Denna studie tog sin utgångspunkt i förskolans förstärkta pedagogiska- och hälsouppdrag där det fanns behov av att finna pedagogik, metoder och strategier i syfte att öka lärande och hälsa i ett inkluderande och främjande arbete. Tydliggörande pedagogik, som är en svensk fri översättning av interventionsprogrammet TEACCH, har blivit ett sätt att öka lärmiljöns tillgänglighet för barn inom autismspektrumet men kommit att utvecklats till en ändamålsenlig överförbarhet till alla barn. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med syftet att undersöka några förskollärares erfarenheter av tydliggörande pedagogik för att främja en god lärmiljö för alla barn i förskola. Resultatet analyserades med avstamp i den socialkonstruktivistiska teorin med stöd av relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Resultatet visade på att tydliggörande pedagogik i förskolan beskrivs som ett förhållningssätt med syfte att öka lärandet för alla barn. En sammanfattande slutsats innebar att tydliggörande pedagogik kan möjliggöra förutsättningar för lärande och hälsa såsom högre förståelse vad barnen ska göra, ökad möjlighet till kommunikation, socialt samspel och självständighet. Även skapa förutsättningar för ökat lugn, goda kompisrelationer och färre incidenter mellan barnen, ökad pedagognärvaro medan brist på samsyn, tid och kunskap kan bromsa möjligheterna till förutsättningar för lärande.

Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.

Vi lever i ett samhälle som inom många områden präglas av multimodalitet, och där text innefattar mer än enbart skrivna och tryckta verbalspråkliga texter. Begreppet text har fått en vidgad innebörd och innefattar numera texter där flera teckensystem samspelar (Selander & Kress, 2010), det vill säga multimodala texter. Den nya innebörden av text kan komma att utmana skolans textpraktiker och dess traditionella syn på text och bedömning. Vårt syfte är att undersöka vad lärare tar fasta på vid bedömning av multimodala texter som kombinerar skrift och bild. Vi utgår från den sociosemiotiska teorin samt den multimodala teorin när vi analyserar insamlade bedömningar av lärare samt semistrukturerade intervjuer. Våra undersökningsresultat antyder att lärare saknar verktyg för bedömning av multimodala texter. Dels för att lärare på fältet har en traditionell syn på bedömning av elevtexter. Dels på grund av sättet det multimodala perspektivet kommer till uttryck i skolans styrdokument. Våra undersökningsresultat visar att lärare behöver utveckla ett gemensamt metaspråk i klassrummet, genom vilket eleverna blir medvetna om sitt eget lärande under själva arbetsprocessen. Metaspråket i klassrummet kan fungera som ett verktyg vid bedömningssamtal.

Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.

