I denna uppsats söker jag svar på vad coolhet innebär för skateboardåkare i Stockholm. Syftet med studien är att ta reda på hur skateboardåkare förstår sig själva och sin omgivning. I uppsatsen diskuteras hur symboliskt kapital skapas genom ett förkroppsligande av idéer förknippade med begreppet cool. Empirin består av material som samlats in från observationer och intervjuer av skateboardåkare i Stockholm under våren 2022, samt skateboardmedia, vilken undersöks noggrannare med hjälp av de antropologiska begreppen habitus och kulturellt kapital.

The amateur – the one who loves is an assay about the conditions of existence for amateur theatre in the region of Västerbotten, Sweden. During the last 20- something years the number of active amateur theatre-companies has gone from being a well-established form of cultural expression to being absent in the majority of the Västerbotten-communities. The purpose of this essay has been to understand why the people who are still active amateur theatre-performers-and- (volunteer)workers is interested in this form of art and which kinds of conditions of existence matters and enables these people to live their amateur theatre-lives. To be able to answer to this purpose it has been important to meet and speak to people from different parts of Västerbotten, why the study is multisited with shorter visits to several different places. By doing so, I have interviewed 12 people who still are, or used to be, engaged in amateur theatre, and I also visited three different amateur theatre companies to observe while they were rehearsing. Theoretically, the starting point has been the term culture and cultural theories such as a gleaning from Pierre Bourdieu's theories of practice where field, conditions of existence, habitus and symbolic capital has been identified in the empirical material and clarified with the help of feeling-work from Erin Hurley and orientation from Sarah Ahmed. The results have shown that the participants who has been interviewed all have (or used to have) three things in common: a great passion and love for the arts, an urge for self-realization and a longing to be part of a field or community of practise. But depending on where you live and where you come from, your conditions of existence differ quite a lot - even within the region of Västerbotten.

Klimatfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle och det tycks finnas en stor medvetenhet hos de flesta människor om att det krävs akuta insatser och stora livsstilsförändringar, om vi ska ha möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Trots att klimatförändringarna lämnar få oberörda och många individer uppger sig dessutom vara både insatta och engagerade i klimatfrågan, så omsätts engagemanget inte alltid till handling. Denna miljösociologiska kvantitativa studie avser undersöka om olika typer av klimatbudskap har en inverkan på individens attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Studien undersöker också huruvida det finns skillnader i individens socio-ekonomiska bakgrund som inverkar på deras självskattade klimatengagemang. I studien deltog 140 respondenter med varierande bakgrundsvariabler (ålder, kön, boendeort, utbildningsnivå och inkomst). Respondenterna som delades upp i två experimentgrupper och en kontrollgrupp, fick besvara en digital enkät med en kvasi-experimentell design.                                                                                                     Resultatet visade att de olika kommunikativa angreppssätten att förmedla frågor kring klimatet på, inte hade en inverkan på respondenternas attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Det fanns inte heller en signifikant skillnad avseende respondenternas klimatengagemang mellan bakgrundsvariablerna boendeort och utbildningsnivå. Däremot visade resultatet en signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande skattat klimatengagemang, något som ligger i linje med tidigare forskning. / Climate change is a constantly debated issue in our society today, and most people seem to have a sense of awareness that we need to act urgently and make major changes in our lifestyle in order to decrease our impact on the climate. Despite the fact that climate change leaves few untouched and many individuals also claim to be both well informed and engaged in the climate issue, the commitment is not always put into action. This environmental sociological quantitative study intends to investigate whether different types of climate messages have an impact on the individual's attitude towards climate change at the time of exposure. The study also examines whether there are differences in the individual's socio-economic background that affect their self-rated climate commitment. In the study 140 respondents with varying background variables participated (age, sex, level of education, place of residence and income). Respondents who were divided into two experimental groups and one control group were asked to answer a digital survey with a quasi-experimental design.                                                                                                                The result showed that the different communicative approaches to conveying issues around the climate did not have an impact on the respondents' attitude towards climate change at the time of exposure. There was also no significant difference with respect to the respondents' climate commitment between the background variables residential area and level of education. However, the result showed a significant difference between men and women regarding estimated climate engagement, which is in line with previous research.

