Inledning Denna studie handlar om användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kopplat till kommunikation. I förskolans verksamhet finns det barn med olika behov när det kommer till att kommunicera. Barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsnedsättning eller de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat ett verbalt språk utgör en del av dessa barn. Att finna fungerande vägar för kommunikation är betydande för samspelet emellan barn och vuxna på förskolan. Syfte Syftet är att undersöka och synliggöra pedagogers perspektiv på användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i samspelet med barn i förskolan. Metod För att undersöka pedagogers perspektiv på användandet av TAKK kopplat till kommunikation har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfört kvalitativa intervjuer i form av en digital enkät. Fjorton förskollärare och barnskötare från två olika förskolor besvarade vår digitala enkät. Enkäten har sedan bearbetats i dataprogrammet Survey and report. Därefter kunde vi utläsa följande tre teman, vilka ligger till grund för vårt resultat: TAKK som förstärkning av kommunikation, samspel och inkludering genom TAKK samt förutsättningar för implementering av TAKK. Resultat Resultatet visar pedagogernas perspektiv på TAKK. De beskriver TAKK som ett fungerande verktyg för kommunikation. Resultatet visar också att pedagogerna har ett inkluderande perspektiv kring användandet av TAKK. Pedagogerna beskriver att TAKK är ett verktyg som ökar samspel och gynnar inkludering men resultatet speglar även att pedagogerna anser att TAKK gynnar alla barns kommunikation oavsett behov. I resultatet framträder pedagogernas olika perspektiv kring implementeringen av TAKK. Ett tydligt mönster i resultatet är dock vikten av samsyn.

Inledning Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan hjälpa barn att lägga grunden för ett verbalt språk, och verka som ett komplement för de barn som inte ännu har ett verbalt språk. Många barn tillbringar stora delar av sin tid på förskolan och det är viktigt att alla barn får rätt förutsättningar för att kunna utvecklas till kompetenta samhällsmedlemmar i framtiden. Eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman är det viktigt att vi i förskolan tänker på att vår roll i undervisningen speglar barnens verklighet. Syfte Syftet med detta arbete är att studera hur förskolepedagoger tänker kring tecken som stöd i det språkutvecklande arbetet med barnen och hur TAKK tillämpas i förskolan. Metod För att komma fram till studiens syfte valdes en kvalitativ metod med intervjuer som utgångspunkt. En kvalitativ studie kännetecknas av att ett helhetsperspektiv på forskning eftersträvas. Resultat I resultatet framgår det att alla respondenter i vår studie menar att användningen av TAKK bär med sig många positiva fördelar på så sätt att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett tidigare erfarenhet av språket. Några exempel på det är att TAKK förstärker kommunikationen och tydliggör undervisningen, vilket i sin tur leder till ökad delaktighet och att barnen får mer inflytande över sin vardag. Respondenterna i vår studie menar också att det bidrar till allas lika värde och att man genom att lättare göra sig förstådd och förstå andra minskar konflikterna i barngruppen. Respondenterna menar att barnen lär sig grundläggande kommunikation och det skapar förutsättningar för att få ett tidigare språk. Genom att använda TAKK i sin undervisning blir respondenten mer närvarande i kommunikationen och tempot sänks automatiskt. Respondenterna i studien uttrycker att deras upplevelse är att det saknas forskning, att det är viktigt med ett gemensamt tänkande och ett kollegialt lärande samt att få vidare fortbildning i ämnet.

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares tolkning av vilka arbetssätt de använder för att erbjuda en likvärdig språkutveckling för barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöktes med forskningsfrågan; vad har förskollärare för föreställningar om en likvärdig språkutveckling och sitt arbete med språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån hermeneutik som teori och metod samt genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat framkom det att förskollärares arbete mot en likvärdig språkutveckling utgår ifrån användande av olika arbetssätt. Forskning samt studiens resultat pekar på att barn i behov av särskilt stöd gynnas av alternativa kommunikativa arbetssätt för att uppnå en likvärdig språkutveckling i förskolan.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

<p>In this work, I have studied whether if one can detect AD / HD in preschool. I have read some literature and searched on the Internet. I have also tried to get to interview people who are familiar with this topic, which has not been easy. I have questioned 13 persons if they would participate in an interview, but most have refused because they do not have time. I succeeded anyhow to get three persons, two special educators and a nurse on the BVC. Special Student teachers are working to put the various educational activities in the preschool / school when children are in need of assistance. Children nurse is working with children to look up at the controls as they come in and where they can see if there is something not as it should. The answer I came up with through the literature and interviews is that AD / HD is a neuro-psychiatric disability and is logically divided into three groups that they have to Impulsivity problems, over activity and attention problems. Special Student teachers tell of the symptoms / signs of AD / HD as the first notice are that the children with AD / HD have problems in concentrating in a task. What distinguishes boys from girls is that boys are more hyperactive and ports in more trouble than girls do. Girls are more reclusive and shy and have been easier to become depressed and anxious. It is difficult to detect AD / HD in preschool unless the kids have severe problems with attention, impulsivity and over activity</p><p> I also got answer to that one can detect AD / HD if you're looking for it, but it’s not the essential, the important is to support children with AD / HD in the learning and development. Special Student teachers talked a lot of work how to help children in preschool with various educational activities such as solid framework, transparency and daily schedules. They can also work in small groups but that is not always suitable for all children. Then we can bring the children who have problems at the front near the teacher in order to give praise and jacking.</p>