No description available.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att uppleva trygghet och få sina behov tillgodosedda. Utifrån barnkonventionen och förskolans läroplan har förskollärare och andra yrkesverksamma i förskolan, en skyldighet att motverka att barn utsätts för fysiskt och/eller psykiskt våld i hemmet. Vid missförhållanden i hemmet där vårdnadshavaren brister i omsorg om barnet, kan förskolan bli en betydande del för barnets vardag och utveckling.Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares utmaningar i arbetet med barn som far illa, eller riskerar att fara illa i hemmet. För att uppnå studiens syfte intervjuades åtta förskollärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, utifrån en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes via mail och fysiska möten. Materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, med fokus på barnets utveckling i olika system.Studien visar att kunskap i ämnet har en betydande roll för hur förskollärare ska få möjlighet att utföra sitt uppdrag. Förskollärarna i studien menar att barnets rätt till en trygg plats ligger till grund för välmående och utveckling. Trots utmaningar i att se varningssignaler och samverka med vårdnadshavare, anser förskollärarna att deras lyhördhet och flexibla arbetssätt skapar goda förutsättningar för att uppmärksamma utsatta barn. Dock menar många av förskollärarna att det behövs fortbildning och kompetensutveckling i ämnet, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med TAKK i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. Utifrån detta genomfördes studien genom att samla information kring tidigare forskning samt litteratur för att skapa en förståelse för hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) bör användas för att stimulera barns språkutveckling. Studien utformades med en onlineenkät där yrkesverksamma förskollärare gavs möjlighet att besvara både slutna och öppna frågor kring deras användande av TAKK i förskolan. Analysen gjordes på ett sådant sätt att det insamlade materialet sammanställdes för att synliggöra mönster som framkom i respondenternas svar. Det som synliggjordes i studien var främst förskollärares vilja att nyttja TAKK i förskolans utbildning, men att det finns en variation hur kompetensen ser ut beroende på om förskollärarna genomgått någon form av kurs. I studien angav alla förskollärare att TAKK används i viss mån, men det synliggörs en viss variation i vilken utsträckning TAKK används beroende på teckenförråd samt kunskaper kring hur detta bör användas. Detta ledde oss fram till de slutsatser som tagits, den första slutsatsen berör vikten av att erbjuda alla barn en funktionell kommunikationsmetod. Den andra slutsatsen som studien resulterat i är att användningen av TAKK bidrar till alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning och den tredje slutsatsen handlar om att TAKK är av nytta för alla barn språkutveckling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka potentialen av TAKK (Tecken Som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i undervisningen av främmande språk i den svenska skolan. Genom en kvasiexperimentell utvärdering tillämpades TAKK under en lektion i spanska där 18 elever skulle lära sig 24 nya ord om mat. Eleverna gick i åk 6 och studerade nybörjarspanska. Orden lärdes ut på ett traditionellt sätt genom att säga och skriva dem men orden 1-12 ackompanjerades dessutom av ett TAKK tecken som eleverna uppmanades att härma. Eleverna förhördes skriftligt vid tre tillfällen på en period av två veckor; glosförhör 1 bestod av 24 ord utan bilder på tecknen, glosförhör 2 bestod av 24 ord och bilder på tecknen för orden 1-12. Glosförhör 3 bestod av endast 12 bilder på tecknen för ord 1-12. Orden skulle översättas till svenska förutom vid tredje tillfället där det skulle skrivas på spanska. I ljuset av Paivios (1971) Dual Coding Theory och The Additivity Hypothesis visade resultatet på glosförhören en positiv inverkan av gesterna/tecknen på inlärningen av orden. Alla elever fick ett högre antal rätt översatta ord vid glosförhör 2. Man kan försiktigt dra slutsatsen att tecknen från TAKK bidrog till en förbättrad memorering av orden då de lagrades i vårt multimodala minne där de lämnade två interrelaterade minnesspår.

SammanfattningEriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. BakgrundVi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse.Preciserade frågeställningar●Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna?●Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats?●Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna?Teoretisk och metodologisk ansatsVår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp.Resultat och specialpedagogiska implikationerUndersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

Syftet med den här studien har varit att utveckla kunskap om hur tecken som stöd kan användas i förskolan för att stödja barns språkutveckling. Frågeställningarna har innefattat pedagogers beskrivning av arbetet med tecken som stöd samt pedagogernas uppfattning om betydelsen av tecken som stöd för barns språkutveckling. Urvalet var kriteriebaserat och data samlades in genom kvalitativa forskningsintervjuer där tre verksamma förskolepedagoger deltog. I resultatet framkom det att pedagogerna framför allt använder tecken som stöd i samlingar, sånger, rutinsituationer samt i situationer där barn är i behov av tecken för att förstå det som verbalt kommuniceras. Den vardagliga kommunikationen framkom som betydelsefull för barns språkutveckling, även sånger och böcker var en del av det språkutvecklande arbetet, enligt pedagogerna. Ytterligare ett resultat var att tecken som stöd användes för att hjälpa barnen att förstå samt att ge barnen en möjlighet att göra sig förstådda.