Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet. I min slutdiskussion konstaterar jag att har blivit mer och mer övertygad om att arbetet i arbetslag kan gynna elevers språkutveckling genom framförallt tematiskt arbetssätt kombinerat med arbete i smågrupper. Språkutveckling gynnas också då elever får hjälp av modersmålslärarna som är de som bäst kan hjälpa eleverna att förstå på modersmålet.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever. Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett” högstatusområde”, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ”Engelska spåret” och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger. Detta urval gjordes för att kunna observera eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med öppna frågor för datainsamling och resultatet har analyserats med hjälp av frågeställningar. Det framkom olika uppfattningar om betydelsen av en tidig engelskinlärning i skolan. Yngre barns öppna ”språk fönster”, timplanernas utrymme för engelska språket, lärarnas intresse och kunskap för barns språkinlärning samt den mångkulturella skolans inflytande.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)

Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel anses utgöra en del i onlinespel. Ungdomars perspektiv kring ämnet i fråga kommer till uttryck utifrån en kvalitativ intervjumetod i form av tre fokusgrupper. Fokusgrupper fokuserar samtal där informanterna interagerar med varandra och uppmuntras att utveckla sina tankar och erfarenheter genom att författarna ställer frågor utifrån en frågeguide. Fokusgrupperna bestod av 12 manliga informanter i åldern 16-17 år. Samtalen skedde på ett spelcenter, i en gymnasieskola samt på ett LAN i Stockholms län. Resultatet visar att onlinespel kan ses ha både positiva och negativa influenser på ungdomars engelska språkutveckling. Dock är de positiva influenserna övervägande. Det synliggörs bland annat att ungdomar verkar uppleva den engelska språkanvändningen i onlinespel i interaktion med modersmålstalare vara meningsfull och stimulerande vilken leder till att de kan tillämpa språket utanför spelandet. Det påvisas dock att grunderna i språket införskaffas i skolan, vilka ungdomar finner vara en nödvändighet för kommunikationen med andra spelare i onlinespel vilket visar att skolan likaså har en bidragande influens på ungdomars engelska språkutveckling i onlinespel.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers språkliga förmåga påverkas i mötet med datorspel och hur lärare kan arbeta effektivt med datorspel i undervisningssyfte. Litteraturstudien är systematiskt utförd vilket innebär att den baserar sig på data från studier som blivit genomförda av andra forskare. Lärare bör planera sin undervisning utifrån elevers intressen för att bidra till en ökad motivation i klassrummen. Forskningsteori hävdar att detta skulle kunna ske med hjälp av datorspel som elever visat stort intresse för. Resultat visar att den digitala tekniken slog igenom under 1980-talet och att användningen av digitala verktyg ökat radikalt sedan dess. De föräldrar som föddes under 1980-talet har blivit uppväxta i ett samhälle där digitala verktyg har varit en del av vardagen. Föräldrar har därför blivit en av de grundläggande faktorerna till hur nästkommande generation valt att se på digitala verktyg och använda dem i sin vardag. Enligt Vygotskijs teorier är sociala interaktioner den grundläggande faktorn till att utveckling och lärande sker. Detta innebär att digitala verktyg som datorspel kan bidra till att elever utvecklar sin språkliga förmåga i engelska. Föräldrar och elever har visat positiva inställningar till datorspel medan lärare förmedlar en känsla av ovisshet. Lärare ställer sig kritiska till datoranvändning i undervisningssyfte för att det är tidskrävande och tillhör populärkulturen. En generell slutsats kan konstatera att barns inre motivation och språkliga förmåga ökar med hjälp av datorspel. Däremot kan ingen specifik slutsats fastslås på grund av det forskningsbehov ämnet ställs inför.

Med utgångspunkt i att lärare med olika typ av lärarexamen har behörighet att undervisa i förskoleklass och att det för denna skolform inte finns några nationella kursplaner, syftar studien till att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt lärare i förskoleklass beskriver att de arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter samt hur de motiverar sitt arbetssätt. Vidare undersöks om typ av lärarexamen påverkar i vilken utsträckning lärare i förskoleklass arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. För att genomföra studien används flermetodsforskning vilket i detta fall har inneburit en enkätundersökning med 239 respondenter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta informanter. Urvalskriterier för båda undersökningarna har varit att deltagarna ska vara yrkesverksamma i förskoleklass och ha någon typ av lärarexamen. I den kvantitativa undersökningen framträder en bild av att lärare i förskoleklass i hög grad arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. Vad gäller hur detta arbete beskrivs och hur arbetssätt motiveras, visar den kvalitativa undersökningen att det inom vissa aktiviteter finns påtagliga likheter, medan det i andra aktiviteter till viss del skiljer sig åt. Vidare ger den kvantitativa undersökningen indikationer på att lärare i förskoleklass som har förskollärarexamen, i större utsträckning än de som har grundlärarexamen, dagligen arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter.

