Syftet med detta arbete är att beskriva uppfattningarna hos fyra gymnasielärare avseende undervisning i matematik på för ett eleverna annat språk än deras modersmål. Denna kvalitativa studie har genomförts med fyra semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, två intervjuer med matematiklärare, en intervju med en språklärare och en intervju med en språk- och matematiklärare. Intervjuernas fokus låg på lärarnas upplevda möjligheter och utmaningar samt undervisningsstrategier i en flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visade att lärarna är språkligt medvetna, att de förstod vad i språket som kan framstå som svårt allt från vardagsbegrepp till grammatik.  Resultatet visade även att lärarna ofta stöter på olika språkliga utmaningar i undervisningen, som elevernas läs och skrivsvårigheter och begreppsförståelse. Dock menar lärarna att man genom fortbildning och samarbete mellan språk- och matematiklärarna kan överkomma utmaningarna som kan förekomma, och få lärdom över vilka språkliga strategier som är gynnsamma att använda och varför. / This study aims at describing the views of mathematics and language teachers regarding teaching mathematics in a language that is not students’ native language. The data were collected through four semi-structured interviews, with two mathematics teachers, one language teacher and one language and mathematics teacher. The interviews took 30 minutes to complete. The interviews were focused on the opportunities and challenges, as well as teaching strategies that teachers encounter in multilingual mathematics education. The results of this study showed that teachers are linguistically aware, that they understand what in the language can be considered difficult. The results also showed that teachers often encounter different linguist challenges in teaching, such as student’s reading and writing difficulties and conceptual understanding. They, however, had difficulties knowing what strategies and methods were most useful to use to facilitate the use of language in mathematics. Nevertheless, through continuing education and collaboration with the language teachers, they can work out the challenges that occurred, and learn about which linguistic strategies are most beneficial to use and why.

Studien undersöker lärares uppfattningar om lekens betydelse i undervisningen. Syftet med studien är att få kunskap om lekens betydelse och funktion i svenskundervisningen i årskurs 1 samt lärares roll för att stötta och vägleda leken. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur beskriver lärare lekens betydelse för elevers språkutveckling i svenska? Hur beskriver lärare lekens utrymme och dess förutsättningar i årskurs 1? Hur ser lärare på sin egen roll vid leken? De teorier som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet och kognitiv utvecklingsteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där fyra lärare deltagit. Lärarna är fördelade på två olika skolor i samma kommun. Det insamlade datamaterialet har kodats och sedan placerats i olika kategorier utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att det råder en samstämmighet hos lärarna som menar att leken är betydelsefull för elevernas utveckling. Det viktiga i leken är framförallt att det är en lustfylld aktivitet som bidrar till en gemenskap i gruppen. När elever leker finns det möjlighet för kommunikation som i sin tur bidrar till språkutveckling. Utrymmet för lek påstås ha minskat i skolan eftersom tidsaspekten och skolans målstyrda system påverkar dess utrymme.  När lek används är det i mer formella former där lärarna tar en aktiv roll för att vägleda leken. / The study examines teachers' perceptions of the importance of play in teaching. The purpose of the study is to get knowledge of the importance and function of play in Swedish teaching in year 1 and the teacher's role in supporting and guiding the play. The study is based on the following issues: How does a teacher describe the importance of play in pupils' language development in Swedish? How does a teacher describe the space for play and its conditions in grade 1? How do teachers view their own role in the play? This study is based on the sociocultural perspective and cognitive development theory. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews, in which four teachers participated. The teachers are divided into two different schools in the same municipality. The collected data material has been coded and then placed into different categories based on the study's issues. The result shows that there is a consensus among the teachers who believe that the play is important for the pupils' development. The important thing about the play is that it is a fun activity that contributes to a feeling of community in the group. When students play, there is an opportunity for communication which in turn contributes to language development. The space for play is said to have diminished, where the time aspect and the goal-driven school affect its space. When play is used, it is in more formal forms where the teachers take an active role in guiding the game.

