I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 1 beskriver sitt arbete med högläsning av skönlitteratur i svenskämnet i syfte att främja elevernas språkutveckling och lärande. Studien lyfter även lärarnas upplevda fördelar och svårigheter i undervisningen. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika aktiviteter innan, under och efter högläsningsundervisningen, såsom att tillsammans med eleverna sammanfatta tidigare läsning och ställa frågor om innehållet i syfte att ge dem möjlighet till stimulans och utveckling inom språkets olika delar.

Studiens syfte är att synliggöra hur några förskollärare arbetar med barnlitteratur i verksamheten för att främja barns språkutveckling. Vi har intervjuat sex verksamma förskollärare i två närliggande kommuner. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och dess begrepp: scaffolding, proximal utvecklingszon och medierande redskap.  Resultatet visar att förskollärarna anser att barnlitteratur fyller en viktig funktion i språkutvecklingen och att förskolläraren behöver ha ett stöttande förhållningssätt gentemot barnen, där pedagogen uppmuntrar barnen till läsning, är en aktiv lyssnare till barnens tankar och utmanar barnen på deras nivå i boksamtalen. Barnlitteraturen som förekommer på förskolan är utvald av pedagogerna på förskolan utifrån kartläggningar av barnens intressen, teman som förskolan arbetar med och de språkutvecklingsmässiga behov som finns. En utmaning som förskollärarna nämner är att hitta rätt bok till rätt barn, där boken är vare sig för lätt eller för svår för att barnet ska nå sin proximala utvecklingszon. Förskollärare använder barnlitteraturen som ett redskap för att arbeta med fler ämnesområden, exempelvis matematik och skapande.  En slutsats av studien är att förskollärarna anser att högläsning med boksamtal har en stor betydelse för barns språkutveckling, men att stora barngrupper och tidsbrist påverkar hur barnlitteraturen prioriteras i förskolan. / AbstractThe purpose of the study is to highlight how some preschool teachers workwith children's literature in their activities to promote children's languagedevelopment. We have interviewed six active preschool teachers in twoneighbouring municipalities. The collected material has been analysed from asocio-cultural perspective and its concepts: scaffolding, proximal developmentzone and mediating tools.The results show that the preschool teachers believe that children's literaturefulfils an important function in language development and that the preschoolteacher needs to have a supportive approach towards the children, where theeducator encourages the children to read, is an active listener to the children'sthoughts and challenges the children at their level in the book discussions. Thechildren's literature used in the preschool is selected by the preschool teachersbased on surveys of the children's interests, the themes that the preschool workswith and the language development needs that exist. One challenge mentionedby preschool teachers is finding the right book for the right child, where thebook is neither too easy nor too difficult for the child to reach their zone ofproximal development. Preschool teachers use children's literature as a tool towork with more subject areas, such as maths and creativity.One conclusion of the study is that the preschool teachers believe that readingaloud with book discussions is of great importance for children's languagedevelopment, but that large groups of children and lack of time affect howchildren's literature is prioritised in preschool.Keywords: Children's literature, Language development, Preschool, Readingaloud

No description available.

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.

The development of language, writing and reading is crucial for pupils’ knowledge development in school. Interactive book reading has positive effects on pupils’ linguistic development and furthers their learning in school. Our study aims to find out how some teachers perceive their work with interactive book reading in preschool class and grade 3. The questions asked proceed from the didactic questions what, how and why. To achieve our aim and answer our questions, six interviews were held, three with teachers in preschool class and three with teachers in grade 3. Based on the interviews, categories were distinguished for each research question and similarities and differences between the two grades. The teachers describe interactive book reading as active participants and reflecting readers. In grade 3 the teachers work with established methods, while the majority of the teachers in preschool class work with models they have devised on their own. All the teachers state different reasons why they work with interactive book reading, but similar categories are revealed after analysis. The conclusion is that more training is needed in interactive book reading for teachers in preschool class.

The purpose of this study is to investigate the pedagogue´s thoughts about and which strategies the pedagogue´s use to make the digital notepad work as an language development tool in preschool´s daily activities. The study has three questions 1) Which conditions do the pedagogue´s need to be able to use digital notepads as a language development tool in preschool´s daily activities? 2) In which occasions can the digital notepad be used as a language development tool in preschool’s daily activities? 3) What advantages / disadvantages do pedagogues see when using the digital notepads as a language development tool in preschool´s activities. The study was performed in two various preschool’s in two separate municipalities in the middle of Sweden, were three preschool teachers, from each preschool where interviewed by using semi-structured interviews. The results from the interviews showed that the digital notepad under several occasions can be used as a language development tool in preschool´s activities. The respondents saw many advantages and few disadvantages when using the digital notepad as a language development tool. The digital notepad becomes and works as a language developing tool as long as the respondents, have an exploring and challening approach while using the notepad with the children. While education, learning time, pedagogue’s attitude and approach was considered important strategies/preconditions which are needed/contributed for the digital notepad to work as a language development tools in preschool’s daily activites. / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas tankar om och vilka strategier som pedagogerna använder för att lärplattan kunna fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet. Studien har tre frågeställningar 1) Vad behöver pedagogerna för förutsättningar för att lärplattan ska kunna användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 2) Under vilka tillfällen kan lärplattan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 3) Vilka fördelar/ nackdelar ser pedagogerna med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? Studien genomfördes på två olika förskolor, i två skilda kommuner i mellersta delen av Sverige. Där tre respondenter ifrån varje förskola intervjuades med intervjuformen, semistrukturerad intervju. I resultatet framgick det att lärplattan under flera tillfällen kan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet och att respondenterna ser många fördelar och endast några få nackdelar med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg. Lärplattan blir och fungerar som ett språkutvecklande så länge respondenterna tex är medupptäckande, utforskande och utmanande som pedagog. Även utbildning, vägledning, tid, pedagogernas inställning och förhållningssätt ansågs vara viktiga strategier/förutsättningar som behövdes finnas/tillföras för att lärplattan ska kunna användas och fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet.

