Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet i tematiskt arbete. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur förhåller sig förskollärare till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet? Vad är det som styr förskolans tematiska arbete?  Genom att använda en kvalitativ metod kan vi undersöka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande från flera förskollärare, i flera förskolor och på två geografiskt olika platser. Genom enskilda strukturerade intervjuer samt en digital enkät har vi undersökt de faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet i förskolan. Samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och viljan att möjliggöra delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet. Bernsteins teori om klassificering och inramning utgör ramverket för vår studie. I undersökningen framkom det att förskollärarna arbetar mycket med barns intressen, att de medvetet försöker skapa undervisning som utgår från barnens nivå och behov och att de grundar sin undervisning på styrdokumenten. Det framgår i resultatet att förskollärarna utgår i största mån från ett barnperspektiv likväl visar resultatet flertalet gånger att det är de vuxna som fattar det slutgilitga beslutet. Slutsatserna som dragits är att förskollärarna strävar efter att möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet men att barns delaktighet glöms bort i vissa delar av det tematiska arbetet, specifikt i planeringen om vilka läroplansmål som ska ingå.

No description available.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring.Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas?Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet. Det är detta möte vi kallar, hur teorier möter verkligheten. Vårt resultat är att styrdokumenten borde preciseras, lärarna borde få mer tid för formativ bedömning samt att undervisning i hållbar utveckling bör bedrivas tematiskt eller ämnesövergripande.

Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.