Denna studie undersöker några pedagogers upplevelser av hur kooperativt lärande fungerar för elever i språklig sårbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger uppfattar det kooperativa lärandets möjligheter och hinder för elever i språklig sårbarhet. Sex lärare och en specialpedagog har intervjuats för att delge sina erfarenheter av kooperativt lärande utifrån problemformuleringarna: Vilka fördelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet och vilka nackdelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet? Resultatet visar att respondenterna ser fördelar såsom inkludering, ökad delaktighet, mer effektiv fördelning av lärarresurser, utvecklande av samarbetsförmåga och socialt lärande hos eleverna, men visar också nackdelar såsom när elever inte svarar mot samarbetsstrukturerna, inte vill arbeta eller är frånvarande från undervisningen och att läraren behöver vara närvarande så samarbetet fungerar och att eleverna lär sig det som är tänkt. Resultatet visar att respondenterna ser att elever i språklig sårbarhet når fördelar via ökad delaktighet eftersom de vågar kommunicera mer i de mindre grupperna och kan ta del av gruppmedlemmarnas svar och på så sätt få ökat självförtroende. Respondenterna poängterar att strukturerna i kooperativt lärande möjliggör repetitivt stöd vilket stöttar elever i behov av språklig upprepning, där eleverna dels får höra ord och begrepp flera gånger, samt prova att upprepa dessa själva. Respondenterna tar även upp att elever i språklig sårbarhet även gynnas av modellerande stöd i form av lärandestrategier, både utifrån strukturerna men även utifrån samarbetet med kamraterna vilket gynnar alla elever. Kooperativt lärande utgår från positivt ömsesidigt beroende vilket innebär att gruppen ansvarar för att lärande sker i hela gruppen. Respondenterna tar upp att genom att eleverna lär av och tillsammans med varandra kan läraren rikta sig mot de elever som är i behov av extra stöttning. / This study examines seven teachers' experiences on how cooperative learning works in primary school for pupils in linguistic vulnerability. The purpose of the study is to investigate how some teachers perceive the opportunities and barriers of cooperative learning for pupils in linguistic vulnerability. Six teachers and one special educator have been interviewed to share their experiences about cooperative learning based on the questions: What are the benefits of educators with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability and what disadvantages do educators see with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability? The result shows that the respondents see advantages such as inclusion, increased participation, more efficient distribution of teacher resources, development of collaborative capacity and social learning among the pupils, but also show disadvantages such as when pupils don’t respond to the cooperation structures, don’t want to work or are absent from the teaching and that the teacher needs to be present so the collaboration works and that the students learn what the teacher intended. The result also shows that the respondents see that pupils in linguistic vulnerability reach advantages through increased participation because they dare to communicate more in the smaller groups and can take part of the group members' responses which leads to increased self-confidence. Respondents emphasize that the structures of cooperative learning enable repetitive support which supports pupils in need of linguistic repetition. The students get the opportunity to hear words and concepts several times, and try and repeat them themselves. The respondents also point out that pupils in linguistic vulnerability also benefit from modeling support in the form of learning strategies, both from the structures but also from the collaboration with the comrades, which benefits all pupils. Cooperative learning is based on positive interdependence, which means that the group is responsible for ensuring that learning takes place throughout the group. The respondents point out that by the students learning from and together with each other, the teacher have time to target the students who are in need of extra support.

