Implementation of common and sustainable working methods is highly valued for Scania IM.The aim of their maintenance work is to increase availability to enable production targets. Themaintenance work should be safe with regard to human and environment, cost-effective andbased on suitable maintenance strategies. In order to achieve this, a common standardized workprocess is required for how Scania IM will work in the preparation phase of the components.The purpose of this degree project was to investigate how a new workflow can be used todevelop appropriate maintenance and stock strategies for components. The work was delimitedto analyze eighteen components, distributed over nine different subsystems in a multi-operationmachine.The project began with a meeting on Scania IM where the work process and the research objectwere presented. Relevant literature was selected and the selected research object was dividedinto different subsystems. Based on these subsystems, components were selected to beinvestigated. The work process was divided into two parts, process for maintenance strategyand process for stock strategy. In order to determine the appropriate maintenance strategy forthe components, interviews were applied. Interviewers were selected according to the technicalarea of the specific component. The stock strategy process was not complete as it was missinga systematic approach. This approach was subsequently developed into a new, expanded workprocess according to the preferences of the company. Afterwards, appropriate stock strategieswere selected through data collection and interviews.All components were assigned storage and maintenance strategies based on the characteristicsof each component, i.e. probability of failure, consequences of failure and lead time.Developing an appropriate maintenance strategy, which corresponds to the first part, turned outto be easier than determining the appropriate stock strategy. However, it turned out that the firstpart had an unclear decision point - to determine if failure modes occurred regularly or not.There was no definition of the concept of regular failures, which may have contributed to nocomponent being assigned predetermined maintenance as a strategy. Therefore, this isrecommended to be done in order for the process to be useful and correct.This degree project shows that the new work process can be used to develop appropriatemaintenance and storage strategies, provided that the person using the process has sufficientknowledge in the subject. The work process is meant to be used by maintenance staff, and musttherefore be verified before it can be established as a standardized working method. / Implementering av gemensamma och hållbara arbetssätt är en värdegrund hos Scanias IM.Målsättningen med underhållsarbetet är att öka driftsäkerheten för att möjliggöra uppsattaproduktionsmål. Underhållsarbetet som bedrivs ska vara säkert med hänsyn tagen till människaoch miljö, kostnadseffektivt och baserat på väl avvägda underhållsstrategier. För att uppnå dettaså krävs det bland annat en gemensam standardiserad arbetsprocess för hur Scania IM skallarbeta vid underhållsberedning av maskinkomponenter. Syftet med detta examensarbete var attundersöka hur en ny arbetsprocess för underhållsberedning kan användas för att ta framlämpliga underhålls- och lagerstrategier för maskinkomponenter. Arbetet avgränsades till attanalysera arton komponenter, fördelade över nio olika delsystem i en fleroperationsmaskin.Projektet inleddes med ett möte på Scania IM där arbetsprocessen samt undersökningsobjektetpresenterades. Relevant litteratur valdes ut och det valda undersökningsobjektet delades upp iolika delsystem. Utifrån dessa delsystem valdes komponenter ut som skulle undersökas.Arbetsprocessen var uppdelad i två delar, process för underhållsstrategi samt process förlagerstrategi. För att bestämma lämplig underhållsstrategi för komponenterna tillämpadesintervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter vilket teknikområde den specifika komponententillhörde. Processen för lagerstrategi var inte fullständig då den saknade ett systematiskttillvägagångssätt. Detta tillvägagångssätt utvecklades efterhand till en ny, utökad arbetsprocessi enlighet med verksamhetens önskemål. Därefter valdes lämpliga lagerstrategier ut genomdatainsamling och intervjuer.Samtliga komponenter tilldelades lager- och underhållsstrategier som baserades påförutsättningarna hos varje komponent, det vill säga felsannolikhet, konsekvens och ledtid. Attta fram lämplig underhållsstrategi, som motsvarar första delen, visade sig vara enklare än attbestämma lämplig lagerstrategi. Det visade sig dock att den första delen hade en otydligbeslutspunkt - att ta ställning till om feltyper uppstod regelbundet eller inte. Det fanns ingenanpassad definition av begreppet regelbundna fel, vilket kan ha bidragit till att ingen komponenttilldelades förutbestämt underhåll som strategi. Därför rekommenderas detta att göras för attprocessen ska bli användarvänlig och korrekt.Detta examensarbete visar att den nya arbetsprocessen går att använda för att ta fram lämpligaunderhålls- och lagerstrategier, förutsatt att den som använder processen har tillräckligakunskaper inom området. Arbetsprocessen är tänkt att användas av underhållsberedare, ochmåste därför verifieras av sådana innan den kan etableras som en standardiserad arbetsmetod.

