One third of all patients with acute stroke acquire the language impairment aphasia. The assessment of aphasia is important in order to give a correct diagnosis and treatment. Two types of aphasia assessments are assessment of language function and assessment of functional communication (communication in everyday life). The assessment is usually performed by a speech and language pathologist (SLP) but it can also be performed by a family member or close friend with a proxy rating questionnaire. In this study the correlation between proxy rating of functional communication and SLP assessment of both language function and functional communication were examined. The assessments were performed at 16 days and 6 months after stroke onset. The study also examined if two proxy ratings correlated. The study was conducted using ANH and CETI proxy ratings, and the SLP assessments NGTA and ANELT. The results revealed a strong, statistically significant, correlation between proxy rating and SLP assessment and a very strong, statistically significant, correlation between the two proxy ratings. All correlations remained strong over time. When differences between proxy rating and SLP assessment were observed there was a tendency that proxies rated the functional communication higher than the SLP did. When the participants were divided into groups based on severity of aphasia, the results revealed a greater consistency between proxy rating and SLP assessment for people with mild aphasia than for those with moderate to severe aphasia. / En tredjedel av alla som drabbas av stroke får den förvärvade språkstörningen afasi. Det är viktigt att bedöma afasi för att bland annat kunna diagnosticera och lägga upp behandling. Två sätt att bedöma afasi är bedömning av språkfunktion och bedömning av funktionell kommunikation (kommunikation i vardagslivet). Vanligtvis utförs bedömningen av logoped men svårigheterna kan också bedömas genom anhörigskattning. I denna studie undersöktes samband mellan anhörigskattning av funktionell kommunikation med logopedisk bedömning av både språklig funktion och funktionell kommunikation vid 16 dagar samt vid 6 månader efter insjuknandet i stroke. Dessutom undersöktes huruvida två olika anhörigskattningar korrelerade med varandra. Testerna som användes var anhörigskattningarna ANH och CETI samt logopedbedömningarna NGTA och ANELT. Resultaten visade en stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattning och logopedbedömning samt en mycket stark, statistiskt signifikant korrelation mellan anhörigskattningarna. Korrelationerna var fortsatt starka över tid för alla jämförelser. Observation av skillnader mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning visade att anhöriga tenderade att skatta den funktionella kommunikationsförmågan högre än logopedbedömningen av samma förmåga. Vid gruppindelning efter afasigrad observerades att för personer med lätt afasi fanns större samstämmighet mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning än för personer med måttlig till grav afasi.

School education puts great demands on children’s linguistic abilities, and children with language difficulties might therefore have problems reaching educational goals. Speech and language pathologists (SLP) can help these students achieve the school's goals through different language and communication efforts. However, there is a lack of knowledge about how SLPs work in Sweden in general. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how SLPs work in Swedish schools. The goal is to identify which methods service deliveries they use and to analyze the service deliveries based on prevailing evidence, as well as to contribute with experiences and reflections of the SLPs regarding their work. The study was conducted using two methods to collect data from the SLPs working in schools; a nationally distributed electronic survey, and semi-structured interviews with a smaller number of SLPs who mainly worked in school settings.  The results show that the organizational work conditions vary for SLPs in Swedish schools. The workload is perceived as high by a majority, while most tend to enjoy their profession. The collaboration with other professions is described as partially functional. Consultation is the service delivery method that is most often used, followed by individual intervention outside the classroom. Working in the classroom is less common. There is evidence regarding the different service delivery methods used, but the conditions do not always seem to offer the opportunity to implement them in the way that has been shown to have the best effect in earlier studies. The SLPs believe that there are several advantages of working in a school environment. Despite this, feelings of inadequacy and loneliness are sometimes experienced. Learning the school's governing documents was considered a challenge. Employers and schools having an understanding of what speech therapists can contribute to the school setting is considered a success factor. The SLPs hope that the forthcoming guidelines from Svenska logopedförbundet (SLOF) regarding SLP work in schools will clarify their role and working methods. A statutory provision of the profession in the student health team is also considered to be an opportunity of development that could lead to more SLPs working in schools.

