Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.

Begreppet hållbar utveckling är mångfacetterat och undervisning om detsamma inbegriper många olika beröringsområden och kan komma till uttryck på många olika sätt inom tekniska undervisningsämnen. Denna studie utgår ifrån en definition av begreppet i de tre dimensionerna: ekologisk, social (social/kulturell) och ekonomisk. Detta är en beskrivning som också används av Skolverket och denna studie har ett primärt fokus på de här två förstnämnda dimensionerna. Undervisning för hållbar utveckling framstår från tidigare forskning som om det har ett komplext innehåll och att det saknas konsensus om vad det är och vad som egentligen ska tas upp och förmedlas i undervisningen. Samtidigt framgår av flertalet skolpolitiska dokument att hållbar utveckling ska influera all undervisning. Däribland kan teknikprogrammets examensmål nämnas där det står att utbildningen ska förmedla ”…teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling” (Skolverket, u.å., Examensmål) samt att ”Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocesser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle” (ibid.).Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare som undervisar i tekniska konstruktionsrelaterade ämnen, beskriver fenomenet hållbar utveckling i sammanhang av undervisning om produktutveckling och sina respektive undervisningserfarenheter av detsamma. Intentionen är att bidra till en vidgad förståelse för vad undervisning för hållbar utveckling kan vara och vilket innehåll som kan komma till uttryck i dessa undervisningssammanhang.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma på teknikprogrammet. Lärares utsagor om sina respektive undervisningserfarenheter analyseras utifrån perspektiv om ekologiskt och socialt hållbar produktutveckling, samt utifrån teorier om kulturella och etiska aspekter kopplade till undervisning om hållbar utveckling.Studien visar att lärare har skilda sätt att se på och förklara hållbar utveckling och de uppger också att de har olika sätt att undervisa om detta fenomen, det vill säga den undervisning som förmedlas har olika innehåll. Studien visar också tendenser på att lärarna ger undervisningsinnehåll som berör hållbar utveckling olika prioritet och fokus, samt att undervisning om etik inte berörs i sammanhang av produktutveckling. Då hållbar utveckling tenderar att beröras i olika grad och då undervisningsinnehållet varierar mellan de intervjuade lärarna, väcker studien bland annat frågor som berör likvärdighet, men också frågor om de svårigheter som lärare uppger att de förknippar med undervisning om hållbar utveckling. / The concept of sustainable development is complex and there are many different areas to cover when teaching about sustainable development within technical subjects. The main areas are often referred to as the ecological, the social and the economic dimension, so also by the Swedish national agency for education. In main focus of this study, are possible contents of the ecological and the social (social/cultural) dimension, to be considered in technical education in upper secondary school. More precisely, the aim of this study is to investigate how teachers describe sustainable development and how they explain their teaching experiences of sustainable development in context of product development. The intention is that this study can contribute to a broaden understanding of how education of sustainable development can be performed, i.e. what content of sustainable development is applied into the education of product development in upper secondary school.This qualitative study is based on semi structured interviews with four teachers at the technology program. Teachers' statements about sustainable development and their respective teaching experiences are analyzed by comparing their statements, to theories of ecologically and socially sustainable product development methods and perspectives. The teaching experiences communicated in the interviews, are also compared to theories of cultural and ethical aspects linked to education for sustainable development.The results show that teachers have different explanations of the concept of sustainable development and different opinions about what education for sustainable development is about. That is, they exemplify education for sustainable development in different ways and there are indications in interviews that education for sustainable development are given different focuses and priorities. The results also show that none of the teachers have any experiences about ethics to share in the interviews, experiences to be related to teaching situations when product development is concerned.The results are discussed in perspective of the difficulties and the wishes of complementary professional training within the subject of sustainable development, ideas that the teachers mentioned in the interviews. Furthermore, the national ideal to strive towards ”providing equal education to all pupils” is problematized in the light of the results.