Abstract Purpose: This work presents Internet of Things or IoT in facility management; operation and maintenance. One of the many functions of IoT is making “smart” building components, which can communicate when they break and can be controlled from a distance. Today there are many articles on how you can use IoT in buildings but not as many on how you can use it in operation and maintenance of real estates. Therefore, the aim of this thesis is to investigate the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance work. This is investigated by the questions: (1) How can IoT be used in the facility management; operation andmaintenance work? (2) What are the savings in terms of workhours that can be made by using IoT in facility management; operation and maintenance work? (3) What is the attitude to IoT in the facility management industry? Method: The main strategy for this thesis is a case study in the facility section of the municipality in Jönköping. Approaches include interviews with IoT-consultants and employers at the facility section, document analysis of the workhours for different tasks of a operation technician and a literature study. Findings: The first question is answered by that IoT can be used for almost everything because of the huge amount of sensor types and that new ones are constantly in the making. You can also make unique IoT systems which contributes to the flexibility.The limits today are costs and finding value in the collected data. The second question is answered by that saving possibilities exists. Calculations are made based on attitudes from respondents and what they think are possible savings.This results in savings of about 13 000 workhours/year out of 30 000 workhours/year which equals 40 %. The third question is answered by that both employers at the facility section and IoT-consultants find IoT in facility management interesting. Of the different work-categories, it is interesting to mention that the most positive are the real estate managers and the maintenance engineers and the least positive are the operation technicians. Implications: Conclusions made are that the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance are many. In the future, a lot of savings of workhours can be made by using IoT. Since interest in IoT exists at the facility-section future studies should explore the costs of different IoT-systems. If the municipality of Jönköping chooses to implement IoT in their facilities they can become a role model for other facility managers. Limitations: The limitations in this work are the different costs of IoT-products and how the IoT-systems are built. The work tasks investigated include only supervision-tasks. / Sammanfattning Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen? Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie. Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data. Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %. Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker. Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen. Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

This report aims to present the work process behind a degree project at Mälardalen University, in cooperation with Volvo CE, Eskilstuna. The report aims to examine how a machine maintenance device can be presented. The purpose of the report is to anchor the understanding between action and results. Based on literature studies,analyzes and tests done with the target group, two prototypes have been developed to show how different subjects can be presented. The prototypes are created in a visual comic-like manner that emphasize the person behind the work. At the same time a comparison between two different ways of working and its results is clarified. / Denna rapport ämnar presentera den arbetsprocess som står bakom ett examensarbete på Mälardalens Högskola, i samarbete med Volvo CE, Eskilstuna.Rapporten ämnar behandla hur ett material om förunderhåll av maskiner kan presenteras. Rapportens syfte är att förankra förståelsen mellan handling och resultat. Utifrån litteraturstudier, analyser och tester med målgruppen har två prototyper framtagits för att påvisa hur olika ämnen inom förunderhåll kan presenteras. Prototyperna är skapade i ett serie-manér som framhäver människan bakom arbetet. Detta samtidigt som en jämförelse mellan två olika arbetssätt och dess resultat tydliggörs.