The knowledge about typical vocabulary development in bilingual children is limited, which is why bilingual children incorrectly might be diagnosed with language impairment. The aim of this study is to investigate the Swedish vocabulary of 4- and 7-year-old bilingual Swedish-Turkish children via the vocabulary test Cross-linguistic Lexical Task (CLT). The assessment has been carried out earlier within the project BiLI-TAS and included 52 children, equally distributed over the two age groups, who both understood and spoke Swedish and Turkish. The test included both production and comprehension of nouns and verbs. The authors of this thesis have analysed the incorrect answers given by the children in the production part of the vocabulary test. The responses were categorised through an elaborated category system to map out the word knowledge of the children in detail. The emphasis of the study was on the qualitative analysis, although a quantitative analysis was also made of all parts of the test. The results of the quantitative analyses showed that the 7-year-old children had a higher result (96,6 points) than the 4-year-old children (67,5 points) on all parts of the test (120 points in total). The difference between the age groups was significant. Both age groups achieved higher results when nouns were tested than when verbs were. This difference was small but significant. One third of the participants got equal or higher results in the verb part than in the noun part of the test. The results of the qualitative analysis showed that the younger children more often than the older children used alternative ways to express themselves than through the Swedish language (they used Turkish or gestures). The older children more often chose to not give any response or to make a circumlocution or invent a new word. Both age groups made more taxonomic errors (e.g. bird instead of the target word owl) than thematic associations (e.g. paint instead of the target word paintbrush), which suggests that the syntagmatic-paradigmatic shift begins earlier than other studies have shown (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). However, the 7-year-old children made more taxonomic errors than the 4-year-old children. The conclusion of this study was that a qualitative analysis of the incorrect answers in a vocabulary test may complement a quantitative analysis by giving information about the children’s word knowledge. This may hopefully give important clues when diagnosing language impairment in the future. Kunskapen kring flerspråkiga barns typiska ordförrådsutveckling är begränsad. Detta gör att flerspråkiga barn riskerar att felaktigt diagnosticeras med språkstörning. Syftet med denna studie är att via ordförrådstestet Cross-linguistic Lexical Task (CLT) undersöka det svenska ordförrådet hos flerspråkiga svensk-turkiska 4- och 7-åringar. Testningen har genomförts tidigare inom projektet BiLI-TAS och omfattade 52 barn, jämnt fördelade över de två åldersgrupperna, som både talade och förstod svenska och turkiska. Testet omfattade såväl förståelse som produktion av både substantiv och verb. Författarna till denna uppsats har analyserat de inkorrekta svar som barnen gett i produktionsdelen av ordförrådstestet genom att kategorisera dessa efter ett utarbetat kategorisystem för att mer ingående kartlägga barnens ordkunskap. Fokus i studien låg på denna kvalitativa undersökning av barnens felsvar, men även en kvantitativ analys av testets samtliga delar har genomförts. Resultaten av den kvantitativa analysen visade att 7-åringarna fick högre resultat (96,6 poäng) än 4-åringarna (67,5 poäng) på samtliga deltester (totalt 120 poäng). Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Båda ålders-grupperna fick också ett litet men signifikant högre resultat på substantivdelarna än på verbdelarna av testet. En tredjedel av alla deltagare fick dock lika höga eller högre resultat på verbdelen av testet. Resultaten av den kvalitativa analysen visade att de yngre barnen oftare än de äldre använde andra sätt att uttrycka sig på än med svenska ord (de använde turkiska eller gester). De äldre barnen valde oftare att inte ge någon respons eller att göra en omskrivning eller nyordbildning. Båda åldersgrupperna gjorde fler taxonomiskt relaterade fel (t.ex. fågel istället för målordet uggla) än tematiska associationer (t.ex. måla istället för målordet pensel), vilket tyder på att det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet inleds tidigare än vad andra studier visat (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). Det förekom dock fler taxonomiskt relaterade felsvar hos 7-åringarna jämfört med hos 4-åringarna. Slutsatsen i denna studie var att en kvalitativ analys av felsvaren i ett ordförrådstest kan komplettera en kvantitativ analys genom att ge information kring barnens ordkunskap. Detta kan förhoppningsvis ge ledtrådar vid diagnosticering av språkstörning i framtiden.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever. Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet. De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev.

This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children. The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language. The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews. Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by: Converse and communicate with the child Name word and objects Using the body language at conversations Building security in the group of children Integrate the playing to a language development in the regular day Confirm the child’s meaning at different connections Create a god relation with the individual Take part of the mother tongue in the program to name single words Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely Place the child at the center of attention among the group of children Take part of the parents experience with the mother tongue Giving space to create own imagination with the playing for the individual Have the language as an approach Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.