The purpose of this study is to find out why and how preschool teachers work with books to promote the youngest children´s languge development, which in my study aims at preschool teachers who are active with children between one and three years old. Based on semi-structured interviews, five preschool teachers from four different preschool in one municipality have been interviwed. The study´s results show that the preschool teachers saw an opportunity with the book in the education in order to be able to connect with other subject areas while promoting languge development, they also saw the book as a way to highlight the importance of recovery for the children. Furthermore, the significance of the environment and the variation of activities that preschool teachers use from the work with books also emerged. For the languge developmennt of the youngest children, the body´s importance for the languge and communication is lifted, and the importance of a conscious and present educator. In order to promote each child´s learning and development, it requries that the educator finds ways and, for example, uses concrete material in the work with the youngest children to create understanding and conditions for learning and development. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför och hur förskollärare arbetar med böcker för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket i min undersökning då syftar till förskollärare som är verksamma med barn mellan ett och tre år. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades fem förskollärare från fyra olika förskolor i en kommun. Undersökningens resultat visar att förskollärarna såg en möjlighet med boken i förskolans undervisning för att kunna koppla till andra ämnesområden samtidigt som man främjar språkutvecklingen. De såg även boken som en väg till att belysa vikten av återhämtning för barnen. Vidare framkom även miljöns betydelse och variationen av aktiviteter som förskollärarna använder sig av utifrån arbetet med böcker. För de yngsta barnens språkutveckling lyftes kroppens betydelse för språket och kommunikationen samt betydelsen av en medveten och närvarande pedagog. För att främja varje barns lärande och utveckling kräver det att pedagogen hittar vägar och exempelvis använder sig av konkret material i arbetet med de yngsta barnen för att skapa förståelse och förutsättningar till lärande och utveckling.

The purpose of this study is to provide knowledge about how preschool teachers use their role as language educators during planned educational activities. Language is a major part of our communication and children's development. The study processes how preschool teachers work to simulate children's language development from a socio-cultural perspective. The methods used to present the study consist of both observations and interviews. These two methods complement each other well based on the information they give as the observation gives an insight into what is happening in practice while the interviews confirm or deny the observation material based on the preschool teacher's view. The result of the study emphasizes that the participating preschool teachers see themselves as permanent language educators. They are aware of how different interventions lead to different learning situations and that the children are affected by what expressions and behaviors are used. The study also shows that preschool teachers work mostly with the language integrated into the remaining subjects and not in individual learning. They use several subjects in an activity for optimal development and learning for the children. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur förskollärare använder sin roll som språkutbildare under planerade pedagogiska aktiviteter. Språket är en stor del av vår kommunikation och barns utveckling. Studien bearbetar hur förskollärarna arbetar för att stimulera barns språkutveckling sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De metoder som använts för att föra fram studien består av observationer samt intervjuer. Dessa två metoder kompletterar varandra bra utifrån den information de bidrar med då observationen ger en inblick i vad som sker i praktiken medan intervjuerna fyller ut observationsmaterialet utifrån förskollärarens syn. Resultatet av studien visar att de deltagande förskollärarna ser på sig själva som ständiga språkutbildare. De är medvetna om hur olika ingripanden leder till olika lärsituationer samt att barnen påverkas av vilka uttryck och beteenden som används. Studien visar även att förskollärarna arbetar till största del med språket integrerat i resterande ämnen och inte i enskilt lärande. De använder sig av flera ämnen i en aktivitet för mest gynnsam utveckling och lärande hos barnen.