Samarbetspartnern som denna studie har gjorts för har som mål att konstruera en detektor för tågtrafiken som bygger på bildigenkänning och artificiell intelligens. Problemet är att de lösningar som finns idag är dyra, och därför är en förutsättning att den ska vara byggd med konsumentprodukter för att få ner kostnaden samt att den ska vara enkel att installera och underhålla. Flera ramverk för objektigenkänning existerar, men dessa bygger på olika metoder och tekniker. Studien har därför utförts som en fallstudie vars syfte har varit att jämföra två välanvända ramverk för objektigenkänning för att identifiera olika för- och nackdelar gällande noggrannhet och tidsåtgång vid träning och test med hjälp av dessa ramverk. Även vilka olika utmaningar som stötts på under tillvägagångssättet har lyfts fram. Studien sammanfattar sedan dessa för att skapa idéer och diskussion för hur dessa skulle kunna implementeras på den nya tågdetektorn. Ramverken som har jämförts är OpenCV och Google TensorFlow. Dessa bygger på olika objektigenkänningstekniker, i huvudsak kaskadklassificering och neurala nät. Ramverken testades med en datamängd på 400 bilder på olika tågfordon där hjulaxlarna användes som parameter för objektigenkänningen. Testerna bedömdes efter kriterier gällande noggrannhet, tidsåtgång för träning samt komplexitet för konfiguration och användning. Resultatet visade att OpenCV hade en snabb träningsprocess, men visade låg precision och en mer komplex konfigurerings- och användningsprocess. TensorFlow hade en långsammare träningsprocess, men visade istället bättre precision och en mindre komplex konfigurering. Slutsatsen av studien är att TensorFlow visade bäst resultat och har mest potential att användas i den nya tågdetektorn. Detta baseras på studiens resultat samt att den bygger på modernare tekniker med neurala nät för objektigenkänning. / The research in this thesis is conducted with the partners aim to construct a new train detection system that uses image recognition and artificial intelligence. Detectors like these that exists today are expensive, so the construction is going to be based around the use of consumer electronics to lower the cost and simplify installation and maintenance. Several frameworks for object detection are available, but they use different approaches and methods. This thesis is therefore carried out as a case study that compares two widely used frameworks for image recognition tasks. The purpose is to identify advantages and disadvantages regarding training and testing when using these frameworks. Also highlighted is different challenges encountered in the process. The summary of the results is used to form ideas and a discussion about how to implement a framework in the new detection system. The frameworks compared in this study are OpenCV and Google TensorFlow. These frameworks use different methods for object detection, mainly cascade classifiers and convolutional neural nets. The frameworks were tested using a dataset of 400 images on different trains where the wheel-axles were used as the object of interest. The results were analyzed based on criteria regarding precision, total training time and also complexity regarding configuration and usage. The results showed that OpenCV had a faster training process but had low precision and more complex configuration. TensorFlow had a much longer training process but had better precision and less complex configuration. The conclusion of the study is that TensorFlow overall showed the best result and has a better potential for implementation in the new detection system. This is based on the results from the study, but also that the framework is developed with a more modern approach using convolutional neural nets for bject detection.

Med övergången från Industri 3.0 till Industri 4.0 kommer stora krav på utvecklingen av Prediktiva Underhållsmetoder (PU) för att skona både miljö och ekonomi från påfrestande haverier. I detta projekt utfördes en installation av ett iba datainsamlingssystem, som är ett bra exempel på utvecklingen mot Industri 4.0. Vidare togs en prediktiv modell som skattar återstående livslängd med metoden Motor Current Signature Analysis (MCSA), som baseras på linjeströmsmätning, fram i projektet. Metoden analyserade strömmen från två olika induktionsmotorer för kylvattenpumpar där det var en ny pump och en sliten pump. Induktionsmotorer används inte enbart i kylvattentillämpningar utan integreras frekvent i kommersiellt tillgänglig utrustning, så den prediktiva modellen har ett expanderbart användningsområde. Två tillvägagångssätt testades för att hitta signaturer i linjeströmmen. Först testades spektrum-analys med 10Hz och 1000Hz som samplingsfrekvenser med slutsatsen att högre samplingsfrekvens troligen behövs för ett trovärdigt resultat. Sedan testades Analys av signalegenskaper med ANOVA som gav en klar signatur för toppvärden i ström med slutsatsen att skillnaden i ström mellan ny och sliten pump var tydlig men kunde vara av installationstekniska skäl. En förenklad skattning av Remaining Useful Life (RUL) med tillhörande rekommendation av underhållsinsats togs fram för att visualisera resultatet. Rekommenderat fortsatt arbete med modellen var klassificeringsalgoritmer, anpassad datainsamlingsutrustning och förlängd datainsamlingsperiod. / With the transition from Industry 3.0 to Industry 4.0 follows great demands on the development of predictive maintenance (PU) in order to spare both the economy and the climate from costly breakdowns. An installation of a iba data acquisition system was applied in this project, which is a good example on the advances made through Industry 4.0. The project shows the development of a predictive model, which estimates the remaining life with the method motor current signature analysis (MCSA) that is based on phase current. Data was collected on two different induction motors for cooling water pumps, one new and one worn out pump. Induction motors are not only used in cooling water applications but are frequently applied in commercially available equipment, thus the method has a expandable use. Two methods were tested for finding signatures in the phase current. First, spectrum analysis with 10 and 1000Hz as sampling frequencies with the conclusion that a higher sampling frequency likely is needed for a reliable result. Secondly an analysis of signal properties with ANOVA was preformed. This gave a clear signature for peak values in the current with the conclusion that the difference between new and worn out pump was clear but could be the result of installation related issues. A simplified version of remaining useful life (RUL) with related maintenance procedure was developed to visualize the result. For continued work with this model it is recommended to develop classification algorithms, improve the data acquisition equipment and prolong the data acquisition period.