Among Swedish speech and language pathologists there is a need for extended knowledge of existing treatment methods for aphasia. Currently, there is an ongoing process to develop clinical guidelines for aphasia rehabilitation. Therefore, a knowledge base is needed, including a description of existing treatment methods, their theoretical foundation and evidence base. The aim of the present study was to compose an evidence-based summation of treatment methods for auditory comprehension disorder in people with aphasia. A systematic literature search was conducted using the following databases: PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL and Speechbite. Additionally, several studies were found by manual searches. Twenty-three articles were chosen and assessed. A total of 13 different treatment methods were described. Most of the included studies had a poor quality and few participants. The majority of the treatment methods were found to have an insufficient evidence base, with the exception of CIAT and Hand-action observation treatment. They were found to have moderate and limited evidence. Most of the included studies have shown a significant improvement of auditory comprehension following speech and language therapy. Although, for speech and language pathologists to be able to choose a specific treatment method based on evidence, larger studies with higher quality will be needed. / Bland svenska logopeder finns behov av utökad kunskap om vilka specifika metoder som finns för behandling av afasi. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram kliniska riktlinjer för afasi. Syftet med studien var att ta fram ett evidensbaserat kunskapsunderlag med en beskrivning av olika metoder för behandling av hörförståelse hos personer med afasi. Resultatet av den aktuella studien ämnas användas till arbetet med de kliniska riktlinjerna. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL samt Speechbite. Utöver detta handsöktes ytterligare artiklar. Sammanlagt 23 artiklar kvalitetsgranskades och evidensstyrkan för varje metod bedömdes enligt SBU:s beskrivning av GRADE-systemet. I kunskapsunderlaget presenteras sammanlagt 13 olika behandlingsmetoder för behandling av hörförståelse. De flesta av de ingående studierna hade en bristande studiekvalitet med lågt antal deltagare. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, med undantag för CIAT och Hand-action observation treatment som bedömdes ha måttlig respektive begränsad evidens. De ingående studierna har övervägande visat att logopedisk behandling ger ett signifikant förbättrat resultat på hörförståelse. Större behandlingsstudier med bättre kvalitet behövs dock för att kliniska logopeder ska kunna välja en behandlingsmetod framför en annan på en evidensbaserad grund.

Vaken hjärnkirurgi med testning av tal- och språkfunktioner ger viktiga fördelar vid operation av lågmaligna gliom. Denna metod ökar möjligheten för radikal resektion av tumören samtidigt som viktiga funktioner som till exempel språk bevaras. Optimering av det intraoperativa språktestningsförfarandet ökar möjligheten för mer sensitiv språktestning. Det finns idag ingen konsensus, varken internationellt eller nationellt, kring hur man bör testa språkliga funktioner intraoperativt. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om det är möjligt att vidareutveckla de metoder som idag används för elicitering av spontantal och testning av läsning under vakenkirurgi av lågmaligna gliom på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka detta genomfördes en litteraturgenomgång vilken tillsammans med auskultationer vid operation och intervjuer med yrkesverksamma logopeder och neurokirurger har utmynnat i ett förslag på ett intraoperativt högläsningstest innehållande meningar med nonord, meningar utan nonord samt enskilda ord. Nivåindelningen av testmaterialet möjliggör för testledaren att individuellt anpassa språktestning utifrån patientens förmåga. I samband med färdigställandet av testet genomfördes en pilottestning av materialet. Det föreslagna lästestet förväntas vara mer heltäckande än det som används idag då det möjliggör testning av flera läsfunktioner så som de beskrivs i ”dual route-modellen”, en psykolingvistisk teori om läsning. Dessutom har ett förslag på riktlinjer kring intraoperativt elicitering av spontantal formulerats. / Awake surgery is the gold standard for treatment of low-grade gliomas nearby eloquent language areas in the brain. This method increases the possibility of radical resection while cognitive functions such as language are preserved, as the method allows for online testing of cognitive functions. Improvement of the intraoperative language tests could increase the possibility of more sensitive testing and thereby decrease the risk of postoperative language impairments. There is no international or national agreement on how intraoperative language testing should be performed. The aim of this study is to explore the possibility of developing the methods of language testing which are used today at Akademiska sjukhuset in Uppsala, focusing on reading and spontaneous speech. Therefore the authors have conducted a review of current literature. The literature review, observations of surgery and interviews with speech pathologists and neurosurgeons resulted in the development of an intraoperative reading aloud test with three tasks consisting of sentences with nonwords, sentences without nonwords and single words. The classification of the test material into different levels will allow clinicians to adapt the reading test based on each individual case. A pilot trial of the reading test was preformed. The proposed test is expected to be more comprehensive in comparison to the tests that are currently used, as it enables testing of the different reading routes described in the dual route model, a psycholinguistic reading model. Additionally, guidelines for eliciting spontaneous speech have been defined.