The aim of this master thesis in Library and Information Science is to develop deeper knowledge of what is enabling or limiting the volunteer activities Lending an Uppsalabo. The perspective used is to understand how the volunteers’ involvement in new innovative services can expand the democratic work of the library. Furthermore, the intention is to examine whether the meetings between newly arrived and local residents, according to the volunteers' opinions, strengthen social ties and networks and whether links between newly arrived and Swedish society arise through the volunteers' cooperation with the public library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight volunteers located in Uppsala. The interviews, together with volunteers’ reports were analysed and the method for analysing was theory driven and discussed with a set of theoretical concepts; bridging social capital, integration, high- and low-intensive meeting places and linguistic competence, which provided opportunities for interpreting the empirical material from different perspectives and accomplishing a theoretical discussion. The results show, according to the analyses of the volunteers' statements, that the meetings between newly arrived and local residents can strengthen social networks and create links between the newly arrived and Swedish society, which favors both communicative and social integration. Furthermore, according to the volunteers' opinions, the volunteers’ desk with its place in the library provides an arena for low-intensity meetings serving as a social meeting place and a place for language development. Additionally, through active citizenship, the volunteers wanted to create a new activity within the society to help newly arrived to integrate into society and this is one of the motive for participation.

Bakgrund  Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett protokoll som speglar barns typiska språkutveckling och används för att utföra grammatiska bedömningar av barns spontantal. Rosenberg och Mellenius gjorde en svensk anpassning 2016, Swe-LARSP. Protokollet används inte i klinisk verksamhet idag då en grundlig utvärdering i större skala för svenskspråkiga barn saknas. Steg II-VI har utvärderats genom tidigare examensarbeten. Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg I i Swe-LARSP samt hur det fungerar att samla in och undersöka spontantal hos barn i åldrarna 0;9–1;6 år (år;månad) med inspelningar utförda av vårdnadshavare i hemmiljö. Metod  Studien inkluderade åtta barn inom åldersspannet för steg I, 0;9–1;6 år. Materialet bestod av 15 minuter långa inspelningar av en leksituation utförda av vårdnadshavare. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt Swe-LARSP. Resultat  Resultatet visade att två av tre satstyper på steg I i Swe-LARSP förekom hos de inspelade barnen, varav en i låg frekvens. För den mer högfrekventa satstypen förekom ett element som inte finns med i protokollet hos majoriteten av studiens barn. En satstyp förekom inte hos någon av deltagarna. Slutsatser  Resultatet visade att flera satstyper på steg I förekom i varierande utsträckning hos deltagarna. Adverb och interjektioner förekom hos majoriteten av barnen och kan förslagsvis läggas till på steg I. Att vårdnadshavare haft det ensamma ansvaret att spela in sina barn fungerar som insamlingsmetod, även om den valda inspelningstiden på 15 minuter gav liten mängd analysbar data.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

The purpose of this thesis is to study the value of music in children’s lives and to find out if music activities/lessons can affect children’s learning and development in preschool and preschool class. We want to delve deeper into the definition of music based on different perspectives. The first one is the sociocultural perspective, with two of its most important concepts; mediation and the proximal development zone. This perspective indicates in our study that the role of music activities/lessons in participation, learning and language development takes the best place in meetings with others by developing children’s social life. The other perspective is based on the developmental pedagogical theory and the seven teaching strategies which were presented through this perspective. In this study we want to highlight the idea of using music in different activities. What is the main purpose of having music in the visited preschool and preschool class? How can music activities/lessons affect children’s participation, learning and language development in the visited preschool and preschool class? And what does the interviewed and observed teacher’s competence look like when it comes to music activities/lessons? To get more information to answer these questions different perspectives have been studied and analyzed in our theoretical part and linked to relevant literature that illuminate music from different points of view. We have also interviewed eight teachers, three preschool teachers, three preschool class teachers and two music teachers from different schools and highlighted the interviews in the results section. Through these interviews we got that the use of music as a tool is more common than using it as a subject and reasons for this we focused on in our analysis and discussion section. Not only through interviews, but also through our observations in those preschools and schools we got information which complemented our study and helped us to achieve a large part of our purpose of this thesis.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.