I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknik- och fysikämnena i årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras syn på lärande för hållbar utveckling inom sina ämnen. Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge insikt om vilka faktorer som påverkar hur hållbar utveckling implementeras i skolämnen. Studien visar att läraren strävar efter att eleverna inte bara ska ta emot information, utan också agera själva utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Däremot har det visat sig vara svårt för lärare att involvera hållbar utveckling i deras undervisning när det gäller ämnet fysik eller teknik. I studien har lärarens syn på hur hållbar utveckling ska involveras i ämnen analyserats utifrån de tre traditionerna; faktabaserad, normativ- och pluralistisk vilka genomsyrar undervisningen för hållbar utveckling. Studien visar att lärarnas undervisning har intentionen att utveckla olika förmågor och kunskaper hos eleverna. Till exempel framhåller lärarna vikten av att samla in och utvärdera information självständigt, kunna diskutera och samarbeta, lösa problem och använda kritiskt tänkande samt planera för långsiktiga mål. Ett viktigt perspektiv i lärarnas undervisning är att eleverna ska förstå helheten och sambandet mellan olika vardagliga områden. Dessutom visar studien att skolledningen spelar en viktig roll genom att ge tydligt stöd i de olika skolsaktiviteter som kopplas till hållbar utveckling. Det gör undervisningen för hållbar utveckling mer meningsfull och effektiv. / In this review, seven teachers who teach technology and physics subjects in grades 7-9 have been interviewed in order to investigate their views on learning for sustainable development in their subjects. The questions asked in the study were intended to provide insight into which factors influence how sustainable development is implemented in school subjects. The study shows that the teacher strives for the students not only to receive information, but also to act themselves based on basic democratic values. However, it has proven difficult for teachers to involve sustainable development in their teaching when it comes to the subject of physics or technology. In the study, the teacher's view of how sustainable development should be involved in subjects has been analyzed based on the three traditions; fact-based, normative and pluralistic which permeate the teaching for sustainable development. The study shows that the teachers' teaching has the intention of developing different abilities and knowledge in the students. For example, the teachers emphasize the importance of collecting and evaluating information independently, being able to discuss and collaborate, solve problems and use critical thinking, and plan for long-term goals. An important perspective in the teachers' teaching is that the students should understand the bigger picture and the connection between different everyday areas. In addition, the study shows that school management plays an important role by providing clear support in the various school activities linked to sustainable development. It makes teaching for sustainable development more meaningful and effective.

En stor fråga i samhället av idag är den om hur en god framtid på planeten möjliggörs och optimeras. Otaliga diskussioner och forskningar i ämnet finns och det är en brännande fråga för politiker och ledare världen över. Ett viktigt led i en hållbar utveckling – som frågan kommit att begreppsliggöras som – handlar om utbildning. För att möjliggöra en hållbar framtid krävs utbildade och ansvarsfulla människor, men det aktuella området ses ofta på med olika ögon och på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till en hållbar utveckling, vilka perceptioner de har på begreppet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som framträder som lyckosamma i strävan att utveckla medborgare med hållbarhet i fokus. Genom kvalitativa intervjuer med sex mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder en bild av begreppet som svårtolkat med, för lärarna, vissa kunskapsluckor vilket påverkar en praktik som därmed inte når upp till lärarnas egna förväntningar på sin undervisning. En undervisning som idealt är holistiskt och består av autentiska och reflekterande element och där barnet ses som den utvalde i önskan om en hållbar framtid. / A subject of importance in todays’ society is that of how a good future on the planet is enabled and optimized. Countless discussions and research exist and is a prevailing matter for politicians and leaders around the world. An important part of sustainable development – which is what the subject has come to be referred to – is about education. To enable a sustainable future educated and responsible people are of importance, but the matter in question is often differently viewed by different individuals. This study aims to increase the understanding of how middle school teachers relate to sustainable development, their perceptions of the concept and some didactic approaches viewed as successful in the pursuit of developing citizens with a sustainability in mind. Through qualitative interviews with six middle school teachers in the north of Sweden and subsequent thematic analyses, a picture of the concept as difficult to interpret emerges, along with some knowledge gaps affecting the practice which in relation does not meet the teachers’ expectations of their own teaching. A teaching that, ideally, is holistic and consists of authentic and reflective elements and where the child is seen as the chosen in the quest for a sustainable future.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.

Environmental concerns and climate change strengthens the need of education for sustainable development. We have both acknowledged a need of more research aimed towards teachers in Swedish primary schools. Therefore, the ambition for this study is to contribute with more knowledge about sustainable development in primary schools with an emphasis on science education. In this qualitative study we interview teachers working in pre-school class and primary school years 1-3 about what they think pupils should learn in education for sustainable development, as well as what their practical approaches are to the subject and what the didactical challenges are. We used semi-structured interviews to interview six teachers from three different schools in a Swedish city. The collected data is analyzed and presented using a thematic analysis and the research questions that are based on the aim for this study. The results of the study are then put in relation to our theoretical perspectives, which are “the three selective traditions in environmental and sustainability education” and “individual and collective responsibility”, to draw conclusions. On this basis we reach the conclusion that teachers want to make it possible for their pupils to make change and that the most important thing in teaching is to make it concrete and close to everyday life. The challenges that the teachers face is that the subject is unprioritized, that there is a lack of didactical material, a need of personal engagement and that the subject is rather complex. Based on our selective traditions we draw further conclusions. Traces of all three selective traditions are visible in the school and in the individual teachers’ teaching. Furthermore, some teachers express that the aim for their education is linked to one tradition, but their actual method is another.