The brands' commitment to sustainability is being developed into an established market strategy, which means that the concept of brand activism is becoming increasingly common. Due to this development, the external communication that these brands drive also tends to adopt a more convincing and coercive approach in order to influence the consumers. This study aims to concretize how consumers are exposed to propagandistic methods in the strategic communication that value-driven brands conduct. In this case study, the Swedish, activist, food company Oatly is the subject of analysis. The study is based on the well-established theories of propaganda, persuasion, rhetoric, and strategic communication. In addition to these theories, the study also relates to the rules for advertising and marketing communication established by the International Chamber of Commerce. In order to be able to illustrate which propagandistic methods are used, a qualitative content analysis is used where the communication is deconstructed and analyzed in two steps. First, the communication is analyzed through the rhetorical perspective as an analysis tool, then it undergoes a uniquely designed propaganda analysis based on IPA's seven devices. The results of the study clarify that there is an unethical approach in the communication that Oatly conducts, and it illustrates in an uncomplicated way how Oatly's communication uses a large proportion of propagandistic tactics. Although Oatly claims to be a value-driven company, the results of the study show that the commercial aspects tend to be implicit even in the brand's political context - which tends to be a propagandistic procedure in itself. The results of the study thus indicate a significant relevance to shed light on, and simplify, the public's understanding of how they are being exposed for propaganda in their everyday lives, but also to avoid stricter restrictions and legal regulations regarding advertising and communication.

Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.

Former studies indicate that social media is a good way to communicate with stakeholders which also makes it an interesting and relevant focus for this study. As football is becoming more and more commercialized, the demands that non sports related activities are professionalized are raised ever higher. Between the professionals and Sunday league football teams, we find Division 1. A Swedish football league in limbo between the professionals and the amateurs. A league where the clubs manage to survive on pocket money and seldom with the possibility to hire staff on full time. The clubs in Division 1 have been the subject of this research to map how they communicate on the image sharing app, Instagram.  The purpose of this essay is to, through the issue “What patterns can be found on Instagram among the football clubs in the Swedish third tier leagues?” shine the light on the small sports clubs, and their day to day activity and communication. In the long run it will contribute to more effective communication for small organizations.  The thematic analysis of the empirical material shows that the clubs in Division 1 often use Instagram by routine or for the sake of it, rather than with a cut out strategy or plan. Even though it’s evident that a social media presence has positive effects in itself when it comes to building an identity as a club, with supporters and other parties, there are several measures football teams can take to improve their communication on Instagram. Having a  clear cut plan and goals can achieve things such as getting more active and loyal supporters with raised ticket sales as a long term result.

The economic growth of recently established companies by the name of startups has increased significantly within the past couple of years. Startups are commonly attributed to achieving positive effects on socioeconomic advancements by creating new employment opportunities within its surrounding environments. However, startups are particularly vulnerable for having a supply of limited resources caused by their lack of market experience. Additionally, in times of turbulence, such companies are predominantly dependent on a commonly short-term method called an ad hoc strategy to avoid facing the risk of operational loss or even bankruptcy. This study comes to examine how ad hoc strategies can be used as long-term methods following a period of organizational instability, leading to the thesis’ research question: How can startups continue to use ad hoc strategies after turbulent times? To investigate this, the study applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with representatives of startup companies. The following results show that during the time of the Covid-19 pandemic, startups have used a variant of ad hoc strategies in order to become more digital. This has resulted in several advantages, mainly that their main business measures become more economically efficient through the process of digitalization. Thus, the study concludes that startups can utilize ad hoc strategies after a turbulent time by using digitalization to a greater extent on a daily basis, exemplified by the approaches used during the Covid-19 pandemic. Consequently, the research proves that ad hoc methods do not have to be used exclusively as temporary solutions and can instead be applied to benefit with future organizational approaches. / Tillväxten av nystartade företag, även kallade för startups, har ökat markant. Startups har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen genom att möjliggöra ny sysselsättning för individer i samhället. Dock är dessa typer av organisationer sårbara i och med deras begränsade resurser vilket grundar sig i att startups har varit på marknaden under en kortare tid som resulterat i en lägre grad av erfarenhet inom respektive bransch. Utöver de begränsade resurserna som startups besitter kan turbulenta tider vara avgörande för att startups inte har möjligheten att driva sin verksamhet på ett lönsamt vis och riskerar därmed att hamna i konkurs. Vid turbulenta tider är dessa företag då tvungna att använda sig av ad hoc strategier, det vill säga specifika korttidsåtgärder, som en lösning på ett oväntat och tillfälligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ad hoc strategier kan användas som metoder efter turbulenta tider. Därmed utformades studiens problemformulering: Hur kan startups fortsätta använda ad hoc strategier efter turbulenta tider? För att undersöka detta har studien använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från startups. Resultatet har påvisat att under Covid-19-pandemin har startups verksamheter blivit mer digitala vilket har resulterat i flera fördelar, främst att arbetet blir mer effektivt genom att utgå från digitaliseringen. Studiens slutsats är att startups kan nyttja ad hoc strategier efter en turbulent tid genom att använda digitalisering i större utsträckning på daglig basis, exemplifierat av hur vissa företag gått till väga under Covid-19-pandemin. Därmed underbyggs det att ad hoc strategier inte endast fungerar som tillfälliga lösningar utan kan fortsätta användas för framtida organisatorisk utveckling.