Under de senaste årtionden har tågförseningar i järnvägen ökat allt mer i samband med en minskande driftsäkerhet. Orsaken till den låga driftsäkerheten kan kopplas till den ökade trafikmängden och eftersatta underhållsarbeten, det vill säga slitna spår som används alldeles för länge. Detta ökar därmed störningskänsligheten för fel som ger upphov av stopp i trafiken, vanligtvis benämns det som ett ”signalfel”. Ett signalfel handlar om ett fel som kan uppstå i en mängd olika komponenter inom signalanläggningen. Dessa har delats in i sex olika delar bestående av signalställverket, spårledningar, baliser, tågledningssystem, plankorsningar samt själva signalerna. Ett fel i någon av dess komponenter ger till följd att signalerna går till ett säkert läge vilket innebär ett stopp i trafiken. De orsaker och komponenter som bidrar till en låg driftsäkerhet i järnvägen lyfts fram i detta arbete för att upplysa om de problem som återfinns i järnvägen. Fokus har legat på att ta fram åtgärdsförslag på den komponent som bedöms känsligast i signalanläggningen. Resultatet visade på att fel som sker i signalanläggningen till störst del genereras av spårledningar. Inom spårledningar så är det mest förekommande felet överledningar av isolerskarvar, vilket bedöms vara den känsligaste komponenten i signalanläggningen. Detta gäller speciellt i Stockholmsområdet, där tågtrafiken är som tätast och störningar påverkar ett stort antal resenärer. Åtgärderna som utförs för spårledningsfel är främst kortsiktiga lösningar såsom rensningar, kontroller eller ingen åtgärd alls. Oftast utförs lösningarna först efter att fel har uppstått, vilket innebär att ”signalfel” och dess konsekvenser redan har påverkat trafiken. För att höja driftsäkerheten krävs ett mer aktivt och effektivt underhållsarbete. Satsningar på innovativa lösningar och åtgärdsförslag bör utföras i syfte att minska frekvensen för störningar. / During the past decades, the railway train delays have increased greatly associated with a decreasing reliability. The cause of the low reliability can be connected to the increased amount of traffic and the lagging maintenance, that is to say worn track that remains too long. This thereby increases sensitivity to disturbance of the fault that causes stop in the traffic, usually termed it as a 'signal failure'. A signal failure is an error that can occur in a variety of components within the signalling system. These have been divided into six different parts consisting of signalling control, track circuits, beacons, train control systems, level crossings and signals themselves. An error in one of its components gives the result that the signals go to a safe state, which means a halt in traffic. The causes and components that contribute to a low reliability of the railways are highlighted in this work to raise awareness of the problems found in the railway. The focus has been on developing action proposals on the component that is deemed most sensitive in the signaling system. The results showed that errors occurring in the signaling system are mostly generated by the track circuits. The most common error in track circuits is the occurrence of conduction on the insulated joints, which is judged as the most sensitive component in the signalling system. This is especially true in the Stockholm area, which is where the train traffic is as most dense and where disturbances affect a large number of travelers. Actions performed on track circuit faults are mainly short-term solutions such as cleansing, checks and no actions at all. Solutions usually performs after error has occurred, which means that signalling failure and its consequences already has affected the traffic. In order to increase the reliability it requires a more active and effective maintenance work. Investments in innovative solutions and action proposals should be performed in order to reduce the frequency of disturbances.

