Since 2013 gamification has been applied in a number of domains, among these task management applications (TMA), to achieve positive effects. However, a discrepancy has been found regarding expected results and those of applying the method to TMA. This study has conducted a field experiment to evaluate the user experience of two instances of a web-based TMA called Att.Göra. One instance was gamified (AG.Play), while the other was not (AG). 14 respondents were asked to evaluate their user experience through diaries over a one week period. Through thematic analysis of the resulting data, this study concludes that gamification can affect the user experience by heightening the experience of hedonic attributes, lowering expectations regarding pragmatic attributes and increasing motivation for continued usage. However, this may not be enough to sustainably satisfy user needs, since the aim of TMA is to aid users in pragmatically oriented activities rather than hedonic. / Sedan 2013 har spelifiering applicerats inom olika områden, bland annat digitalt medierad sysslohantering (DMSH), för att uppnå positiva effekter. Tidigare forskning visar dock på en diskrepans i väntade utfall vid bruk av metoden och resultat inom området. Studien har nyttjat fältexperiment för att utvärdera användarupplevelsen av två instanser av en nätbaserad DMSH kallad Att.Göra. En instans spelifierades (AG.Play) och en inte (AG). 14 deltagare läts utvärdera sin användarupplevelse genom dagböcker under en veckas tid. Genom tematisk analys av den resulterande empirin har denna studie funnit att spelifiering kan påverka användarupplevelsen av DMSH genom att förhöja upplevd hedonik, sänka förväntningar på pragmatisk förmåga samt öka motivation tillfortsatt användning. Detta riskerar dock inte vara nog för att tillfredsställa användarens behov långsiktigt, då det primära syftet med DMSH är att understödja användare i pragmatiskt orienterade aktiviteter snarare än hedoniska.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som mellan 500 000 och 700 000 människor beräknas lida av i Sverige idag och det är en sjukdom som blir allt vanligare. Enligt nya riktlinjer ifrån Socialstyrelsen kan daglig träning i form av styrka och kondition ge en ökad livskvalité för personer som är sjuka i KOL. Det är dock svårt att få patienterna till daglig fysisk träning, en av anledningarna är att patienterna har svårt att andas vilket leder till ångest vid till exempel pulshöjning. Vi ställer oss därmed frågan om patienterna med hjälp av en applikation till smartphones som har inslag av spelifiering skulle kunna öka sin motivation till daglig träning.Arbetet inleds med en förundersökning där det utförs en litteraturstudie, en analys av fyra olika motivations-applikationer samt intervjuer med fem stycken sjuksköterskor och sjukgymnaster som arbetar med KOL-patienter inom primärvården. Detta görs för att få ett underlag om vad för funktionalitet och vilken design applikationen bör ha för att tilltala sin målgrupp. Utifrån det underlaget utarbetas en applikation som testas på sex personer genom användartester med efterföljande intervjuer.Resultat visar på att det framtagna konceptet är intressant och de tillfrågade anser att applikationen kan öka deras motivationen till daglig träning. Graden av spelifiering i applikationen upplevs motiverande och kul och att det finns utrymme för vidareutveckling av detta. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a disease that is estimated to affect 500 000 to 700 000 people in Sweden today and it is a disease that keeps becoming more common. According to new guidelines from The National Board of Health and Welfare daily exercise give increased quality of life to a person ill from COPD. It is however difficult to get these people to exercise daily due to the fact that their breathing difficulties increase during training. So we want to examine the possibilities to increase these peoples motivation to enhance their daily exercise with a mobile application containing elements of gamification.With that in mind we start of by performing a literature study, an analysis of four motivational applications and interviewing five people who works with COPD in the primary care units. The goal of this is to get a feel of what functionality this kind of application should contain. We then develop an application and test it on six people to get an indication whether the design works or not. The tests are followed by an interview of each of the testers. What we find is that the application as a concept works very well. The interviewed people think it is an interesting solution to increase their daily exercise. The degree of gamification that the application contains is perceived to be motivational and fun.