Technology increase in preschool and initiate become a ordinarly event for the children, this while as the books space possibly reduces and gets taken over by the digital. The intention with this investigation is to find out preschool teacher´s view on the physical book, in this case the picture book in a physics form. Then how they work with it among the older children at the preschool, it means children in the ages of 3–6. It is because that informations and communication technics (ICT) together with it´s digital tools The method that I has applied to figure out the preschool teacher´s views and working methods is a questionnaire on 11 questions. On that questionnaire 50 preschool teacher´s answered in the ages between 20–62. In the outcome result of the questionnaire it has emerged that all preschool teacher thinks the physical book is very important to the children. Why it is so important for the children, the preschool teachers has different opinions but the answers premeated by the language development in all forms. It has also emerged that althrough the digtal tools take their place at the preschool, the teachers choose to work with the physical book because the children themselves must be able to browse in the book, determine the tempo and discover peace in the tales. / Teknologin ökar inom förskolan och börjar bli en vanlig upplevelse för barnen, detta medan böckernas utrymme eventuellt/kanske minskar och övertas av det digitala. Avsikten med den här undersökningen är att ta reda på förskollärarnas syn på den fysiska boken, det vill säga detta fall bilderboken i fysisk form. Sedan hur de arbetar med boken bland de äldre barnen i förskolan, det menas barn som är 3-6 år gamla. Det för att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt dess digitala verktyg gör sin framfart på förskolan. Den metod som har använts för att tagit reda på förskollärarnas syn och arbetssätt är en enkät på 11 frågor. På enkäten svarade 50 stycken förskollärare i åldrarna 20–62. I resultatet av enkäten har det framkommit att alla förskollärarna tycker att den fysiska boken är väldigt viktig för barnen. Varför den är viktig för barnen, har förskollärarna olika anledningar på men svaren genomsyras av språkutvecklingen i alla dess former. Det har även framkommit att även om de digitala verktygen tar plats i verksamheten, väljer pedagogerna att arbeta med den fysiska boken, detta för att barnen ska kunna bläddra själv, bestämma tempot och finna ro i sagorna.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers work with an argumentative and alternative communication (ACC) and the importance of language tools for children’s language development. The study also aims to illuminate how the work with ACC is visible in the preschools physical activities and in the documentations as well as the importance it brings. To receive adequate information, interviews were held with active educationalist on how they observe ACC as stimulating tools for language development, if there are any differences in the use of language support depending on different situations and how the active work with language support is noticeable. The results among the interviewed preschool teachers shows a positive attitude towards the use of language support and that the methods are helpful and useful when educating the children. Results also shows that there is a common thread in the documentation work that extends from the work in groups with children in preschools up to the preschool managers.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

I förskolans verksamhet sker det ständigt kommunikation mellan barn och vuxna men hur denna ser ut kan se olika ut. Denna studie undersöker hur förskollärare kommunicerar med yngre barn samt hur barn själva kommunicerar med varandra. De metoder som studien grundar sig på är semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från två olika kommunala förskolor samt observationer av vuxnas och barns kommunikation med varandra. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats efter de frågor som ställts under intervjuerna och studiens frågeställning. Vad resultatet av studien visar är att förskolan spelar stor roll för barnens kommunikativa utveckling och att denna påverkar deras deltagande i aktiviteter och lekar därför är det viktigt att förskolläraren tar tillvara på barnens intressen och behov. / In the preschool's activities there is constant communication between children and adults but how it looks can look different. This study investigates how preschool teachers communicate with younger children and how the children themselves communicate with each other. The methods on which the study is based on are semistructured interviews with 10 preschool teachers from two different preschools as well as observations of adult and child communication with each other. The collected material has been analyzed and categorized according to the questions asked during the interviews and study question. What the outcome of the study shows is that the preschool plays a major role in the communicative development of children and that it affects their participation in activities and games. That's why it's important that the preschool teacher takes advantage of the children's interests and needs.

The purpose of this study was to find out how preschool teachers consider to take care of childrens outdoor play in order to achive an increased language development among the children. Focus lays on both the things that happen in the outdoor enviroments as well as on how the preeschool teacher approach childrens play to promote the language development. The study was made through qualitative interviews and I interviewed five preeschool teachers on three different preeschools. The results shows that preeschool teachers sees both them selfs but also childrens peers as important rolemodels when it comes to the childrens language development. To participate in plays as an adult to challenge the children linguistic was not uncommon but also to create new children constellations was a part of the work in the outdoor enviroments. The results also shows that the preeschool teachers saw them selfs as just as important as the material to attract to new plays in the outdoor enviroment. The fact that the children developed their language constantly through play was something all the preeschool teachers agreed on.

Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling. Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område. Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

<p>Sammanfattning</p><p>”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.”</p><p>Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket.</p><p>Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer.</p><p>Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning.</p><p>Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts.</p><p>Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien.</p><p>Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna.</p><p>Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.</p>