Bedömning av patientens vitalparametrar (andningsfrekvens, blodtryck, puls, kroppstemperatur, saturation och medvetandegrad) är sjuksköterskans ansvar inom den akuta vårdkedjan. Tidigare forskning visar att en tidig identifiering av försämrade patienter minskar både mortalitet och morbiditet. För patientens välmående och säkerhet är det av högsta vikt att sjuksköterskor utför evidensbaserade och säkra bedömningar för att upprätthålla patientsäkerheten. Syftet var att utforska faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den intrahospitala akuta vårdkedjan.  En litteraturöversikt med systematisk artikelsökning användes som metod. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sexton originalartiklar som undersökte sjuksköterskors bedömning av patientens vitalparametrar i den akuta vårdkedjan valdes ut från databassökningen samt manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med hjälp av integrerad analys.  Resultatet visade att sjuksköterskors bedömning av vitalparametrar påverkades av sjuksköterskefaktorer, patientfaktorer samt organisatoriska faktorer. Sjuksköterskefaktorer som sågs påverka var sjuksköterskans förhållningssätt till vitalparametrar, bedömning av frekvens, kunskap och erfarenhet, intuition, helhetsbild samt avsteg från rutiner. Gällande patientfaktorer sågs specifika patientgrupper svårare att bedöma på grund av exempelvis underliggande grundsjukdomar eller ålder. Organisatoriska faktorer som sågs påverka bedömningen var arbetsmiljö, samarbete/kommunikation, kontinuitet i vården samt bedömningsinstrument.   Slutsats som dras är att sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den akuta vårdkedjan är ett komplext ämne som påverkas av både sjuksköterske-, patient-, och organisatoriska faktorer. Även då vitalparametrar är ett viktigt redskap för att upptäcka förändring i patientens tillstånd och således främja patientens välmående och säkerhet, använder inte sjuksköterskans alltid dessa verktyg. Denna studie gav inte några säkra förklaringar till varför detta fenomen förekom utan behöver studeras vidare. / Assessing the patient's vital signs (respiratory rate, blood pressure, pulse, body temperature, saturation, and level of consciousness) is a responsibility assigned to the registered nurse within the emergency care chain. Previous research has shown that early identification of deteriorating patients reduces both mortality and morbidity. To enhance patient safety and well-being, it is vital that the registered nurse performs evidence-based and secure assessments of the patient.  The aim of this study was to explore the factors that influence the nurse’s assessments of vital signs to early detect patient deterioration within emergency care.   The research method used was a literature review with a systematic approach, using database searches in PubMed and CINAHL. Sixteen original articles with the main focus of examining registered nurses’ assessments of vital signs within emergency care was chosen from the database searches and manual searches. The quality of the studies was then examined, and an integrated analysis was performed.  The result of the analysis show that assessment of vital signs performed by registered nurses was affected by factors contributed to the nurse, the patient, and the organization as a whole.  When it comes to the factors found contributed to affect the registered nurses, these factors were found to be, approach to vital signs, assessment of frequency, knowledge and experience, intuition, comprehensive picture, and deviations from the established routine. For the factors contributed by the patient, specific patient groups were regarded as more difficult to assess due to underlying diseases or age.  The organisational factors seen affecting the nursing assessment were the work environment, teamwork/communication, continuity in the care and the evaluation tools at hand.  In conclusion, the results show that this is a complex subject that is affected by several factors contributed to the registered nurse, patient, and the organization. Even though vital signs are an important tool to identify changes in a patient’s well-being and safety, the registered nurse does not always utilize this as a tool. This study could not conclude any clear explanation as to why assessing vital signs was not used more often and will require further studies and analysis to determine an answer.

