Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>