This study examines how an educationalist at a preschool in India works with language development in a multilingual context. The purpose of this study is to provide knowledge about how teachers in preschools can work with language development in multilingual contexts. In order to achieve this, an in-depth case study is done which examines an educationalist’s work with language development at a preschool in a multilingual country (India). The examination is based on the didactic questions, what, how and why and the result is then discussed in relation to the terms of Swedish preschools. The methods used is textual analysis of teaching materials, interviews and observations. The result shows that a variety of working methods are used, depending on the individual child's level of understanding and knowledge. The teaching methods used can be assumed to be influenced by a multiple of factors, for example by the educationalist’s upbringing and education, his view on children and learning, the limited resources available and the composition of the group of children. Some of the teaching methods used in the Indian preschool can, in my opinion, be transferred to Swedish preschool, directly or through inspiration and adaptation, while others are more difficult. / I det här arbetet undersöks hur en pedagog på en förskola i Indien arbetar med språkutveckling i en flerspråkig kontext. Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan kan arbeta språkutvecklande i flerspråkiga kontexter. För att uppnå detta görs en fördjupande fallstudie av en pedagogs arbete på en förskola i ett flerspråkigt land (Indien) där jag undersöker pedagogens arbete med språkutveckling utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Resultatet diskuteras sedan i relation till förskollärares uppdrag i den svenska förskolan. För att undersöka mina frågeställningar har läromedelsanalys, intervjuer och observationer använts som metoder. Resultatet visar att en variation av arbetsmetoder används, beroende på det individuella barnets nivå av förståelse och kunskap. Undervisningens organisation kan antas påverkas av flera olika faktorer, bland annat av pedagogens uppväxt och utbildning, dennes barn- och lärandesyn, de begränsade resurser som finns och barngruppens sammansättning. Vissa arbetsmetoder som används i den indiska förskolan kan enligt min uppfattning överföras till svensk förskola, direkt eller genom att inspireras av och anpassas, medan andra är svårare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F – 3 arbetar med skönlitterär läsning för att främja elevers språkutveckling. Studien grundas i tre frågeställningar där den första syftar till att beskriva hur lärare arbetar med skönlitterär läsning. Den andra frågeställningen synliggör hur lärarna anser att skönlitterär läsning är språkutvecklande och den sista frågeställningen belyser de skillnader som lärarna beskriver finns i arbetet med elever som har svenska som första- respektive andraspråk. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt i en fenomenografisk forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma klasslärare i två olika kommuner.  Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till skönlitterär läsning som ett språkutvecklande arbetssätt och att de dagligen arbetar med skönlitteratur. Lärarna anser att en av de största vinsterna med att arbeta med skönlitterär läsning är att den ger eleverna ett bredare och mer omfångsrikt ordförråd och att den möjliggör gemensamma samtal och diskussioner i klassrummet. Resultatet visar vidare att skillnaderna i arbetet mellan elever som har svenska som förstaspråk gentemot de elever som har svenska som andraspråk är små.

Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity. Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers. Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden. Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading. Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns både biologiska och sociala faktorer som påverkar små barns språkutveckling. Högläsning och aktivt samspel med barn från tidig ålder har lyfts upp som en positiv faktor både för språkförståelse och ordförråd. Förskolan fungerar som en utjämnande verksamhet, då barn från med olika livsvillkor ges lika möjlighet att utveckla sitt språk. Det finns dock tydliga skillnader avseende språkutvecklingen mellan barn från hem med hög respektive låg utbildningsnivå och ekonomisk status. Projektet Språkstegen har därför lanserats som en intervention. Språkstegens grundläggande idé är att BHV-sjuksköterskorna som utför hembesöket och barnets åttamånaderskontroll också introducerar en bok. Under besöket läser BHV-sjuksköterskan bokgåvan högt för barnet och samtalar också med föräldrarna om läsningens och det aktiva samspelets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att medverka i ett projekt med avsikten att förbättra språkutvecklingen hos små barn. Metod: Datainsamling har utförts via semistrukturerade intervjuer av BHV-sjuksköterskor. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och har därefter analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen begränsades till offentliga och privata vårdcentraler i Blekinge län. Resultat: Respondenterna är positiva till Språkstegen som intervention och rapporterar att föräldrar och barn är nöjda samt att många blivit inspirerade av möjligheterna med tidig läsning och verktygen för att förbättra samspelet med barnet under läsning. Slutsats: Språkstegen gör det möjligt att nå fler föräldrar och ge dem kunskap och tips för att stötta barnens språkutveckling genom interaktiv högläsning. Projektet bidrar också till att ge föräldrarna en bättre förståelse för vikten av samspel med barnet genom högläsning.

No description available.

Research claims that fourth grade teachers avoid working with language development in subject teaching. The purpose of this study is therefore to examine whether this hypothesis is confirmed in practice, and in that case analyze how the teachers work with language and subject concepts in the society-oriented subjects. Furthermore, the purpose is to examine teachers’ perceptions and challenges within the subject. The study will therefore answer the following questions:  -        How do middle school teachers work to promote students' language development while developing society-oriented subject knowledge?   -        What challenges do teachers experience when working with language and concepts in the society-oriented subjects?  The questions are answered by two qualitative methods, teacher interviews and classroom observations. The observations focuson answering the first question by examining the teachers work with contextualization, interaction and scaffolding. However, the interviews aim to answer the second question of the study, with a focus on the teachers’ experiences. Furthermore, the theoretical framework is based on Lev Vygotsky's sociocultural perspective that assumes that learning is a social and communicative process. The result shows that all teachers work with language but to a small extent, and that this was due to the teachers having great difficulty working with this subject area. In other words, the results showed that they had the biggest difficulties with contextualization.