Syftet med studien är att undersöka hur några specifika spelelement kan användas för att öka användares engagemang för att lämna in förbättringsförslag relaterat till deras arbetsplats samt hur användningen av dessa spelelement påverkar användarupplevelsen inom denna kontext. Detta undersöktes kvalitativt utifrån två frågeställningar där undersökningsdeltagarna fick utföra användartester av en icke-spelifierad och tre spelifierade webbapplikationer för inlämning av förbättringsförslag relaterat till arbetsplatsen samt besvara frågor om användarupplevelsen och engagemanget vid fyra intervjutillfällen.   Av de tre spelelementen berättarröst, förloppsindikator och feedback som undersökts har samtliga påvisats öka användarnas engagemang för inlämningen av förbättringsförslag. I denna undersökning var spelelementet feedback mest engagerande, följt av spelelementet förloppsindikator och slutligen spelelementet berättarröst. Samtliga undersökta spelelement har överlag gett användarna en positiv användarupplevelse. Berättarrösten förmedlade vikten av uppgiften och fick användarna att uppleva att de var en del av någonting större. Förloppsindikatorn visade vad varje användare presterat och utmanade användarna till att lämna in fler förbättringsförslag och till att nå de uppsatta målen. Det upplevdes positivt att nå mål och användarna upplevde även att detta gav en känsla av avslut. Spelelementet feedback gav inspiration och fick användarna att känna sig sedda och som en del av en gemenskap. / The aim of the study is to examine how a few specific individual game elements could be used to increase users’ engagement to submit improvement suggestions related to their workplace as well as how the use of these game elements impacts the user experience within this context. This was examined qualitatively through two research questions where the research participants had to perform user testing on one non-gamified and three gamified web applications for submission of improvement suggestions related to the workplace as well as answer questions about the user experience and engagement at four interview occasions.   Out of the three game elements narrative, progress bar and feedback that have been examined have all proved to increase the users’ engagement for the submission of improvement suggestions. In this study was the game element feedback found to be most engaging, followed by the game element progress bar and lastly the game element narrative. All examined game elements have overall given the users a positive user experience. The narrative conveyed the importance of the task and made the users experience that they were a part of something bigger. The progress bar showed what each user performed and challenged the users to submit more improvement suggestions and to reach the defined goals. It was perceived positively to reach goals and the users experienced that it also gave a sense of completion. The game element feedback gave inspiration and made the users feel seen and as a part of a community.

This study is a bachelor thesis in the field of Information Design with a focus on Interaction Design. It aims to develop an interactive application to raise self-awareness on the matter of sleep hygiene for young adults, especially college students.  The study integrates both quantitative methods such as surveys, and qualitative methods including interviews and usability testing, to gather data. This report demonstrates the design thinking behind design solutions based on collected data and several iterative processes. The study involves various experts and the potential target group to create a User-Centered Design application. In total, seven experts in both health and user experience fields, and five college students were involved in the qualitative research. Various psychological theories such as Cognitive Load and Self-Determination were used in the study to create a user-friendly application.  The result of this study is a design proposal for the interactive application called Soul-Py, which combines a sleep tracker, gamification of sleep hygiene topics, a community that involves both experts and other users, and a controller for smart home devices. The application encourages users to self-reflect on their sleep hygiene and practice better sleep hygiene practices. / Denna studie är en kandidatuppsats inom området informationsdesign med fokus på interaktionsdesign. Den syftar till att utveckla en interaktiv applikation för att öka självmedvetenheten om sömnhygien för unga vuxna, särskilt universitetsstudenter.  Studien integrerar både kvantitativa metoder, såsom enkäter, och kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och användbarhetstester, för att samla in data. Denna rapport visar designprocessen bakom design lösningarna baserade på insamlade data och flera iterativa processer. Studien involverar olika experter och potentiella målgrupp för att skapa en användarcentrerad designapplikation. Totalt var sju experter inom både hälso- och användarupplevelseområdena, samt fem universitetsstudenter, inblandade i den kvalitativa forskningen. Olika psykologiska teorier såsom kognitiv belastning och självbestämmandeteori användes i studien för att skapa en användarvänlig applikation.  Resultatet av studien är ett designförslag för den interaktiva applikationen, kallad Soul-Py, som kombinerar en sömnspårare, spelifiering för ämnen om sömnhygien, en gemenskap som involverar både experter och andra användare, samt en kontroller för smarta hem-enheter. Applikationen uppmuntrar användarna att reflektera över sin sömnhygien och att praktisera bättre sömnhygienvanor.

