ creation of a career before, during and after graduation. The survey is based on the following question: How have media and communication scientists created their career before, during and after a general bachelor of media and communication studies? The concepts of strange attractor, point attractor, locus of control and phase shift (from The Chaos Theory of Careers) have been used as analytic tools. Along with this, the concepts of career identity and social capital have been used. The survey is based on interviews with seven media and communication scientists.The result shows that it requires special skills to respond constructively to an uncertain future. Some of these skills are apparent, however, without the students being aware of the influence the skills have in their career building. Besides learning new skills, awareness of the skills individuals already have, is needed. The survey also shows that students work for free to gain social capital. Therefore, a greater focus from the labour market on mentoring and coaching is desirable. The social capital, connected to the original region of education, is likely to be lost for students who move to a different location. Consequently, the development of a more global cooperation between education and labour market is needed. Two interacting factors are decisive in the career creation. These are career identity and social capital. Collaborations between career counsellor students and media and communication students, may also contribute to the development of both groups. The survey has also revealed that students describing their process of creating a career can be used as a tool to help students discover career creation skills that they already use.

Aiming to contribute to its collective action in informing about the problem of an organisation-internal weak and amorphous interaction-gap and its recommended solution, this thesis utilises the discussion and conceptualisations of territorial, human and social capital to derive an analytical insight into roles, relations and interactions within a Local Action Group (LAG) and LEADER. The European rural and local development methodology is studied with abductive and deductive research strategies, making use of a NUTS-SE33 case-study, extensive questionnaire and document analytical methods. Findings show the gap in-between the roles of the decision-maker and project-owner/manager, that if closed with a deliberate, purposive interaction could foster, so act conducive, supportive and reinforcing, the result-oriented effectiveness and revert negative implications. These get eminent in not fully exploitable or losses in foundational LEADER principles of participative mobilisation, networking and capacity building, leading to a weakening of development potential through the loss of mutual local knowledge, information and collective sense. Limitations arise by the representativity issues of the response rate and the territorial research-focus.

Denna studie undersöker fenomenet skolsegregation och dess konsekvenser för elevernas akademiska prestationer, med fokus på lärarnas perspektiv. Genom kvalitativ forskning utforskar studien hur segregation påverkar elevernas akademiska prestationer och det sociala kapitalets roll i att forma deras framgång. Pierre Bourdieus och James Colemans teoretiska ramverk används för att förstå samhälleliga strukturer och deras effekter på individuella resultat. Resultaten identifierar flera faktorer som bidrar till skolsegregation, inklusive bostadssegregation, fritt skolval och spridningen av fristående skolor. Segregation i skolor observeras genom språkliga barriärer och socioekonomiska faktorer som hindrar akademiska framsteg. Dessutom påverkar föräldrars utbildning, socioekonomisk status och habitus avsevärt akademiska prestationer. Lärare lyfter fram den genomgripande karaktären av skolsegregation som en social fråga som vidmakthåller orättvisor, särskilt som drabbar utsatta elevgrupper. Studien understryker vikten av att säkerställa rättvis tillgång till utbildning, och betonar behovet av att ta itu med denna samhälleliga utmaning.