In this work, I have studied whether if one can detect AD / HD in preschool. I have read some literature and searched on the Internet. I have also tried to get to interview people who are familiar with this topic, which has not been easy. I have questioned 13 persons if they would participate in an interview, but most have refused because they do not have time. I succeeded anyhow to get three persons, two special educators and a nurse on the BVC. Special Student teachers are working to put the various educational activities in the preschool / school when children are in need of assistance. Children nurse is working with children to look up at the controls as they come in and where they can see if there is something not as it should. The answer I came up with through the literature and interviews is that AD / HD is a neuro-psychiatric disability and is logically divided into three groups that they have to Impulsivity problems, over activity and attention problems. Special Student teachers tell of the symptoms / signs of AD / HD as the first notice are that the children with AD / HD have problems in concentrating in a task. What distinguishes boys from girls is that boys are more hyperactive and ports in more trouble than girls do. Girls are more reclusive and shy and have been easier to become depressed and anxious. It is difficult to detect AD / HD in preschool unless the kids have severe problems with attention, impulsivity and over activity  I also got answer to that one can detect AD / HD if you're looking for it, but it’s not the essential, the important is to support children with AD / HD in the learning and development. Special Student teachers talked a lot of work how to help children in preschool with various educational activities such as solid framework, transparency and daily schedules. They can also work in small groups but that is not always suitable for all children. Then we can bring the children who have problems at the front near the teacher in order to give praise and jacking.

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande: Biblisk symbolism förekom Skrivramarna var tydliga Berättelsens struktur vilar på en trygg grund I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

The purpose of this essay was to determine whether signs as alternative and augmentative communication is one possible resource for children’s language development. Based on my research questions How educators perceive the importance of SAAC as possible resources to enhance children's communication?, For which children is SAAC used? and How does educators perceive child’s best in communicative interactions? have I interviewed six educators in two different kinds of municipalities with different kind of positions. In my background I lift the importance of communication for the human being, what happens to the children who doesn’t get stimulated to their language and child’s best. My literature has shown that children need to have an incentive to acquire a language and that SAAC is mainly created for children with special needs. Children’s right to make themselves heard is taken from the UN children convention and article 3 – child’s best. What my result has shown is that the educators sees SAAC as one possible resource to enhance children’s language development but it is also important to see things from different kind of angles. This contributes to the importance of child’s best in communicative interactions. / Syftet med denna uppsats var att undersöka om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är en möjlig resurs för barns språkutveckling. Utifrån frågeställningen Hur upplever pedagoger betydelsen av TAKK som möjlig resurs till att stärka barns kommunicerande?, För vilka barn används TAKK? och Hur uppfattar pedagoger barns bästa inom kommunikativa samspel? har jag intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner med olika befattningar. I bakgrunden lyfter jag upp kommunikationens betydelse för människan, vad som händer med barn som inte stimuleras till sitt språk samt barnets bästa. Min litteratur har visat att barn behöver ha stimulans för att tillägna sig ett språk och att TAKK främst skapats för barn med särskilda behov. Barns rätt att kunna göra sig hörda är som taget ur FN:s barnkonvention och artikel 3 – barnets bästa. Vad mitt resultat visat är att pedagogerna ser TAKK som en möjlig resurs att stärka barns språkutveckling men att det också är viktigt att kunna se saker ur olika perspektiv. Detta bidrar till betydelsen av barnets bästa inom kommunikativa samtal.

Sammanfattning Alla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av tecken och att deras uppfattningar stämde överens med det som tidigare forskning påvisat. Avslutningsvis behöver mer forskning inom området utföras för att kunna säkerställa fördelarna i ett längre perspektiv. / Abstract All children in preschool are entitled to a stimulating language development process; to be able to express their feelings, needs and be actively involved in social interaction. The purpose of this study is twofold: Firstly, to deepen the understanding of how signing can stimulate children's language development complementary to speech in preschool regardless of difficulties in speech. Secondly, to investigate teachers’ attitudes to and opinions on the method from a socio-cultural theory and in inclusion perspective. Previous research shows that there are many benefits of using signing as a method to enhance the spoken language, especially for children with special needs. Signing has proved especially significant for improving literacy and language skills, which are important components of the pre-school curriculum. The approach in this study was a quantitative method produced as a digital questionnaire sent to different preschools around Sweden. The results showed that the majority of the educators saw positive effects of using signing as a complement to speech, which is consistent with previous research. In conclusion, further research needs to be conducted on the topic to be able to identify the long-term benefits.