Utbyggnaden av spårvägen Linje 7 i Stockholm som ska utmynna i Spårväg City har tagit sin början. Vilka typer av spårvägskonstruktioner som ska användas på alla de ingående sträckorna är däremot inte bestämt. Grässpår är ett alternativ, men kunskapen om grässpår är inte stor i Stockholmsregionen på grund av att denna spårvägstyp tidigare inte projekterats i regionen. Denna rapport ska underlätta valet genom informationshämtning från intervjuer, möten, mejlkontakt, studiebesök och litteraturstudier. Grässpåret jämförs med gatuspår i asfalt som används i Spårväg City. Ballastspår på egen banvall är den enklaste spårvägskonstruktionen, och används i jämförelserna. Dock kommer den konstruktionen inte att användas på Spårväg City. De olika spårvägskonstruktionerna jämförs utifrån anläggningskostnader samt underhållskostnader för de olika konstruktionstyperna. En grundlig jämförelse har även gjorts byggtekniskt. Vid jämförelsen av de olika konstruktionerna så var gatuspår i asfalt den dyraste att anlägga, cirka 20 000kr/m. Det var mer än 3 gånger så dyrt som grässpåret med en kostnad på cirka 6000kr/m, som i sin tur var marginellt dyrare än ballastspåret på egen banvall med en kostnad på cirka 3000kr/m. Även underhållskostnaden var betydligt högre för gatuspåret i asfalt. Gatuspåret i asfalt var nästan dubbelt så dyrt som grässpåret att underhålla. Grässpåret i sin tur var lite mer än dubbelt så dyrt som ballastspåret på egen banvall att underhålla. Gatuspåret i asfalt fick en underhållskostnad på cirka 160 000 kr/km & år, grässpåret fick en underhållskostnad på cirka 85 000kr/km & år, och för ballastspår på egen banvall cirka 40 000kr/km & år. / The extension of the tramway line 7 in Stockholm, which will culminate in “Spårväg City”, has begun. Which types of tramway constructions to use on all the included distances has not been decided. Grass Track is an option, but there’s a lack of knowledge of the grass track in Stockholm because this type of tramway has not been projected before in the region. This report will simplify the selection, by information extraction from interviews, meetings, e-mail contact, field trips and literature studies.  The grass track will be compared with street track in asphalt which is used in “Spårväg City”. Ballast track on its own embankment is the simplest tramway construction, and is used in the comparisons. However, the design is not to be used on “Spårväg City”. The various tramway constructions are compared by the construction costs and the maintenance costs for the different construction types. A thorough comparison has also been made in the construction technical part.  When comparing the different constructions, it was the street track in asphalt that was the most expensive to construct about 20 000kr/m. It was more than 3 times as expensive as the grass track with a cost of about 6000kr/m, which in turn was marginally more expensive than the ballast track on its own embankment with a cost of about 3000kr/m. Even the maintenance cost was significantly higher for street track in asphalt. The street track in asphalt was almost twice as expensive as the grass track to maintain. The grass track in turn was a little more than twice as expensive as the ballast track on its own embankment to maintain. The street track in asphalt had a cost of about 160 000kr/km & year, the grass track had a cost of about 85 000kr/km & year, and the ballast track on its own embankment had a cost of about 40 000kr/km & year.