This research is based on a pilot study, conducted on a marketer from an unnamed company within the tech industry (the anonymity is used because of the integrity of the interview subjects of both the pilot study and this study). The company deals with B2B (Business to business) transactions, and the marketing in this is somewhat different from the typical B2C (business to consumer) type of marketing. One of these things is the type of strategic communication that comes with event planning and hosting. In the aftermath of the covid-19 pandemic, events and the attendance at these have changed, for marketers in the tech industry. The researched marketers have experienced how their audience's attitudes have changed, and they are struggling to know which path to choose. This study will dive into what these challenges are, and how the marketers approach the challenges, as well as discuss different forms of participation.  The methodological approach for answering these questions is a combination of interview sessions with marketers from a specific, industry-leading company, as well as a participant observation from my internship at this company. The interview sessions gave a further foundation for what the participant observation indicated, as well as providing some interesting takes on how the marketers both experience their audience, and how they engage them during events - physical, digital, and hybrid such.  Further, the study highlights marketing differences in B2B and B2C industries, personal experiences from event hosting, and theories on both hybrid spaces and participatory culture - something that, in a new digital era, is vital to be able to navigate, to excel in marketing. / Denna undersökning grundar sig i en pilotstudie, som utfördes på en marknadsförare från ett icke-namngivet företag i IT-branschen (anonymiteten här används för att värna om integriteten hos respondenterna både från pilotstudien samt denna studie). Företaget är verksamt inom B2B (Business to business), och marknadsföringen här skiljer sig något från den mer typiska B2C (Business to consumer) -marknadsföringen. En del i detta är den strategiska kommunikationen som kommer av eventplanering och -värdskap. I efterdyningarna av coronapandemin har event och deltagandet på dessa förändrats, något som upplevs av marknadsförare i IT-branschen. De undersökta marknadsförarna har upplevt hur attityden hos deras publik har förändrats, och de tampas med att veta vilken väg de ska välja. Denna studie kommer att dyka in i vad dessa utmaningar är, och hur marknadsförarna handskas med dessa, samt diskutera olika former av deltagande.  Det metodologiska tillvägagångssättet för att besvara dessa frågor består av en kombination av intervjuer med ett antal marknadsförare från ett specifikt företag inom denna bransch, och även en deltagarobservation från min praktikperiod hos samma företag. Intervjuerna gav ytterligare grund åt vad deltagarobservationen indikerade, samt gav några intressanta synpunkter på hur marknadsförarna inom företaget både upplever sin publik, och hur de engagerar dem under event - såväl fysiska, som digitala eller hybridevent.  Studien kommer ytterligare uppmärksamma några stora skillnader i marknadsföringen i B2B- och B2C-branscher, personliga erfarenheter från att vara värd för event, och teorier om hybridutrymmen och deltagarkultur - något som, i en ny digital tidsålder, är avgörande för att kunna navigera i, och lyckas med marknadsföring.

