The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome. In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration. In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions: How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective? What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome? My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work. They told me, among other things, that the use of TAKK is good for both the children with and without Down syndrome. Regarding to how they use TAKK in their everyday work I could see that they used TAKK on a daily basis in the routines at the preschool.

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.

The aim of this study is to find out the view preschool teachers have on sign language asalternative and complementary communication (in swedish TAKK stands for tecken somalternativ och kompletterande kommunikation) and how they use it in preschool activities. Tofind this out, we have conducted an inquiry survey and interviewed seven preschool teachers.Based on the material we gathered we will present in four sub-headings that indicate not onlyhow preschool teachers use sign language as alternative and complementary communication in preschool activities but also their thoughts and experience of it. We have used the socio-cultural perspective and Vygotskij, Dewey and Piaget as our theoretical starting points. The results of the study show that sign language as alternative and complementarycommunication is a complement to the verbal language and that children learn in socialinteractions. Furthermore, it facilitates when there are more users and also that they remind each other. / Studiens syfte är att ta reda på förskollärares syn på TAKK, som är en förkortning på teckensom alternativ och kompletterande kommunikation, och hur de använder det i förskolansverksamhet. För att ta reda på det har vi gjort en enkätundersökning samt intervjuat sjuförskollärare. Utifrån empirin fick vi fram fyra underrubriker som på olika sätt indikerar hurförskollärare använder TAKK i förskolans verksamhet men också deras tankar och erfarenhetkring det. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet och Vygotskij, Dewey ochPiaget som våra teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat har visat att TAKK är ett komplement till det verbala språket och att barn lärsig i det sociala samspelet, det underlättar när det är fler som kan och hjälps åt att påminnavarandra.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

The purpose of the study is to investigate how active teachers in grades k–3 can work actively to prevent reading difficulties. The purpose is also to investigate what early signs teachers can be observant of in terms of early reading learning associated with reading difficulties. My theoretical point of departure is based on the socio-cultural perspective in which learning takes place in a community with others based on the individual's conditions. I have also assumed the concept of literacy, which means that individuals can read, write, understand and draw conclusions in such an acceptable way that everyday situations work. The informants are active teachers in grades k–3. The study shows what signs the teachers are observant of, for example that students do not hear syllables, cannot rhyme, nor see word pictures. They write letters backwards, pronounce the sounds wrong and change or remove endings. Furthermore, the study shows how the respondents identify students with difficulties in early years by personalizing the teaching according to the student`s needs. Additional findings include the importance of having a good background knowledge of different reading difficulties and the importance of preventive work. The results also show other factors that counteract reading difficulties such as the classroom climate, the importance of getting the right information at handover from the teacher in preschool class and the importance of reading aloud. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs f–3 kan arbeta aktivt med att förebygga lässvårigheter. Syftet är även att undersöka vilka tidiga tecken som lärare kan vara observanta på när det gäller den tidiga läsinlärningen kopplat till lässvårigheter. Mina teoretiska utgångspunkter grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i gemenskap med andra utifrån individernas förutsättningar. Jag har även utgått ifrån begreppet literacy vilket innebär att individer ska kunna, läsa, skriva, förstå och dra slutsatser på ett så pass godtagbart sätt att vardagssituationer fungerar. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurs f–3. Studiens resultat visar vilka tecken respondenterna är observanta på, så som att eleverna inte hör stavelser, inte kan rimma eller se ordbilder, att de vänder på bokstäver, säger fel ljud och ändrar eller utelämnar ändelser. Vidare visar resultatet hur respondenterna fångar upp elever med lässvårigheter i tidig ålder genom att individanpassa undervisningen utefter elevens behov. Studien visar även på vikten av att ha en bra bakgrundskunskap till olika lässvårigheter och hur viktigt det förebyggande läsinlärningsarbetet är. Resultatet visar även andra faktorer som motverkar lässvårigheter så som klassrumsklimat och vikten av att få rätt information vid överlämningen från förskoleklassen samt högläsningens betydelse.

Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi är den enda kurativa behandlingen av pankreascancer och pankreasanastomosläckage (PAL) är en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbättras. Den postoperativa övervakningen består till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar även andra tecken på försämring. Metod: 32 patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulär innehållande 14 parametrar togs fram och användes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken på PAL. Studien hade kvantitativ ansats. Syfte: Att identifiera tidiga tecken på PAL efter pankreatikoduodenektomi med hjälp av ett bedömningsformulär. Resultat: Bedömningsformuläret identifierade normalförloppet efter pankreatikoduodenektomi. Vid jämförelse mellan patienterna som drabbats av PAL och normalförloppet urskildes tre signifikanta skillnader. Patienterna med PAL hade innan det diagnostiserades ökat syrgasbehov, sjuksköterskan bedömde deras allmäntillstånd som dåligt istället för ganska gott och patienternas egenbedömning av allmäntillståndet visade att de mådde sämre för varje dag istället för bättre. Slutsatser: Studien indikerar att ökat syrgasbehov samt sjuksköterskans bedömning och patientens egenbedömning av allmäntillståndet är vägledande för upptäckten av pankreasanastomosläckage. / Background: Pancreaticoduodenectomy is the only curative treatment of pancreaticcancer and postoperative pancreatic fistula (POPF) is a very serious complication. Methods to identify this in an early stage must be improved. The postoperative monitoring is largely composed of vital signs, but the nurse also observes other signs of deterioration. Method: 32 patients how underwent pancreaticoduodenectomy were included in the study. An assessment form containing 14 parameters was used to identify what in the nurse's observation that can identify early signs of POPF. The study had a quantitative approach. Objective: To identify early signs of POPF after pancreaticoduodenectomy using anassessment form. Results: The assessment form identified the normal process after pancreaticoduodenectomy. In the comparison between the patients affected by POPF and the normal process, three significant differences were distinguished. The patients with POPF had before it occurred increased oxygen needs, the nurse assessed the general health as poor rather than pretty good and the patients self-assessed the general health worse by the day instead of better. Conclusions: This study indicates that increased oxygen needs and the nurse's assessment and the patient's self-assessment of general health can be indicative for the discovery of POPF.

Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser och uppfattningar några erfarna pedagoger har kring tecken som stöd samt att få en förståelse för vilken effekt tecken som stöd upplevs ha på språk och kommuniktion bland vuxna och barn i förskolan. Genom frågeställningarna i studien undersöks på vilket sätt några erfarna förskolepedagoger tillämpar tecken som stöd för att främja kommunikationen bland vuxna och barn i förskolan samt vilken inverkan pedagogerna upplever att metoden frambringar. Studien innehåller teorier kring kroppslig kommunikation och sociokulturell interaktionism, men även litteratur om språk och kommunikation, vuxnas mottaglighet, tecken och gester samt förutsättningar och effekter. I kombination med ett kritiskt perspektiv på tecken som stöd har studien ett teoretiskt och litterärt ramverk. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlas empiri in. Ett subjektivt urval och ett snöbollsurval har resulterat i att fem pedagoger, som aktivt använder tecken som stöd i sina verksamheter, deltagit i studien. Då varje pedagog företräder varsin förskoleverksamhet är fem olika förskolor representerade  i denna studie. Intervjuerna har genomförts på deras respektive arbetsplatser. Resultatet som framkommer visar på att tecken som stöd är ett multimodalt kommunikationsverktyg som skapar möjlighet för alla barn och vuxna att föra dialog med varandra. Dessutom visar resultatet på att tecken som stöd bidrar till verksamhetens etiska grund. Detta då tecken bland annat skapar ett behagligt arbetsklimat där alla ges möjlighet att kommunicera, bli synliggjorda och respekterade på sitt sätt. Pedagogerna upplever tecken som stöd som ett positivt och lustfyllt arbetsmetod.

Målet med denna studie var att utveckla kunskaper om sambandet mellan lärares val av kommunikationssätt och kunskapsutvecklingen hos elever med kognitiv funktionsnedsättning. Detta genom att undersöka vad lärare i särskolan använder för kommunikationsverktyg, och vilka kommunikationssätt som bidrar till att eleverna ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Totalt har åtta lärare med erfarenheter av arbete i särskolan bidragit till denna studie från fyra grundsärskolor och gymnasiesärskolor i olika kommuner. Genom denna metod har lärarnas uppfattningar om kommunikationsverktygen och kommunikationssätten i särskolan gestaltats. De kategorier som uppkom med utgångspunkt i lärarnas kommunikation med eleverna var: Elever, Tydlighet, Kommunikationsverktyg, Potentialen hos kommunikativa verktyg, Lärandet, Bedömning, Utmaningar samt Viktiga aspekter/Avslutning. Resultatet visade att lärarna mestadels använder tecken, bildstöd och även widgit-online som extra insatser i kommunikationen med eleverna i särskolan. Resultatet visade också på att eleverna som har ett verbalt språk inte har stort behov av tecken utifrån informanternas ord. Tydligheten framgår som det viktigaste i lärarnas arbete och för elevernas förståelse och bedömning av lärande är svårt och komplext. Studien utgick från det sociokulturella och det salutogena perspektiven.

I denna studie har jag tittat närmare på Tecken som Alternativ och KompletterandeKommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation(GAKK). Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilken inställning förskollärare har till språkutvecklingsmetoderna TAKK och GAKK. Denna studie undersöker också om det finns olika synsätt på dessa språkutvecklingsmetoder samt om synsätten påverkar användningen av TAKK och GAKK i förskolans verksamhet. Det har formulerats tre olika frågeställningar som genomsyrar studien. Studien tar upp vad tidigare forskning säger om TAKK och GAKK, pedagogernas inställning till dessa språkutvecklingsmetoder, barns språkutveckling och det sociokulturella perspektivet. Genom intervjumetoden har två utbildade förskollärare, varav en som arbetar på en språkförskola, blivit intervjuade. Dessa svar har analyserats och blivit diskuterade för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har en positiv inställning till språkutvecklingsmetoderna då de anser att TAKK och GAKK stödjer, utvecklar, förtydligar och förmedlar kommunikationen hos barnen. Detta stämmer överens med den forskning som tas upp i denna studie.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.