Ett transformatorfel kan få stora ekonomiska konsekvenser och påverka ett elkraftsystems driftsäkerhet. Genom att övervaka en transformators tillstånd kan haverier och avbrott undvikas. Tillståndsövervakning möjliggör även att förebyggande underhåll kan planeras effektivt. Det här arbetet har undersökt tillgängliga diagnostikmetoder och övervakningstekniker för tillståndsbedömning av transformatorer.  Tillgänglig felstatistik för transformatorer har studerats ingående för att förstå vilka fel som kan uppstå i en transformator och i vilken grad de förekommer. Eftersom felen har olika konsekvenser för transformatorns fortsatta drift har dessa undersökts. Befintliga metoder för att upptäcka fel har dokumenterats. Detta har utförts genom att studera tillgänglig litteratur och via intervjuer med företag som tillverkar övervakningsutrustning för transformatorer. Övervakningsmetoderna har jämförts med avseende på kostnad, livslängd och noggrannhet. Utifrån dessa analyser har en rekommendation tagits fram över vilka övervakningsmetoder som är mest lämpade för Svenska Kraftnät. Det finns verktyg för att kvantifiera resultaten från övervakningsmetoder till lättolkad information. Ett sådant är hälsoindexet, som komprimerar data från olika mätningar, till ett enskilt värde som representerar en komponents tillstånd. En fallstudie har utförts där tre transformatorers tillstånd under perioden 2002–2015 har undersökts med ett befintligt hälsoindex. Resultatet visar att hälsoindex kan utnyttjas för att indikera transformatorernas tillstånd. Nackdelen med hälsoindexet som användes är att indexet är fortsatt högt oavsett kvaliteten på isolationsmaterialet. Därför föreslås en alternativ modell för en hälsoindexberäkning, i vilken pappersåldringen beaktas i större utsträckning. / A transformer fault could affect the reliability of a power system and have serious economic consequences. Therefore there is an increasing demand among electrical utilities to assess the actual condition of their transformers and hence detect faults before they occur. Condition monitoring has the potential to reduce operating costs and improve the reliability of operation. The aim of this master thesis has been to investigate available diagnostic measurement techniques that can assess the condition of power transformers. Transformer failure statistics has been studied in order to understand what different faults that can occur and to which extent they appear. The consequences of different faults have been investigated. Available measurement techniques were coupled with what faults they can detect. The diagnostic measurement techniques have also been compared in regard to cost, lifetime and accuracy. The comparison resulted in a recommendation over which measurement techniques that are most suitable for the Swedish transmission system operator, Svenska Kraftnät. There is a need among electrical utilities of economic and technical justifications for optimal investment and maintenance decisions. One available asset management technique that enables this is the health index. A health index is a tool that combines available measurement data from operating observations, field inspections and laboratory testing into an objective and quantitative index. The index provides information about the overall condition of an asset. A case study has been conducted where an available health index was used to estimate the condition of three transformers. The results indicate that the health index presents an efficient way to represent the condition of transformers. The disadvantage of the used index is that it implies a good condition even when the quality of the transformer insulation paper is poor. An alternative health index is therefore proposed where the paper insulation quality has a larger impact on the index.

The building sector contributes to a large part of the total emissions of greenhouse gases, which demands for increased sustainability in all phases of a buildings’ lifecycle. Choices of building materials and the respective required maintenance and replacements are becoming more important if further reductions of climate impacts should be obtained. Folkhem is a Swedish construction company who constructs multi-storey buildings made of wood. The company has shown interest in developing knowledge about how the selection of building materials effects the impacts on climate, the extent of necessary maintenance and replacement work as well as economic consequences. The aim of this master thesis was to evaluate the potential climate impacts and costs for different scenarios of maintenance and replacements of selected exterior building components for Folkhem’s planned building in Stadshagen, in Stockholm. The façade, roof, windows and balconies have been in focus. To fulfill the aim of this study, life cycle assessment and a simplified cost analysis have been carried out. With the basis of the results from this study, recommendations of building materials for the chosen building components in Folkhem’s planned building have been stated. A façade made of pine impregnated with boiled linseed oil is recommended as façade cladding, and OrganoWood is recommended for the balcony decking. Folkhem planned to use wooden windows, but it is recommended that these are substituted to aluminum coated wooden windows. No recommendation could be provided for the roof from this study. The following conclusions have been made; More attention should be payed to the phases of maintenance and replacement when carrying out LCAs for timber buildings, since general assumptions could be misleading. The origin of the building materials could have a significant climate impact if several replacements need to be performed, since this includes a large number of transports of materials. Different building materials or building components have different lifespans and needs for maintenance. To reduce costs and potential climate impacts, long lifespans with little need for maintenance are desired. Planning for a specific lifespan of the building and the required maintenance and replacements may contribute to reduce the potential climate impacts. Maintenance is recommended for timber buildings, since this could reduce the need for replacements, which could reduce the potential climate impacts. LCA can be a useful tool for Folkhem to plan for maintenance and replacements of their timber buildings if improvements are performed regarding LCA data quality. LCA can provide guidance for Folkhem to choose sustainable building materials, with regards to maintenance and replacements at an early stage in the design process. A future study could be to perform a more detailed LCA of the materials and products that required assumptions in this study, for instance the surface treatments for maintenance. A more detailed LCA of all maintenance that should be conducted in a building could be of interest as well, and to investigate the impacts from excluded processes in this study. Alternative building materials for the exterior building components could be evaluated as well as different percentages of painting area. More impact categories than climate change could also be evaluated. Impacts from the building lifecycle phases of repair and refurbishment could also be interesting to evaluate in order to receive an overview of the total potential climate impacts and costs from all parts of the lifecycle of a building. Another approach could be to investigate if maintenance and replacement are carried out as described from technical literature and manufacturers in reality. Finally, a more thorough cost analysis could be carried out, evaluating how a housing society would be affected from costs from maintenance and replacement.