Denna uppsats kommer att undersö̈ka hur designen och anvä̈ndandet av mobildejtingtjä̈nsten Tinder har påverkat beteenden och normer gä̈llande nä̈tdejting bland unga vuxna i Sverige. Ett huvudsyfte är att undersöka hur olika interaktionsmekanismer i Tinder påverkar synen på nätdejting och potentiella partners. Vidare undersöker vi faktorer som skiljer Tinder från övriga nätdejtingtjänster, samt vilka normer som synliggörs genom användandet av Tinder. Genom en nätbaserad enkätundersökning kunde vi samla användarupplevelser och åsikter från användare av Tinder. Baserat på materialet från enkätundersökningen utförde vi tre fokusgrupper vars syfte var att fördjupa perspektiv unga vuxna hade gällande nätdejting och Tinder. Resultatet presenteras genom att analysera data från informanterna kombinerat med teorier om användarupplevelse (User Experience), affordanser, designkvalitéer, självrepresentation, spelifiering och marknadsmetaforer. Vi kunde se åtskilliga mekanismer associerade med spelifiering i Tinder gällande design och användarbeteende. Generellt verkar också Tinderanvändare reproducera rådande könsnormer i en annars neutral och minimalistisk design. Vidare fanns marknadsmetaforer gällande nätdejting i Tinder. Tinder tycks även ha tilltalat en ny målgrupp inom nätdejting, således ansedd avslappnad och jämbördig annan social media. Kopplingen till Facebook bidrar också till en ökad tillit för självrepresantationen bland Tinderanvändare. Slutligen ser vi att den svepcentrerade “ja-eller-nej-funktionaliteten” i Tinder verkar ha skapat en standard som kommer att påverka framtida dejtingtjänster och användarupplevelser. / This report aims to examine how the design and usage of the mobile dating application Tinder has affected behaviors and norms regarding online dating amongst young adults in Sweden. One main purpose is to examine how different interaction mechanisms in Tinder affects the view of online dating and potential partners. Additionally factors that differentiate Tinder from other online dating services will be examined. Furthermore social norms that are made visible through the usage of Tinder will be addressed. By creating an online survey it was possible to retrieve user experiences of Tinder usage and opinions about Tinder and online dating. Based on material from the survey three focus group interviews were conducted, which gathered different perspectives young adults had regarding online dating and Tinder. The conclusion will be presented by analyzing the data from the informants combined with theories such as User Experience, affordances, design qualities, self representation, gamification and market metaphors. Several mechanism associated with gamification were found in Tinder regarding design and user behavior. The Tinder users in general also seem to reproduce current gender norms in an otherwise neutral and minimalistic design. Furthermore market metaphors were found regarding online dating in Tinder. Additionally Tinder seems to target a new group of users in online dating, accordingly considered as ”laid-back” and equal to other social media. The connection to Facebook also contributes to an increased trust towards the self representation of Tinder users. Finally the swipe centered “yes-or-no-functionality” of Tinder seems to create a standard that will affect future dating services and User Experience.

