Det huvudsakliga målet för denna studie var att undersöka hur likhetstecknet på bästa sätt bör introduceras samt behandlas i grundskolans tidiga årskurser. Anledningen till genomförandet av denna studie var att forskning länge har visat på missuppfattningar hos elever om likhetstecknet samt att läromedel i överlag fastställer vad elever lär in. Syftet med denna studie var att ge en samtida svensk bild av hur läromedel och deras medföljande lärarhandledningar i årskurs 1 introducerar samt behandlar likhetstecknet och hur detta eventuellt kan inverka på elevers förståelse för likhetstecknet. Denna studie bygger på både horisontell och vertikal analys, vilket innebär en analys både mellan och inom läromedlen. Uppgifter i läromedlen kategoriserades utifrån ekvationstyp. Därtill jämfördes och grupperades uppgifterna vidare beroende på deras utformning. Även tillhörande lärarhandledningars sidor granskades för att se vilka strategier som användes för att förbereda läraren inför introduktionen av likhetstecknet. Resultatet visar stora skillnader mellan läromedlen vilket kan påverka elevers uppfattningar om likhetstecknet. Generellt fanns få icke-standardekvationer i elevarbetsböckerna efter likhetstecknets introduktionsavsnitt och stödet mellan olika lärarhandledningar varierade avsevärt. Därtill upptäcktes bildstöd av dynamisk skildringstyp, räknehändelser samt språkbruk som kan bidra till svårigheter. Upptäckterna belyser en rad problem i samtida svenska läromedel. Denna studie efterlyser samt kan fungera som en grund för vidare och mer utförlig forskning i ämnet.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för den fysiska inomhus-miljöns betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. För att skapa denna förståelse har vi intervjuat pedagoger för att få deras uppfattningar om detta. Vi har även observerat den fysiska inomhusmiljön för att upptäcka dess betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. Detta studerades genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och ostrukturerade observationer av den fysiska inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna är överens om att miljön spelar en viktig roll för att kunna skapa samspel mellan barn. Resultatet visar även att pedagogers utformning av miljön är av betydelse för barns samspel genom att barnen ständigt är beroende av miljön för att kunna samspela tillsammans med andra barn. Den slutsats vi kunnat dra av vår studie är därför att den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns samspel i den barninitierade leken. Genom den fysiska inomhus miljön kan pedagoger stötta barn i deras samspel med varandra vilket i sin tur leder till lärande och utveckling. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

The city park of Eskilstuna is under development. In 2013 the municipal of Eskilstuna kept a dialog with its citizens about the city park. They were given the opportunity to leave wishes and proposals about the development of the park and the larger part of the proposals recieved were wishes of a serving building. The question was where to place it and what the configuration of this building is going to look like? The purpose of this undertaking is to work out a place of gathering with high comfort and service for the park visitors along with making it fit for the parks character. The natural light and beautiful views are to take into consideration and usage when designing a building. Large glass sections facing open views are growing more common. When choosing the type of glass to be used for this one should take into consideration the noise of surrounding traffic. The question here is what type of glass to use specifically for the serving building in Eskilstuna city park, based on the technical aspects of sound and light? When searching the Swedish literature for scientific papers on architecture considering the designing of a restaurant building, we discovered an existing gap. This paper only covers the requirements on noise, material, fire and availability, function and the placement of the building, together with the architechtural properties. In this paper three areas regarding placement taken from the city parks developmental plan have been audited. The aspects audited is the choice for placement of light, surrounding vegetation, view, quarter, noise, traffic, availability and the logistics regarding pedestrians and vehicles. Areas are named A, B and C. Area C was chosen as the most suitable as the traffic surrounding is most distant there. Area C also possesses a beautiful view, it’s located at the centre of the park and surrounding vegetation provides a light shade. The configuration of the building is made with support from Swedish literature regarding the architechtural aspects of alignment, movement, envelopment, light and areal organization. This is presented in the form of drawings and explanations. The glass chosen for the restaurant building is based on a comparison of several audited types of glass. The chosen glass, named Modell 1, have good and suiting properties regarding noise reduction, transmission, reflection and U-value and is therefore considered to hold a higher performance in comparison to the other types of audited glass.