Konsekvenserna för barn som utsatts för barnmisshandel är allvarliga. Det kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, suicidalt beteende, alkohol- och drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal upptäcker inte alltid barnmisshandel och kunskap om detta saknas. Akutsjuksköterskan ska kunna identifiera personer som misstänks ha utsatts för våld eller övergrepp och därmed kunna upptäcka de barn som misstänks ha utsatts för barnmisshandel samt upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera tecken, symtom och skador som tyder på fysisk eller psykisk barnmisshandel hos barn som söker akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt utifrån en systematisk struktur. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 15 artiklar publicerade 2010–2020. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och en integrerad analys av innehållet i artiklarna gjordes. Resultatet presenterades i två kategorier; Bedömning av tecken, symtom och skador som barnet uppvisar och Fråga vårdnadshavaren om orsak till skadans uppkomst. Blåmärken och brännskador på vissa delar av kroppen eller i form av specifika mönster, multipla frakturer, frakturer som var läkta och specifika typer av frakturer kunde tyda på att barnet utsatts för misshandel. Åldern på barnet som utsatts för misshandel var låg, flertalet var <1 år och medelåldern var i många fall <6 månader. Vårdnadshavarens historia rörande händelseförloppet kring hur barnets skada uppkommit kunde ha stor betydelse för om misstanke om barnmisshandel skulle väckas. Slutsatsen är att det är svårt att identifiera barn som utsatts för fysisk eller psykisk barnmisshandel inom akutsjukvården då de tecken och symtom barnet uppvisar kan vara vaga eller saknas helt. Enskilda tecken, symtom och skador är i sig inte ett bevis för att barnet utsatts för misshandel utan det krävs alltid en samlad bedömning av barnets tecken, symtom och skador samt av vårdnadshavarens förklaring till hur dessa uppkommit. / The consequences for children who have been abused are serious. It can lead to mental and physical illness, suicidal behavior, alcohol- and drug abuse. Healthcare professionals do not always detect child abuse and lack knowledge about it. The emergency nurse must be able to identify persons who are suspected of having been subjected to violence or abuse and thus be able to discover the children who are suspected of having been subjected to child abuse and draw up a report of concern to the Social Services so that the child can receive help. The aim of this study was to describe how the nurse can identify signs, symptoms and injuries that indicate physical or psychological child abuse in children seeking emergency care. A literature review based on a systematic structure was chosen as the method. The searches were performed in the databases Cinahl and PubMed and resulted in 15 articles published in 2010–2020. All articles were quality reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment and an integrated analysis of the content of the articles was made. The results were presented in two categories; Assessment of signs, symptoms and injuries that the child shows and Ask the caregiver about the cause of the injury. Bruises and burns on certain parts of the body or in the form of specific patterns, multiple fractures, fractures that were healed and specific types of fractures could indicate that the child had been abused. The age of the child who was abused was low, the majority was <1 year and the average age was in many cases <6 months. The caregiver´s history regarding the course of events of how the child's injury arose could have a decisive effect on whether suspicion of child abuse should be raised. The conclusion is that it is difficult to identify children who have been subjected to physical or psychological child abuse in emergency care as the signs and symptoms the child shows may be vague or completely absent. Individual signs, symptoms and injuries are not in themselves proof that the child has been abused, but an overall assessment of the child's signs, symptoms and injuries is always required, as well as the caregiver's explanation of how these arose.

Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter.Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor.Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter. Pedagogerna tar upp att det finns flera olika tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. De tar upp att många elever blandar ihop och kastar om bokstäver och att de kan ha svårt att skilja ljud från varandra. Eleverna kan också ha svårigheter med ändelser. Pedagogerna ansåg att elever med en dyslexidiagnos behöver mer tid till arbetsuppgifterna i skolan. Inlästa lärobokstexter samt tillgång till färdigskrivna lektionsanteckningar är ett stöd för dessa elever. Det är viktigt att varje individ får speciellt anpassade och utprovade hjälpmedel.

Jag har gjort en visuell analys ur ett psykoanalytiskt perspektiv av grisen som semiotiskt tecken i filmen I'm Thinking of Ending Things. Jag har valt att titta närmare på just grisen som semiotisk symbol eftersom den är starkt närvarande i filmen samt djupt integrerad i nordamerikansk kultur. Jag har framför allt tittat på hur grisens semiotiska betydelse står i relation till huvudkaraktären Jake som person. För att på bästa sätt kunna genomföra analysen har jag gjort en visuell analys. För att kunna sätta grisen i relation till Jake som karaktär har jag gjort en psykoanalytisk läsning av honom som karaktär. Det jag kom fram till var att grisen som semiotisk symbol och huvudkaraktären Jake i princip är speglingar av varandra. Jag har även kommit fram till att grisen har funnits med Jake, på ett eller annat sätt, från att han var barn till att han dör. Grisen är en spegling av Jakes liv och i viss mån nordamerikansk kultur.

Syftet med detta självständiga arbete är att studera hur barn i en interkulturell förskola använder multimodala sätt att kommunicera med digitala och analoga spel för att skapa mening. Mer ingående handlar det om att bidra med kunskap om hur tecken inom lärande kan visas genom hur barnen använder och omskapar analoga samt digitala material utifrån sina egna intressen. Studien har inspiration från etnografi och metoden som har använts för att samla in material har genomförts med deltagande observationer i form av fältanteckningar. Analysen utgår från ett designorienterat perspektiv som används för att visa hur barn och förskollärare kommunicerar med olika teckensystem och uttryckssätt vid användning av en digital platta och analoga brickspel. Resultatet visar hur barnen skapar mening genom att titta, peka och tala, hur de använder analoga bilder för att transformera sin förståelse av siffror och antal och hur de ändrar sitt meningserbjudande.