Denna litteraturstudie behandlar poesi i undervisningen för årskurs F-3. Poesi ska ingå i svenskundervisningen enligt syfte och centralt innehåll i kursplanen för svenska. Trots detta visar forskning att genren ofta möter motstånd från både lärare och elever, ett faktum som kanske även ligger bakom våra egna erfarenheter av att poesi sällan användes i skolan under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vårt syfte med denna litteraturstudie är således att undersöka hur forskning framställer poesins möjligheter att stärka språkutvecklingen i svenskundervisningen.  Studien avser att besvara hur inställningen hos elever och lärare påverkar användandet av poesi samt på vilka sätt poesi kan verka språkutvecklande. Genom informationssökning i olika databaser fann vi det forskningsmaterial som ligger till grund för denna studie. Materialet består främst av vetenskapliga artiklar, men även en bok, en doktorsavhandling och en forskningsöversikt. För att få ett så omfattande resultat som möjligt har både svensk och internationell forskning behandlats. Resultatet visar att poesi kan uppfattas som tråkigt och svårt av både lärare och elever. Genom lärares kunskap och rätt tillvägagångssätt kan dock denna uppfattning ändras, vilket bland annat visades genom elevers ökade motivation och engagemang vid läsning och skrivning av poesi. Vår slutsats är att arbetet med poesi inte skiljer sig mycket från hur arbetet med andra genrer bedrivs; läsning sker individuellt och i helklass, man samtalar om och bearbetar innehållet och kan med fördel använda estetiska uttryckssätt. Samtidigt innebär poesins unika textstruktur möjligheter att närma sig språket genom metaforer, rytm och rim. Oavsett om en analytisk eller syntetisk metod används verkar poesin fungera språkutvecklande.

Studien vill belysa förskollärares syn på språklig undervisning i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Undervisningsbegreppet är ett relativt nytt och svårdefinierat begrepp som tillkommit förskolans läroplan och är därför i behov av mer forskning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där fem förskollärare har intervjuats och där resultatet utgjorts med hjälp av en systematisk innehållsanalys av informanternas svar. I analysen har det sociokulturella perspektivet legat till grund samt tidigare forskning på ämnet. Resultatet visade på att undervisning i förskolan är beroende av förskollärares förhållningssätt och deras närvarande gentemot barnen för att upptäcka barns intressen och på så sätt kunna planera en undervisningssituation som främjar barns lärande. Detta visade sig även vara en utmaning i arbetet med de yngsta barnen då förskollärarna uttryckte det utmanande att skapa undervisning utifrån barnens intresse och samtidigt utgå från ett förutbestämt syfte för undervisningen. Ytterligare en utmaning med ett bedriva undervisning med de yngsta barnen har visat sig handla om hur rutiner såsom matsituationer, vila och personalens schema tenderar att komma i vägen för undervisningen.

Arbetets intention är att undersöka ett urval av lärares inställning till användning av flerspråkiga elevers modersmål i den reguljära klassrumsundervisningen, vilka metoder som används och hur lärarna motiverar användningen av modersmålet i klassrummet samt hur de känner att det påverkar inlärningen och språkutvecklingen av andraspråket hos flerspråkiga elever.Arbetet vilar på sociokulturell grund och är genomfört genom kvalitativ analys av intervjusvar givna av fem lärare på lågstadiet i Västsverige. Intervjuerna bestod av frågor som lärarna haft tillgång till innan intervjun och svaren har sedan transkriberats från inspelningar och analyserats kvalitativt med fokus på likheter och skillnader som beskrivs i hur modersmålet används och vilka metoder som lärarna i så fall använder för att integrera användningen av det i klassrummet.Slutsatsen är att alla intervjuade lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av modersmålet är avhängigt det stöd som skolledningen ger för att inkludera andra modersmål integrerade i den reguljära undervisningen. / The intention of this study is to examine the views of a selected group of teachers and their attitudes towards the use of multilingual pupils’ native language in the context of everyday teaching, what methods are being used in such cases, how the teachers motivate the use of a pupils’ use of native language in the classroom and how they feel it affects the learning and language development of multilingual pupils.Sociocultural theory forms the base for the study and qualitative interviews has been used as the chosen method through which interviews with five teachers working in primary school years 1-3 have been analyzed. The teachers work in different schools situated in the western part of Sweden. The interviews were made up of a series of questions which the teachers were given access to prior to their interviews and their answers were transcribed from recordings of the interviews. The transcribed answers were then analyzed with a focus on similarities and differences of the way the native language is used in regular classroom teaching and which methods are used to teach second language learners and integrate the different native languages on an everyday basis.The conclusion made in this study is that all the interviewed teachers see the benefit of including the pupils’ native languages in the classroom on an everyday basis but that only the teachers who have who have the full support of the headmaster use it to an extent that exceeds a varying degree of casual use.