Syftet med denna studie var att undersöka de didaktiska val förskollärare gör i samband med läsvilan. Empirin till studien samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen av empirin gjordes med hjälp av en fenemenografisk analysmodell i sju steg som synliggör hela analysprocessen. Läsvilan är en aktivitet som vanligtvis förläggs efter lunch i svenska förskolor. Barnen som deltar på läsvilan är de som inte längre sover på dagen under sin tid på förskolan. Läsvilan ses traditionellt som en aktivitet där förskollärarna läser högt ur en bok i syfte att barnen ska varva ner. Studiens resultat visade att förskollärarna gör didaktiska val där de beaktar de didaktiska frågorna: vad, hur och varför inför läsvilan. Resultatet visade att förskollärarna använder läsvilan som ett sätt att utveckla barns språk samt till att kompensera för brist på högläsning i hemmet hos vissa barn. Dessutom synliggör denna studie att förskollärarna gör medvetna val när de väljer böcker att högläsa ur vid läsvilan samt hur förskollärarna menar att högläsning är språkutvecklande för barnen. Studien pekar vidare på att förskollärare gör didaktiska val vid utformandet av förskolans läsmiljö där de dessutom i en del fall tar hjälp av bibliotek och vårdnadshavare. / The aim of this study was to investigate the didactic choices preschool teachers make in the so-called reading rest. This qualitative study was conducted via semi-structured interviews with five preschool teachers. The data has been analyzed with phenomenographic analysis model, which is based on seven different analysis steps that make the entire analysis process visible.  The reading rest is an activity that in most cases takes place after lunch in Swedish preschools. The ones who attend at the reading rest are the children who no longer sleep during daytime at the preschool. The reading rest is traditionally seen as an activity that preschool teachers use to make children unwind when they read a book aloud. However, the findings in this study suggests that preschool teachers consider the didactic questions: what, how and why (our translation) before conducting the reading rest. The preschool teachers use the reading rest as an ability to teach children language skills and in addition compensate for the lack of reading in the children's home environment for some children. Furthermore, this study reveals that preschool teachers make didactical choices when choosing books to read aloud, and how they perceive reading aloud helps develop children's language skills. Moreover, this study suggests that preschool teachers make didactical choices when they choose and deploy their preschools reading environment, making it easily accessible for the children. Additionally, some of the preschool teachers create this reading environment by incorporating libraries and parents in the process.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares upplevelser av högläsning och högläsningens didaktiska funktion i F-3. Vi har utgått från ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv och använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få inblick i olika lågstadielärares upplevelser av högläsning och av vad den har för påverkan på undervisningen. Vårt resultat visar att dessa upplevelser har många gemensamma beröringspunkter då alla uppger att högläsningen skapar gemenskap och fungerar språkutvecklande. Resultaten visar dock att synen på högläsningens didaktiska funktion ändå till viss del skiljer sig åt och att syftet med högläsningen varierar. De syften vi identifierat är högläsning som identitetsutvecklande med betoning på de inre processerna och den individuella elevens utveckling i centrum, högläsning som relationsbyggande där gruppen står i fokus och högläsning utifrån syftet att utveckla de förmågor som läroplanen kopplar till kunskapskraven i svenskämnet.

Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur digitala verktyg i form av lärplatta används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt att ta reda på pedagogers förhållningssätt gentemot lärplattan. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fem stycken verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats efter den induktiva tematiska analysmetoden. Resultatet har sedan delats in i respektive frågeställning. I resultatet visas det att pedagoger ser språkets plats i utbildningen som det viktigaste verktyget för lärande och att språket genomsyrar utbildningen på alla plan. Pedagoger har olika förhållningssätt gentemot lärplattan. Det ena där pedagogen intog en undervisande expertisroll och det andra där pedagogen är medforskande med barnen. Gällande pedagogers syn på lärplattan rådde enighet att denna ska användas som undervisande verktyg och inte som underhållning för barnen.

I den här uppsatsen studeras grammatik i litteratur för små barn. Materialet består av ett urval böcker som riktar sig till barn i åldern noll till tre år och som är skrivna av några av Sveriges populäraste barnboksförfattare. Språket i böckerna analyseras med hjälp av Svenska Akademins grammatik för att kartlägga vilka avsteg från den grammatiska normen som är vanligast i materialet samt hur frekvent dessa avsteg förekommer. Mot bakgrund av forskning om barnspråk jämförs även grammatiken i barnboksmaterialet med barns grammatik. Resultaten visar att de vanligast förekommande grammatiska avstegen i materialet är subjektlöshet och avsaknad av finithet i verbfrasen. En rad andra avsteg från den grammatiska normen förekommer också relativt regelmässigt. Resultaten visar vidare att det finns skillnader avseende grammatik i texterna skrivna av olika författare. Två av författarna som ingår i undersökningen använder ett språk som motsvaras av grammatiken i mycket små barns språk. De övriga tre författarna använder grammatik som med enstaka undantag kan anses motsvara språkbruket hos barn i det övre skiktet av den aktuella ålderskategorin.