Low-grade gliomas (LGGs) constitute a major challenge for health care because of their location and nature. LGGs are often found in eloquent areas, and their infiltrative growth cause neurological reorganization, which complicates the mapping of important functions. Awake surgery in combination with direct electrical stimulation (DES) and intraoperative tests is a relatively new method for mapping the brain's functional limits, thus eliminating as much of the tumor as possible while maintaining important functions. At present there is no available intraoperative test for semantic processing in Swedish. Tests of specific linguistic abilities improves the specificity of mapping which reduces post-operative linguistic impairments. Intraoperative tests can thus contribute to increased quality of life in the patient group. This study was based on the Dutch Lingusistic Intraoperative Protocol (DuLIP) test battery to create a Swedish version of the subtest semantic odd word out (SOWO). SOWO tests semantic processing via lexical reading. The adjusted and extended version of SOWO was tested during a pilot trial on 26 standard-language people. The study has resulted in a new semantic intraoperative test in Swedish that will be clinically examined at University Hospital in Uppsala. Hopefully, the new test contributes to better treatment options for patients with LGG. / Lågmaligna tumörer (LGG) utgör en stor utmaning för vården på grund av deras lokalisation och karaktär. LGG återfinns ofta i elokventa områden och deras infiltrativa växtsätt orsakar neurologisk omorganisering, vilket komplicerar kartläggning av viktiga funktioner. Vakenkirurgi i kombination med direkt elektrisk stimulering (DES) och intraoperativa tester är en relativt ny metod för att kartlägga hjärnans funktionella gränser och därmed kunna avlägsna så stor del av tumören som möjligt samtidigt som viktiga funktioner kan bevaras. I dagsläget finns det inget tillgängligt intraoperativt test för semantisk bearbetning på svenska. Tester av specifika lingvistiska förmågor förbättrar specificiteten av kartläggningen vilket minskar postoperativa språkliga nedsättningar. Intraoperativa tester kan därmed bidra till ökad livskvalitet hos patientgruppen. Denna studie har utgått från det nederländska testbatteriet Dutch Lingusistic Intraoperative Protocol (DuLIP) för att skapa en svensk version av deltestet semantic odd word out (SOWO). SOWO testar semantisk bearbetning via lexikal läsning. Den anpassade och utökade versionen av SOWO pilottestades på 26 normalspråkiga personer. Studien har resulterat i ett nytt semantiskt intraoperativt test på svenska som ska prövas kliniskt på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Förhoppningsvis bidrar det nya testet till bättre behandlingsmöjligheter för patienter med LGG.

ABSTRACT Stroke can result in aphasia which is an acquired language disorder. It affects both the person with aphasia and the relatives. Previous studies have shown that people with aphasia consider themselves to have fewer difficulties with communication in comparison to their relatives’ opinions. The relatives rate the difficulties as less severe in comparison to the speech and language pathologists. The scales Communication Outcome after Stroke (COAST) and Carer Communication Outcome after Stroke (Carer COAST) can be used to investigate the experiences of the people with aphasia and their relatives regarding the language and communication ability of people with aphasia and the quality of life for both groups. By using COAST and Carer COAST this study aimed to investigate the experiences of people with aphasia and their relatives and to compare their experiences to the assessment of language. This study also aimed to start a validation of COAST and Carer COAST on a Swedish population. A qualitative and a quantitative analysis were used. Twenty people with aphasia and nineteen relatives were participating. The ratings between people with aphasia, their relatives and the speech and language pathologist did not differ a lot even though the relatives rated the difficulties as most severe. The quality of life was negatively affected for almost all participants. This study provided deeper insight in the different experiences which can be crucial in the clinical practice. The validation of COAST and Carer COAST can contribute to an extended use of the scales clinically and in research. Keywords: aphasia, stroke, relative, experiences, speech and language pathology, Communication Outcome after Stroke, Carer Communication Outcome after Stroke SAMMANFATTNING Afasi är en förvärvad språkstörning som kan uppkomma efter stroke och påverkar både personen som fått afasi och de närstående. Enligt tidigare studier anser personer med afasi att de har mindre kommunikationssvårigheter än vad de närstående upplever. De närstående upplever i sin tur svårigheterna som mindre än vad logopeder bedömer. Skattningsformulären Communication Outcome after Stroke (COAST) och Carer Communication Outcome after Stroke (Carer COAST) kan användas för att undersöka upplevelserna hos personer med afasi och deras närstående avseende den språkliga och kommunikativa förmågan hos personen med afasi samt livskvaliteten hos båda parter. Studien syftade till att med COAST och Carer COAST studera upplevelserna hos personer med afasi och deras närstående samt hur dessa förhöll sig till en språklig bedömning. Ytterligare ett syfte var att påbörja validering av COAST och Carer COAST på en svensk population. En kvalitativ och en kvantitativ analys gjordes. Tjugo personer med afasi och nitton närstående deltog. Det var inga större skillnader mellan skattningarna av deltagarna med afasi och deras närstående. Skattningarna stämde även till stor del överens med den språkliga bedömningen även om de närstående överlag skattade svårigheterna som störst. Livskvaliteten var negativt påverkad för de flesta deltagarna. Studiens resultat ökar insikten om de olika upplevelserna vilket kan vara av betydelse i den kliniska verksamheten. Valideringen av COAST och Carer COAST kan innebära att skattningsskalorna i större utsträckning kan användas kliniskt och inom forskning.   Nyckelord: afasi, stroke, närstående, upplevelser, logopedi, Communication Outcome after Stroke, Carer Communication Outcome after Stroke