This essay examines class and gender in the movie Shrek from 2001. To examine class and gender, representations are of main interest. For the analysis Stuart Hall’s theories of representations and stereotypes, as well as Beverley Skeggs theory of respectability, have mainly been used. The movie is perceived as a text, which means that the scenes consist of different signs. More specifically, they contain the signifier and the signified. The method for the analysis is based on the signifier and the signified, that have been used for the research purpose which is to examine representations of class and gender. The analysis revealed that there is a division of classes in the movie, portrayed by the fairytale-proletariat, consisting of the non-human fairytale characters, and the upper class, consisting of the human fairytale characters. The analysis additionally revealed that the character princess Fiona contradicts her respectability with her body shape and by being grotesque, as well as gender stereotypes which reduced some of the female characters to their looks. Lastly, the movie contains intertextuality which was discussed in the analysis along with the scenes.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers perspektiv på TAKK i relation till barns tidiga språkutveckling då vi upplever att det saknas tillräckligt med forskning kring ämnet. Våra frågeställningar inriktar sig på att ta reda på hur TAKK används i förskolan, om det finns något samband mellan användning av TAKK och barns tidiga språkutveckling samt om pedagoger i förskolan ser möjligheter i att främja barns tidiga språkutveckling med stöd av TAKK Vår teoretiska utgångspunkt tas utifrån den sociokulturella teorin och VYgotskijs utvecklingsteori vilken riktar sig mot språkets betydelse för utveckling och lärande därav finner vi relevans till vår studie. Studien genomfördes med stöd av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter.  Resultatet visar att merparten av pedagogerna som deltog i studien har liknande åsikter kring användning av TAKK och hur det kan relatera till barns tidiga språkutveckling. Ett annat resultat visar att TAKK används till stor del för att stötta kommunikationen vilket även kan leda till att barns språkutveckling främjas. Det framkommer även att utifrån pedagogernas upplevelser lär barnen utifrån sociala interaktioner med både vuxna och andra barn. Pedagogerna anser att användning av TAKK bör introduceras redan hos yngre barn för att det ska vara betydelsefullt för barns kommunikation och språkutveckling.

TAKK as an communicative tool in preschool Föreliggande studie bidrar med kunskap om förskollärares olika uppfattningar om och arbete med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolans praktik. Tidigare forskning som undersökt effekten av TAKK för barns språk- och kommunikationsutveckling uppvisar blandade resultat. Studien bidrar till en ökad förståelse av hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i arbetet för att främja barns språk- och kommunikationsutveckling. Arbetet tar utgångspunkt i förskollärares ansvar att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Eftersom barn lär på olika sätt behöver förskollärare en verktygslåda med flera olika metoder för att möta barnen och behandla lärandeobjektet. Då tidigare forskning inom vårt område har fokuserat på barn med funktionsvariationer, bidrar föreliggande studie med delvis nytt perspektiv att synliggöra hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i praktiken. Det empiriska underlaget är kommet ur observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att förskollärarna generellt upplever och använder TAKK mer frekvent vid planerade och invanda situationer under dagen, medan förekomsten av TAKK är lägre i spontana situationer såsom lek, på- och avklädningssituationer. Det går även att dra slutsatsen att förskollärarna har en positiv inställning till att använda TAKK som kommunikativt verktyg för barns språk- och kommunikationsutveckling.

Hälften av pedagogerna i studien har erfarenheter av tecken som stöd (TSS). Logopeden och specialpedagogen som deltog i studien besitter ytterligare centrala kunskaper inom den språkliga inlärningen som är betydande för barnens fortsatta språkutveckling. Av de pedagoger som saknade erfarenhet av TSS, finns en vilja att möta dessa elever i skolan och önskan att gå utbildning.I klassrummen finns olika material tillgängliga, vissa har pedagogerna utformat själva medan andra finns digitalt tillgängliga. Materialet kan bestå av exempelvis bildstöd. Det visar sig bero på elevernas behov och förutsättningar. TSS används även för att bredda språkkunskaperna hos de elever som har ett annat modersmål än svenska, oavsett ålder, etnicitet osv. Av det material som finns i klassrummet riktat till TSS, avviker på de olika skolorna. Resultatet visar att pedagogerna har olika arbetssätt gällande detta material. Vissa arbetsgrupper som arbetar inom jämlika åldersspann använder materialet på olika vis. Undersökningen visar även på att ett av klassrummen istället tagit bort sina anpassningar för att anpassa klassrummet för en elev med NPF problematik.Studien visar på diskrepanser mellan arbetssätt, erfarenheter och elevmöten. Dock delar alla pedagoger en positiv inställning till att möta dessa elever i klassrummet.Pedagogerna är även samstämmiga att TSS är ett hjälpmedel som kan hjälpa flertalet elever i sin språkutveckling och delar gärna med sig av sin kunskap till andra som är villiga att hjälpa och stötta dessa elever i klassrummet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma pedagoger inom förskolan ser på och arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation, samt vad som påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där fyra verksammapedagoger i förskolan intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp har använts vid analysen av den insamlade empirin tillsammans med relevantforskning i ämnet. Resultatet visade på att pedagogerna över lag har en positiv syn på arbetet med AKK och dess förtjänster som arbetsmetod och kommunikationshjälpmedel. Det framkommer att synen på AKK till stor del påverkar arbetet med det, och att synen påverkas av den mängd utbildning man fått i ämnet. Bristande utbildning skapade låg självkompetens för de flesta av pedagogerna vilket gjorde att de inte vågade arbeta meddet på egen hand. Dock användes AKK i den vardagliga verksamheten av alla deltagandepedagoger, och ett drivande arbetslag bidrog till ett ökat personligt engagemang att arbeta med AKK.