This essay aims to, against the background of how today's second hand-fashion has come to change current concepts and new communication techniques, find out how businesses in the industry perceive their communication towards their recipients. The method used is qualitative and interviews have been conducted from the producer's perspective with a selection of relevant businesses within the industry. Questions that have also been investigated are how businesses view media for the distribution of their communication. The results show, among other things, that businesses active in second hand-fashion need to stay up-to-date in their communication in order to maintain their place in the market and therefore see digital media as necessary although not entirely unproblematic, in terms of the distribution of the communication. What is also common is that the primary communicative strategies are not to emphasize sustainability, due to not shaming or telling consumers in which way they should live or act. Instead, it is important for the businesses to emphasize messages about clothing care and how clothes last longer and thus retain value. The essay has finally shown that the second hand industry in fashion is closely connected with media development, where digital media are primary components to reach out to the audience. / Denna uppsats syftar till att, mot bakgrund av hur dagens second hand-mode kommit att förändras gällande koncept och nya kommunikationstekniker, ta reda hur aktörer inom branschen ser på kommunikationen gentemot sina mottagare. Metoden som använts är kvalitativ och intervjuer har genomförts ur producentens perspektiv med ett axplock relevanta aktörer inom branschen. Frågor som också undersökts är hur aktörerna ser på medier för distribuering av sin kommunikation. Resultaten visar dels på att aktörer verksamma inom second hand-mode behöver hålla sig uppdaterade i sin kommunikation för att behålla sin plats på marknaden och ser därför digitala medier som nödvändiga om än inte helt oproblematiska vad rör distributionen av kommunikationen. Gemensamt är också att de primära kommunikativa strategierna inte är att betona hållbarhet, med anledning av att inte skambelägga eller tala om för konsumenterna på vilket sätt de ska leva eller agera. Viktigt för aktörerna är i stället att kommunicera budskap kring klädvård och hur kläder håller längre och därmed behåller ett värde. Uppsatsen har slutligen visat att second hand-branschen inom mode är nära sammansluten med medieutvecklingen, där digitala medier är primära beståndsdelar för att nå ut till publiken.

The aim of this bachelor’s thesis is to reach a deepened understanding on the effects of increased communication within the public library sector. Few studies in the field of library and information science and social sciences focus on strategic communication in a library context. Thus contributing to knowledge on non-profitorganizations adapting to increased entropy and need for change. The study is based on three collaborative marketing projects in Sweden taking place independently during the time period of 2005–2013. In the region of Norrbotten 25 public libraries were involved in the one year Maracasprojektet. The 37 public libraries of Halland participated during two years in Synliggörprojektet. The four year project Futurum.Kom involved 400 library employees from 23 libraries in the region of Blekinge and southeastern Småland. The source material of the comparative study consisted of four sector reports regarded as trace of public practice. Through descriptive text analysis the phraseology, representations and culturally dependent patterns in the change projects was studied and discussed. Insights and reflections within the organizations provided by the end reports contained the effects of increased communication. Using the theoretical framework Communicative Constitution of Organization (CCO) the two creative processes of the retrospect and the reconstruction of the organizations was examined. In all three projects the recurrent phrase the image of the library functioned as an umbrella concept. When decontextualizing the core value words and graphic symbols chosen by library staff and marketing agencies, the desired image of the library appeared. The text analysis results show a clear tendency towards the trend of experiential marketing in the early 2000s. The results also reveal an increased awareness of the organizational effects created through strategic communication.