Spelifiering definieras som användningen av speldesignelement inom icke-spelsammanhang. Detta är ett koncept vars popularitet har ökat och fortsätter att öka. På senare år har spelifiering tillämpats inom utbildning men även andra områden som: marknadsföring, politik och interaktiva system. Studier har visat märkbar inverkan av spelifiering på användares beteende men trots detta finns det en brist på tillämpningar och forskning av spelifiering på informationssystem och undervisning. Avsikten med denna studie är att redogöra för vilka känslor studenter upplever när de använder sin primära lärplattform samt hur en spelifierad lärplattform skulle påverka studenters känslor och därmed deras studieupplevelse. Detta utförs genom en kvalitativ forskningsansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med fem studenter vilket innehar en aktiv utbildning vid Högskolan i Borås. I samband med de semistrukturerade intervjuerna presenterades en interaktiv IT-artefakt i form av en prototyp där spelelement har tillämpats på studenternas primära lärplattform. Prototypen användes för att informanterna skulle kunna få en djupare förståelse kring vad spelifiering innebär och hur det skulle kunna se ut i praktiken tillämpat vid lärplattformen. Slutsatserna som presenteras tyder på att studenters studieupplevelse förbättras till viss del då det framkommer mer positiva känslor i samband med användningen av den spelifierade lärplattformen. Detta till skillnad från vad det gjorde i samband med användningen av den primära lärplattformen där spelifiering inte var tillämpat. De positiva känslor som uppstod bland studenterna var främst en ökad motivation, ett förbättrat självförtroende och en ökad gemenskap. Vissa delar av den spelifierade lärplattformen har framkallat negativa känslor såsom stress och prestationsångest. Slutsatserna tyder även på vad man som utvecklare behöver ta i åtanke för att undvika stress och prestationsångest bland studenterna. Vi finner i övrigt att slutsatserna är väsentliga för utvecklare till följd att lyckas med en praktisk tillämpning av spelifiering på en lärplattform där studenternas studieupplevelse ligger i huvudfokus. / Gamification is defined as the use of game design elements in non-gaming context. This is a concept whose popularity has increased and continues to increase. In recent years, gamification has been applied in education but also other areas such as: marketing, politics and interactive systems. Studies have shown a noticeable impact of gamification on user behavior, but despite this, there is a lack of applications and research of gamification applied on information systems and teaching. The purpose of this study is to describe what feelings students experience when using their primary learning management system and how a gamified learning management system would affect students' feelings and thus their study experience. This is done through a qualitative research assignment that is based on semi structured interviews with five students, which holds an active education at the University of Borås. In connection with the semi structured interviews, an interactive IT artefact was presented in the form of a prototype where game elements have been applied to the students' primary learning management system. The prototype was used to enable the informants to gain a deeper understanding of what gamification involves and what it could look like in practice applied to the learning management system. The conclusions presented indicate that students' study experience is improved to some extent as there are more positive feelings in connection with the use of the gamified learning management system. This is unlike what it did in connection with the use of the primary learning management system where gamification was not applied. The positive emotions that arose among the students were primarily an increase of motivation, improved self-esteem and an increased community. Some parts of the gamified learning management system have caused negative feelings such as stress and performance anxiety. The conclusions also indicate what developers need to keep in mind in order to avoid stress and performance anxiety among the students. We also find that the conclusions are essential for developers to succeed in the practical application of gamification on a learning management system where the students' study experience is the main focus.

