Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Forskning visar att barn blir alltmer stillasittande och inaktiva då förskolans verksamhet blir med inriktad på undervisning samt ett ökat införande av digitala verktyg. Detta kan leda till att barnfetman och psykisk ohälsa ökar. Förskollärarna har en alltmer viktig roll att ge barn förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse, samt att skapa ett intresse hos barn att vilja röra sig och att förstå vikten av god hälsa i framtiden. Genom semistrukturerade intervjuer med 10 av 11 utfrågade förskollärare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse och att deras tidigare kunskaper om fysisk aktivitet och rörelse är bristande. Eftersom styrdokumenten kan tolkas på olika sätt ser arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse olika ut i förskolor. Då fokus i styrdokumenten ofta hamnar mer på undervisningen, så faller den fysiska aktiviteten och rörelsen bort i förmån för de teoretiska ämnena som till exempel språk och matematik. Resultatet visar att det krävs mer forskning inom området samt mer kunskap och fokus om ämnet i förskollärarutbildningen.

Samhället vi lever i är i ständig förändring och utveckling. Digitala verktyg som smartphones, surfplattor och applikationer som exempelvis spel, är en stor del av barns vardag. Vi har i denna undersökning haft fokus på att undersöka hur förskollärare och barnskötare involverar digitala verktyg i förskolans språkutvecklande undervisning. Genom intervjuer, insamling av lokala arbetsplaner samt enkätundersökning, har vi tagit del av förskollärares, barnskötares samt IKT-pedagogers tankar och erfarenheter som relateras till vårt syfte och vår frågeställning. I vår analys av den insamlade empirin har vi använt oss av det teoretiska ramverket TPACK, för att analysera och diskutera den flerdimensionella och dynamiska kompetensen som förskollärare behöver för att undervisa i förskolan om och med digitala verktyg. Om man som förskollärare kan tillskriva sig TPACK, har man således en professionell digital kompetens som behövs för undervisning i förskolan (Koehler & Mishra, 2006, 2009). Vår tolkning är att TPACK och professionell digital kompetens har samma innebörd och vi kommer därför i vår undersökning att använda oss av formuleringen professionell digital kompetens. Resultatet av vår undersökning visar på att förskollärares och barnskötares förhållningssätt samt kompetenser är avgörande för hur digitala verktyg används för att nå språkutveckling hos barnen. Där förskollärare eller barnskötare visar ett intresse för digitala verktyg, skapas även en lärandemiljö där dessa också nyttjas i större utsträckning. Vidare visade vår undersökning på vikten av att förskollärare och barnskötare innehar professionell digital kompetens, där dessa kunskapsdomäner kommer till uttryck i planering och genomförande av den språkutvecklande undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med litteratur och högläsning på ett sätt som gynnar barns språkutveckling.   Studien har genomförts på två separata förskolor där tio pedagoger har medverkat i enskilda kvalitativa intervjuer, vilket valts för att få ett fylligt underlag att analysera. Samtliga deltagande pedagoger har en pedagogisk utbildning och arbetar med barn som representeras i åldrarna ett till fem år. Informanterna har besvarat frågor som utformats på förhand och har inte tilldelats frågorna innan intervjutillfället då vi ämnat fånga deras egna tankar och reflektioner kring användandet av litteratur i språkutvecklande syfte. Intervjuerna har transkriberats för att vidare analyseras enligt en fenomenografisk analysmodell, där materialet ordnas i olika teman och kategorier. Kategorierna presenteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna har en grundläggande medvetenhet om högläsningen och litteraturens värde för det språkutvecklande arbetet. Det visar sig under framträdande teman som rör verktyg för språklärande, lärmiljöer och pedagogens förhållningssätt. Resultatet visar även att högläsning varierar i aktivitet och syfte och förekommer både som en stund för vila och som en aktiv undervisningsform. Det framträder även att pedagogerna har en betydande roll i hur och om litteraturen kommer att fungera språkstimulerande. Som slutsats konstateras att pedagogerna är väl förtrogna med litteraturen och högläsningens möjligheter som språkutvecklande medel, men att förhållningssätt i form av planering och medvetenhet styr hur det språkutvecklande arbetet bedrivs i den dagliga verksamheten. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how educatorsin preschool work with literature and reading aloud in a way that benefits children's language development.The study was conducted at two separate preschools where ten educators participated in individual qualitative interviews, which was chosen to get a fullbasis to analyze. All participating educators have a pedagogical education andwork with children who are represented in the ages one to five years. The informants have answered questions that have been designed in advance andhave not been assigned the questions before the interview, as we intend to capture their own thoughts and reflections on the use of literature for languagedevelopment purposes. The interviews have been transcribed to be further analyzed according to a phenomenographic analysis model, where the materialis arranged in different themes and categories. The categories are presented inrelation to the socio-cultural perspective on learning.The results show that the educators have a basic awareness of reading aloudand the value of literature for language development work. This is evident inprominent themes concerning tools for language learning, learning environments and the educator's approach. The results also show that reading aloudvaries in activity and purpose and occurs both as a moment for rest and as anactive form of teaching. It also appears that the educators have a significantrole in how and if the literature will work to stimulate language. In conclusion,it is stated that the educators are well acquainted with the literature and thepossibilities of reading aloud as language development means, but that attitudes in the form of planning and awareness govern how the language development work is conducted in daily activities.