Denna uppsats handlar om en undersökning av Försvarsmaktens reklamkampanjer ‘’Välkommen till vår verklighet’’ och ‘’Just nu”, från år 2011 och 2020. Studiens två frågeställningar ligger som grund till vårt syfte att undersöka hur Försvarsmakten framställer sig i deras två centrala reklamkampanjer och vilka skillnader och likheter som framkommer mellan dessa årtal. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av framtagna teoretiska ramverk och tidigare forskning. Undersökningen i dess helhet gjordes med en kvalitativ innehållsanalys och analysen genomfördes med en multimodal audiovisuell analys. Innan vi bestämde oss för att genomföra undersökningen med denna analysmodell tog vi fram andra modeller och jämförde dessa för att hitta den mest relevanta analysmodellen för studien. Resultatet visar att reklamfilmerna syftar till att uppmuntra individer att söka till Försvarsmakten och ge stöd till dess huvuduppdrag, att försvara Sveriges demokrati och medborgare. Studien visade att Försvarsmaktens reklam avser att skilja på verklighet och fiktion för att skapa en trovärdig bild som militär i Sverige. Studien visade också att militären lade stor vikt på filmens innehåll och visade upp militären som heroiska för att få stöd för sitt uppdrag. / This essay is about analyzing the Swedish Armed Forces' advertising campaigns "Welcome to our reality" and "Right now", from 2011 and 2020. The study's two main questions is to examine how the Armed Forces presents themselves in their two central advertising campaigns and what differences and similarities emerge between the advertising campaigns. The questions have been answered with the help of a theoretical framework and previous research. The research was conducted with a qualitative content analysis and the analysis was conducted with a multimodal audiovisual analysis. Before we decided to conduct the study with this analysis model, we studied other models and compared them to find the most relevant analysis model for our study. The results show that the commercials are intended to encourage individuals to apply for the Swedish Armed Forces and give support to there main mission, to defend Swedens democracy and citizens. The study showed that the Armed Forces commercial intend to distinguish between reality and fiction to give a proper sense of what to except when working within the military of Sweden. The study also showed that military put a strong empahasis in the content of the film, showcasing the heroics of the military to get support for there mission.

Anställdas upplevda användbarhet av intranät som informations- och kommunikationsverktyg  En enkätstudie i samarbete med ICA Gruppen AB om hur intranätet Worknet används och upplevs ur ett medarbetarperspektiv. En organisation ställer höga krav på den interna kommunikationen. Den ska fungera väl, inspirerande och felfritt. En intern kommunikation som är effektiv har förmågan att ge de anställda en möjlighet att kommunicera med varandra. Den förmågan skapar en vi-anda. Detta gäller även om alla inte befinner sig på samma plats.  Syftet med studien är att undersöka hur intranätet upplevs på ICA Gruppen AB från medarbetarnas perspektiv. Vad kan förbättras och förändras? På vilket sätt använder man intranätet och kan intranätet stärka den organisationskultur som lever inom ICA Gruppen AB?  Studien utfördes med ett enkätformulär. Vi valde att lägga 14 enkätfrågor på intranätet som anställda fick möjlighet att svara på.  De allra viktigaste resultaten som kom fram i studien var att majoriteten var nöjda med intranätet. Dock vill respondenterna se en förbättrad sökfunktion, både grafiskt och tekniskt. Intranätets nuvarande utformning bidrog till en viss “vi-känsla” inom organisationen men de fanns synpunkter där bland annat mer lokala nyheter efterfrågades. Man ville bygga ut den interna sidan med mer riktade nyheter. Resultatet visar att intranätet stärker organisationskulturen.

The aim and purpose of this essay is to study if three museums are using Facebook strategically to promote two-way communication with their target audiences in their external communication. A qual-itative and comparative research method and has been used and communication managers from each of the three museums have been interviewed. These interviews have been transcribed and coded in order to reveal opinions and views on how that particular museum feels about social media and the use of these tools in their external communication. A number of Facebook statuses have also been collect-ed in order to discover how each of the museums is using social media in order to reach and engage their target groups. Should the results of this essay be summarized it would show that the museums are using the communication channel that they feel suits the needs of reaching a specific audience. These channels can be a variety of newspaper ads, television or radio commercials. This kind of one-way communication does not give the audience any chance of direct feedback or the possibility to voice opinion about the message that has been sent. The social media networking sites such as Facebook have filled this gap; this is also the main argument as to why these museums are using Facebook to reach promote two-way communications with their target audiences. Because of this Facebook has earned a central place in the practice of external communication for these museums. Those responsi-ble for the internal and external communication agree that the tools used to communicate with their audiences, whether it is social media or otherwise, no tool should be considered to be “better” than the other. The tools should instead be used to complement each other, and the need of the organization should dictate the choice of communication tool not the other way around.