The society of today relies a lot on the industry and the automation of factory tasks is more prevalent than ever before. However, the machines taking on these tasks require maintenance to continue operating. This maintenance is typically given periodically and can be expensive while sometimes requiring expert knowledge. Thus it would be very beneficial if one could predict when a machine needs maintenance and only employ maintenance as necessary. One method to predict when maintenance is necessary is to collect sensor data from a machine and analyse it for anomalies. Anomalies are usually an indicator of unexpected behaviour and can therefore show when a machine needs maintenance. Due to concerns like privacy and security, it is often not allowed for the data to leave the local system. Hence it is necessary to perform this kind of anomaly detection in an online manner and in an edge environment. This environment imposes limitations on hardware and computational ability. In this thesis we consider four machine learning anomaly detection methods that can learn and detect anomalies in this kind of environment. These methods are LoOP, iForestASD, KitNet and xStream. We first evaluate the four anomaly detectors on the Skoltech Anomaly Benchmark using their suggested metrics as well as the Receiver Operating Characteristic curves. We also perform further evaluation on two data sets provided by the company Gebhardt. The experimental results are promising and indicate that the considered methods perform well at the task of anomaly detection. We finally propose some avenues for future work, such as implementing a dynamically changing anomaly threshold. / Dagens samhälle är väldigt beroende av industrin och automatiseringen av fabriksuppgifter är mer förekommande än någonsin. Dock kräver maskinerna som tar sig an dessa uppgifter underhåll för att forsätta arbeta. Detta underhåll ges typiskt periodvis och kan vara dyrt och samtidigt kräva expertkunskap. Därför skulle det vara väldigt fördelaktigt om det kunde förutsägas när en maskin behövde underhåll och endast göra detta när det är nödvändigt. En metod för att förutse när underhåll krävs är att samla in sensordata från en maskin och analysera det för att hitta anomalier. Anomalier fungerar ofta som en indikator av oväntat beteende, och kan därför visa att en maskin behöver underhåll. På grund av frågor som integritet och säkerhet är det ofta inte tillåtet att datan lämnar det lokala systemet. Därför är det nödvändigt att denna typ av anomalidetektering genomförs sekventiellt allt eftersom datan samlas in, och att detta sker på nätverkskanten. Miljön som detta sker i påtvingar begränsningar på både hårdvara och beräkningsförmåga. I denna avhandling så överväger vi fyra anomalidetektorer som med användning av maskininlärning lär sig och upptäcker anomalier i denna sorts miljö. Dessa metoder är LoOP, iForestASD, KitNet och xStream. Vi analyserar först de fyra anomalidetektorerna genom Skoltech Anomaly Benchmark där vi använder deras föreslagna mått samt ”Receiver Operating Characteristic”-kurvor. Vi genomför även vidare analys på två dataset som vi har tillhandhållit av företaget Gebhardt. De experimentella resultaten är lovande och indikerar att de övervägda metoderna presterar väl när det kommer till detektering av anomalier. Slutligen föreslår vi några idéer som kan utforskas för framtida arbete, som att implementera en tröskel för anomalidetektering som anpassar sig dynamiskt.