In this study I will examine the general view among preschool teachers on the use of sign as support as a complement in order to enhance communication. I have focused this work on children between the one and three years of age. The main aim of this study is to investigate how sign as supportis used in the daily work in different preschool and how this method affects the development of verbal communication between the children and teachers. I want to find out more about the general view and the advantages and possible disadvantages this method introduces on the daily work among the teachers who actually uses this tool. This is particularly important as the foundation of the children’s ability to continue to grow and developed are made during this time.To help the younger children improve their communication skills it is the view of this author that sufficient support and tools are required at an early stage, preferably as early as possible, task to provide the teachers with sufficient means to accomplish this. A web enquiry is used as the main tool to get an up to date information about how the teachers use sign as support these days as well as the opinions about its advantages and disadvantages where a number of relevant questions are putto the participatingteachers.The result show for example that a majority, 96 of 100, findssign as support very helpful approach. Only fourfound other means more appropriate on an individual basis. Additionally, it was found that digital media and tools were not a tool commonly applied when using the sign as supportmethod. This suggests that the potential for improving the sign as supportmethod further seem very promising in the future. / I min studie undersöker jag några pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag har valt att inrikta mig på de pedagoger som arbetar med de yngrebarnen (1-3 år). Syftet med min studie är att undersöka hur TAKK används i verksamheten och hur den utifrån pedagogernas perspektiv påverkar de yngre barnens språkutveckling. Jag vill därför få en inblick i hur pedagoger som använder TAKK upplever verksamheten med hjälp av detta hjälpmedel. Förskolans verksamhet är viktig eftersom denna tid i livet högst avsevärt påverkar hur barnet kommer att utvecklas i framtiden. För att de minsta ska få en bra start på sin språkutveckling anser jag att det är väsentligt att de får rätt stöd och verktyg av oss pedagoger på förskolan för att utveckla sitt språk i så tidigt stadium som möjligt. Genom att använda mig av metoden webbenkät kan jag få ett bra underlag på hur metoden TAKK används och upplevs i dagens samhälle med hjälp av ett antal relevanta frågor som presenteras för respondenterna i enkäten. I mitt resultat kommer det fram att en stor majoritet, 96 respondenter av 100, tycker att TAKK hjälper alla små barn med deras språkutveckling på ett bra sätt. Endast fyra respondenter tycker att de hjälper barn med behov av språkstöd bäst i sin språkutveckling genom att ge dessa extra stödåtgärder individuellt. Dessutom framkommer det att digitala media ännu inte har något större stöd i användandet av TAKK vilket antyder att metoden har stor potential för att utvecklas ytterligare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger (förskollärare) tar tillvara på flerspråkigheten i förskolan. Hur inkluderar pedagoger flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska i förskolan samt hur stimulerar pedagoger flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som tio utbildade förskollärare deltog i. Det resultat vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att pedagogerna arbetar språkutvecklande och uppmärksammar flerspråkigheten som finns i barngrupperna. Pedagogerna anser att flerspråkigheten i förskolan är viktig att uppmärksamma då alla barn ska inkluderas i verksamheten. Pedagogerna anser att modersmålet är en del av barnens identitet, därav betonade de hur viktigt det är att barnen får med sig sitt modersmål redan från förskoleålder. Bristen på kunskap kring barnens olika språk har gjort det till en utmaning att stimulera barnens modersmål, därför betonar pedagogerna även hur viktigt det är att inkludera vårdnadshavarna i verksamheten för att stötta barnens språkutveckling. / The aim of this study focuses on how preschool teachers take advantage of multilingualism in preschool. How do preschool teachers include multilingual children with mother tongue other than Swedish in preschool? How do preschool teachers stimulate the language development of multilingual children in preschool? In order to get answers to our questions we used qualitative interviews in which ten educated preschool teacher participated. The preschool teachers highlighted the importance of including multilingualism in order for all the children to feel included.  The preschool teachers believe that the mother tongue is a part of the children’s identity. Therefore, the preschool teachers mention that the children should have their mother tongue from preschool age. The lack of knowledge about the children's different languages ​​has made it a challenge to stimulate the children's mother tongue. Therefore, the preschool teachers also emphasize how important it is to include guardians in the preschool activity to support the children's language development.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.