In the following study, the work of educators has been studied. This is in the form of how educators use language-stimulated learning environments to promote the language of children with language disorders. The study describes educators' work on children with language disorders, as well as how these children can expand their language skills with the help of the preschool language environments. The socio-cultural perspective is the theoretical starting point of the study and therefore the results of the study are also analyzed through the theoretical concepts. The survey was conducted through interviews with active preschool teachers. The aim of the study is to bring knowledge regarding educators' working methods and the creation of language-developing learning environments, as well as what obstacles may exist for this. The results section describes educators' attitudes, trusting relationships and concrete material for success with children's language development. The result also show how working with language environments could strengthen children's self-confidence. The importance of competent staff working with this is also described in the study. / I följande studie har jag valt att undersöka hur förskollärare använder sig avspråkstimulerade lärmiljöer för att främja språket hos barn med språkstörning.I studien beskrivs pedagogers arbete kring barn med språkstörning samt hurdessa barn med hjälp av verksamhetens språkmiljöer kan utvidga sina språkkunskaper. Det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt och därför analyseras också studiens resultat genom de teoretiska begreppen. Undersökningen har skett genom intervjuer av erfarna förskollärare.Målet med studien är att inbringa kunskap gällande pedagogers arbetssätt ochskapande av språkutvecklande lärmiljöer. Studien påvisar även vilka hindersom kan tänkas finnas för pedagogerna när de arbetar med barns språkutveckling. I resultatdelen beskrivs pedagogers förhållningssätt, tillitsfulla relationeroch konkret material för att lyckas med barns språkutveckling. Även hur barnssjälvförtroende kan stärkas genom språkliga miljöer och vikten av kompetentpersonal beskrivs. I studien framgår det hur viktigt det är att pedagogerna besitter rikligt med kunskap och är flexibla när de arbetar med barns språkutveckling.

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swedish preschools work to ensure that children with native languages other thanSwedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities andchallenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural perspective of learning and language. The method for this study was to intervieweight preschool educators. According to the results, the preschool educators inthis study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positiveattitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical toolsthat the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures,words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that thepreschool educators experienced at work were a lack of time as well as difficulties in their dealings with legal guardians. / Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksamheten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt attsynliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger seri detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genomfördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultatvisar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språkutvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogiskstöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansågs vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pedagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på modersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningarsom de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och samarbetet med vårdnadshavarna.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka ett antal lärares uppfattningar beträffande samarbetet mellan SvA-lärare och klasslärare. Studien syftar även till att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter som de tycker sig se i det samarbetet. Studien har genomförts på fyra olika skolor i samma kommun, med syftet att få en ett bredare perspektiv på hur samarbete kan se ut i praktiken mellan SvA-lärare och klasslärare. Även om aktuella styrdokument framhåller samarbete som ett krav för att utveckla såväl undervisning som verksamhet påvisar forskningen flera problematiska aspekter som påverkar samarbetet mellan lärare. Arbetet med vår kunskapsöversikt har visat att tidigare forskning inom området är begränsad. Den​ forskning som finns påtalar samarbetet, utifrån ett mer övergripande perspektiv, genom att belysa såväl samarbetets positiva aspekter som utmaningar. Mot denna bakgrund ser vi ett behov av forskning som syftar​ till att belysa lärares uppfattningar av hur samarbetet ser ut i praktiken. Studien undersöker hur samarbetet mellan klasslärare samt SvA-lärare kan se ut i praktiken och hur de önskar att ett samarbete ska se ut. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien belyser vikten av ett samarbete för att öka SvA-elevers möjlighet att tillgodose sig samma innehåll som den ordinarie undervisningen. Samtidigt pekar lärarna på flera utmaningar med ett samarbete, bland annat brist på tid vid planering, disponering av förtroendetid och fysiska avstånd. Resultatet analyseras med hjälp av Communities of Practice (CoP) vilken är en social teori om lärande som undersöker gruppens struktur och innehåll.

I denna uppsats undersöks ett handskriftsmaterial bestående av 12 ryska suppliker från 1637. Syftet är att beskriva materialet och söka fastställa hur det passar in i V. M. Živovs system med skriftliga register. Analysen behandlar stilistiska, fonetiska och morfologiska aspekter. Jämförelser görs med texter från samma tidsperiod och ur samma genre. Den stilistiska analysen visar att supplikerna till sin struktur, utformning och sitt språk följer de förebilder som fanns inom genren. Den fonetiska och morfologiska analysen visar att det i supplikerna förekommer drag som var typiska för kansliregistret och att supplikerna överlag återspeglar 1600-talsnormen för kanslitexter. Živovs teorier om det ryska skriftspråkets utveckling visar sig falla tämligen väl ut på supplikerna. I arbetet inkluderas transkriberingar av detta tidigare opublicerade arkivmaterial. / This thesis examines a manuscript consisting of 12 Russian legal petitions from 1637. The purpose is to describe the material from a philological point of view and thereby determine whether it conforms to V. M. Živov's system of written registers. Analyses of stylistic, phonetic, and morphological aspects of the text are presented. A comparison is made with texts from the same time period and genre. The stylistic analysis shows that the petitions meet the formal and stylistic standards of the genre. The phonetic and morphological analyses show that the petitions contain features that were typical for the chancellery register and that they, in general, conform to the 17th-century norm for chancellery texts. The thesis concludes that the material is illustrative of Živov's theories on the development of Russian literary (standard) language. The work includes transcriptions of previously unpublished archive material.

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.