I skolan ställs höga krav på språklig förmåga hos barn och för barn med språkstörning kan det innebära svårigheter att klara skolans kunskapskrav. En språkstörning kan också leda till svårigheter med sociala relationer och socioemotionell problematik till följd av den nedsatta språkliga förmågan. För att barn med språkstörning ska klara skolgången är de ofta i behov av logopediska insatser, men trots detta avslutar majoriteten av regionerna i landet logopedisk vårdkontakt vid skolstart. Möjligheten att få logopediska insatser skiljer sig beroende på var i Sverige barnet bor. Tidigare studier visar att ansvarsfördelningen mellan skolan och hälso- och sjukvården skiljer sig över landet, vilket riskerar att leda till ojämlikheter i vilka språkliga insatser barn med språkstörning i skolåldern erbjuds. Syftet med studien är att undersöka hur logopeder inom hälso-och sjukvården upplever arbetet med barn med språkstörning i skolåldern för att bidra till en mer likvärdig utbildning och vård. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva logopeder, anställda inom fem olika regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultatet i studien visade att flera logopeder upplever en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och hälso- och sjukvård gällande uppdraget att tillgodose barnets behov av språkliga insatser. Logopederna upplever att arbetet med barn med språkstörning i skolåldern begränsas av resursbrister och personbundna egenskaper (exempelvis kunskap, intresse och erfarenheter) både i skolan och hälso- och sjukvården. I intervjuerna belyser logopederna vikten av att se barn med språkstörning från flera perspektiv och att ge fortsatta logopediska insatser också under skolåren för att minska risken för konsekvenser till följd av en språkstörning. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer för arbetet med barn med språkstörning lyfts som fördelaktigt. Slutligen konstaterades att en god samverkan mellan skolan, hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna upplevs vara betydelsefullt för att barn med språkstörning i skolåldern ska få en mer likvärdig utbildning och en mer jämlik vård. / School education puts great demands on a student's language ability, and for students with development language disorder (DLD) it might mean difficulties in achieving educational goals. Language difficulties might lead to socio-emotional problems and struggles with social relationships. Students with DLD are often in need of speech and language pathologists (SLP) efforts to achieve educational goals. However, in the majority of the regions in Sweden no further SLP contact is offered to children with DLD from when they start their schooleducation. The possibility of receiving speech and language interventions differs depending on where in Sweden the student resides. Previous studies show that the division of responsibilities between school and healthcare is unclear in Sweden which might lead to unequal care for children with DLD. This study aims to investigate SLPs working in healthcare and their experience of supporting school-aged children diagnosed with DLD. The study is based on semi-structured interviews conducted with eleven SLPs, employed in five different healthcare regions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis. The results showed that several SLPs in the healthcare systems experience an unclear division of responsibilities between school and healthcare regions regardingfulfilling the needs of the children with DLD. The SLPs experience challenges working with school-aged children with DLD, since the school and healthcare lack resources and due to different personal characteristics (for example knowledge, interests and experiences). The SLPs highlights the importance of a holistic perspective and to proceed with speech and language interventions to reduce the risk of consequences of the DLD diagnosis. Evidence-based guidelines are highlighted as a factor of success when working with children diagnosed with DLD. Finally, the study strengthens the understanding that well-functioning collaboration between school staff, health service and care givers is important for students diagnosed with DLD to obtain more equal education, care and support. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Developmental language disorder (DLD) is a communication disorder which can greatly affect a child’s ability to achieve academic goals. In Sweden, all children have the right to receive the support they need in school. To ensure the needs of students with DLD are being met, more studies are needed regarding teachers’ knowledge about DLD as a diagnosis, their experiences related to working with these students, and their experiences of relevant interprofessional teamwork. The purpose of this study is therefore to shed light on the professional situation for teachers of students with DLD. The results of the study are based on focus group interviews with 19 teachers from 17 different counties in Sweden. The interviews were transcribed and then analyzed using content analysis. The study found that the participating teachers experience DLD as a diagnosis which greatly affects students’ goal achievement as well as their socio-emotional well being. The participants also underlined the lack of instruction related to DLD in teacher training programs and described that this lack of instruction sometimes led them to feel unprepared in their work with these students. Interprofessional collaboration was lifted as an especially important aspect of work with children with DLD, but many experienced the circumstances at their workplace as suboptimal for effective teamwork. The teachers specifically expressed a desire for more collaboration with SLPs and highlighted the importance of knowledgeable and competent school leadership. The results of the study indicate a need for children with DLD to be more highly prioritized both in the education of teachers but also in the allocation of resources within schools. Additionally, in order to achieve more equitable access to education for these students, teachers feel that SLPs need to be more closely involved at the school level. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie om måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.