<p>Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman. Genom att applicera Bourdieus teorier på Harlequinromanhjältinnorna kan så uppsatsen diskuteras på mikro- och makronivå. På mikronivå redogör textanalysen för hjältinnans olika strategier. På makronivå handlar uppsatsen om att se just dessa strategier som en del i ett kultursociologiskt mönster och därmed diskuteras böckernas sociala konstruktion och funktion. Uppsatsen vill visa på att hjältinnan kan fungera som en metafor för ett reflexivt tänkande kring vår vardag och att hon därmed kan säga oss något om oss själva.</p>

The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11? The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects. The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system: The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses. The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future. A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society. The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme’s concepts ”goal rational” and ”education oriented” schools.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen. Det finns ett tomrum i forskningen angående vad elever vill, inte vill och värdesätter inom idrott och hälsa. Med hjälp av denna studie förs en jämförelse mellan vad eleverna upplever vara värdefullt i ämnet och vad lärarna upplever vara värdefullt. Empirin visar att det i stora drag är similära kunskaper och förmågor som upplevs vara värdefulla. Att vilja, att försöka och att vara delaktig var begrepp som eleverna upplevde vara grunden för bedömning. Att röra på sig och utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet ansågs vara målet med ämnet.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden. Bland annat framkommer att de har ett altruistiskt synsätt som de menar varit avgörande för deras utbildnings- och yrkesval. Att de vill bli läkare, inte bara för att få ett välbetalt, intressant och prestigefyllt arbete utan för att de vill göra gott för andra. / This thesis examines cultural and other symbolic capital amongst medical students in a Bourdian sense. Medical students at Karolinska Institutet, a Swedish medical university, were compared to four other prestige full educational programs in the Stockholm area. Investments in educational capital, media habits and other cultural investments were compered. The data was collected at an earlier stage at Uppsala University using a postal questionnaire. The data was strengthening with interviews with the medical students.  The medical students demonstrated that they had a lot in common with students from the other elitist education programs that was part of the study. However they also had an extra dimension that was not found amongst the other students and that was a sense of an altruistic thought, e.g. that they wanted to “do good” and that was the reason why they wanted to become doctors.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&amp;Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&amp;Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman. Genom att applicera Bourdieus teorier på Harlequinromanhjältinnorna kan så uppsatsen diskuteras på mikro- och makronivå. På mikronivå redogör textanalysen för hjältinnans olika strategier. På makronivå handlar uppsatsen om att se just dessa strategier som en del i ett kultursociologiskt mönster och därmed diskuteras böckernas sociala konstruktion och funktion. Uppsatsen vill visa på att hjältinnan kan fungera som en metafor för ett reflexivt tänkande kring vår vardag och att hon därmed kan säga oss något om oss själva.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka diskurser som motiverar s.k. cancelkultur i ett givet fall. Cancelkultur saknar i skrivande stund en definition men använts som avbrott i stöd till följd av en persons problematiska uttalanden. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av ”JK Rowling’s Anti-Transgender Stance And Hogwarts Legacy” där särskilt fokus legat på att kritiskt analysera de diskurser som redan identifierats om cancelkultur i tidigare forskning. I den kvalitativa textanalysen identifierades cancelkulturens egenskaper ur materialet genom tolkande beskrivning för att sedan kontextualiseras och kritiskt analyseras i diskussionsavsnittet. De huvudsakliga data som framkom av materialet var att cancelkultur motiveras av maktobalans, vi och dem narrativ och avkontextualisering genom individualisering. Maktobalans visade sig vara den främsta faktorn som motiverade de diskurser som i övrigt togs upp i materialet vilket föranledde att särskilt fokus lades på att diskutera maktpositioner och tillhörande vanor utifrån materialet. Det visade sig i enighet med tidigare forskning att maktobalansen driver cancelkulturen då de som blir cancelled anses missbruka sina maktpositioner och möjligheten att ”cancela” någon ger möjlighet till marginaliserade grupper att tala ut mot de som antar problematiska vanor av makt. Materialets data diskuterades också utifrån uppfattningen om allmänåsikt i förhållande till viljan att tala ut för att undersöka om det fanns en koppling mellan cancelkulturen i det här fallet och viljan att tala ut mot transfobi. Diskussionen kom fram till att både transaktivister och anti-transaktivister antagligen uppfattade att de var i majoritet på grund av debattens polarisering och hade därför lika stor vilja att tala ut.