Detta arbete har handlat om att få förståelse vad barn eftersöker för designfaktorer i en mobilapplikation, som ska vara ekonomiskt lärande och hjälpa barn att planera vecko-och månadspengen. Studien skulle resultera i ett designkoncept baserat på barnens egna behövande och önskade faktorer för en ekonomiskt lärande mobilapplikation. Anledningen till att utföra en sådan studie uppkom då svenska banker uppmärksammat att barn har det idag svårare att förstå pengars värde och planera budgeten. Samtidigt som kontanthanteringen har minskat används heller inte fickpengar i samma grad, vilket har tidigare bevisats vara en bra praktik att lära barn med. Således saknas det ett naturligt sätt för dagens barn att handskas med budgetering och lära sig pengarsvärde. Studiens syfte var därför att synliggöra dessa transaktioner genom att främja vecko- och månadspengen och barnens finansiella lärdomar i ett designarbete. Därmed blev frågeställningen: “Vilka designfaktorer prioriterar barn i en ekonomsikt lärande mobilapplikation”, vilket var tänkt kunna besvaras med hjälp av en skolklass med barn i elva till tolv årsåldern. Projektets syfte var att ha en hög användarinvolvering för att kunna få djupare insikter för barnens behov och även låta dem vara en del av designarbetet för att åstadkomma ett resultat de gillar. Teori som spelifiering användes och även en del normativa teorier som bygger sin teori på att försöka förändra eller främja ett visst beteende hos användarna, vilket i denna studie har valts att kallas för teorier inom social design. För datainsamlingsmetoder genomfördes tre primära insamlingar med en femteklass, där barnen fick delas in i tre grupper och genomföra varsin metod. Metoderna ämnade antingen att framkalla empiri om barnens ekonomiska och sociala tillvaro, samt låta dem generera egna designförslag och koncept för vecko-och månadsplanering. För att sedan analysera datan anpassades Tromp och Heckerts teoretiska modell som uppvisar ett sexfaldig process: från att definiera ett socialt fenomen, hitta problemområden inom den, använda strategier för att motarbeta och slutligen att framkalla ett designförslag. I denna modell integrerades studiens teorier för att kunna nyttja de strategier vid dataanalysen. Slutsatsen blev att barnen vill lära sig med spel, kunna personifiera innehållet, kunna känna igen sin skolidentitet i tjänstens kontext, illustrera information med olika diagram och där de visats ha en fascination för högteknologiska prylar, som också tros ge dem social status. Barnen visade sig vilja vara ansvarsfulla och kunna planera sin egna budget, men vill kunna såväl belönas, antingen med godis eller pengar, samt även med roande och underhållande upplevelser. Därmed resulterade detta i en prototyp för en mobilapplikation som är format utefter barnens önskade funktioner. / This work is about gaining insight for what kinds of design elements children search in a mobile application, aimed for learning economics and help them plan their budget. This study would result with a design concept based on children’s own needed and wished elements for an economic learning mobile application. The reason to start a project like this is because Swedish banks have noticed that children today have it difficult to understand money’s worth and plan their budget. While the card-transactions have been reduced on the market have also the use of pocket money been minimized, even though it have been proved to be a good way to teach children money’s worth. Thus, there is not a natural way of today’s kids to deal with their budget and learn money’s worth. The study’s purpose was to visualize these transactions by promoting children’s weekly and monthly allowance and their financial lessons in a design work. This made the question: “What design elements prioritize children in an economic learning mobile application”, which was supposed to be answered by a school class with children at age eleven to twelve. The projects purpose was to have a high user involvement for gaining deeper insight for children’s needs and also let them be apart of the design work to achieve a result they would like.  Theory like gamification was used and a couple normative theories based their theory to promote a certain behavior of the users, which in this study have been choosed to call them all for theories of social design. There were three primary methods for data collection methods with a class from fifth-grade, were the children was divided in three groups to complete each method. The methods were aimed to either induce data for the children’s economic and social statement and also let them generate their own design concept for weekly and monthly allowance. Tromp and Heckerts theoretical model was used to analyze the data, were their model was costume to match this specific study. The model is a six fold process: from defining a social phenomenon, find issues with the area, then use strategies to counteract the problems and with developing design proposals. The studies theories was integrated in this model so that it would be possible to make use of the strategies during the analyses. The conclusion was that children want to learning with games, to personalize the content, to recognize their school identity in the service, to illustrate the information with different charts and that they have a big fascination with high-tech gadgets, that also give them social status. The children showed that they want to be responsible for their own actions and budget, but they want also to be reward when they do something good. The reward should then be money or candy and they wanted to have amusing experience during education. Therefore this project was result in a prototype for / <p>Hoppas ni finner rapporten intressant och kontanta oss vid eventuella frågor!</p>