Syfte: För att göra det mer attraktivt att använda cykeln som transportmedel har flertalet städer uppgraderat till snabba cykelstråk. Ett snabbt cykelstråk tillåter cyklister att färdas på ett snabbt sätt på grund av utformningens kvaliteter. Flertalet undersökningar pekar på det snabba cykelstråkets inverkan att använda cykeln i större utsträckning. Målet med arbetet är utreda ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand enligt Jönköpings kommuns mål och med hänsyn till cyklisters preferenser. För att uppnå målet utformas ett förslag till hur ett snabbt cykelstråk kan se ut, målet bryts ned i tre frågeställningar:   <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan ett snabbt cykelstråk bidra till att uppfylla Jönköpings kommuns mål att öka cykeltrafiken till och från centrum?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vad efterfrågar cyklister vid utformningen av ett snabbt cykelstråk?  Hur kan en gynnsam utformning av ett snabbt cykelstråk se ut enligt cyklisters preferenser med hänsyn till Jönköpings kommuns förutsättningar?  Metod: För att besvara det uppsatta målet görs en fallstudie i Jönköpings kommun genom intervju och dokumentanalys. För att lokalisera cyklisters preferenser görs en surveyundersökning med hjälp av en enkätundersökning. Genomgående i arbetet görs litteraturstudier för att i resultatdelen utforma ett förslag av ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand.   Resultat: Resultatet av frågeställning 1 visar att Jönköpings kommuns mål om ökad cykeltrafik i stort sett redan är uppnått. Intervjun visar cykelfrågans komplexitet och vikten av att koppla samma stadsdelar för en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 2 visar att cyklister föredrar ett sammanhängande vägnät medan fotgängare främst prioriterar säkerheten mot korsande biltrafik vad gäller utformningen av en cykelväg. Kvaliteterna som är prioriterade av cyklister och fotgängare bidrar till en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 3 visar utformningsförslag på kritiska punkter längs Vätterns södra strand efter analys av insamlad empiri och teoretiskt ramverk.   Konsekvenser: Slutsatserna kring utredningen visar att ett snabbt cykelstråk bidrar till fler cyklister på en koncentrerad plats, men att det totala antalet cyklister troligtvis inte ökar markant. Färdvägen Jönköping – Huskvarna anses ha störst potential. För att få en mer utförlig uppfattning om det snabba cykelstråkets påverkan rekommenderas att de ekonomiska aspekterna beaktas.  Begränsningar: Placeringen av det snabba cykelstråket som undersöks i arbetet är bestämd längs Vätterns södra strand, mellan Bankeryd och Huskvarna. De ekonomiska faktorerna och tekniska detaljer omfattas inte i undersökningen. / Purpose: In order to make it more attractive to use the bike as a means of transport, several cities have upgraded their bicycle tracks to bicycle highways. A bicycle highway allows cyclists to travel fast due to the qualities of the design. Several studies shows the impact of the bicycle highway considering a higher rate of bicycle usage. The aim of the thesis is to investigate a bicycle highway along the south beach of Vättern and its impact according to the objectives set by the municipality of Jönköping. A design proposal is thereafter being made, according to cyclists´ preferences and the objectives and conditions of the municipality of Jönköping, broken down into three issues:  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How can a bicycle highway contribute to Jönköping municipality’s objective of increasing bicycle traffic to and from the city centre?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What do cyclists demand for the design of a bicycle highway?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">How can a favourable design of a bicycle highway look according to cyclists’ preferences in consideration of the conditions of Jönköping municipality?  Method: In order to answer the aim of the thesis, a case study is being conducted in Jönköping municipality through interview and document analysis. In order to locate cyclists’ preferences, a survey is conducted using a poll. Throughout the process, literature studies are being made in order to formulate a design proposal of a bicycle highway along the south beach of Vättern.  Findings: The result of question 1 shows that Jönköping municipality’s goal of increased bicycle traffic already has been achieved. The interview shows the complexity of the bicycle issue and the importance of connecting districts in order to increase the bicycle traffic.   Question 2 shows that cyclists prefer a cohesive road network, while pedestrians prioritize the safety against road crossing traffic in terms of the design of a cycle path. The qualities that are prioritized by the users contribute to an increased amount of the bicycle traffic.  Question 3 presents design proposals at critical places along the south beach of Vättern, where improvements should be made regarding the required standard for the bicycle highway. The improvements are results of analysis of collected empirical and theoretical framework.   Implications: The conclusion of the investigation shows that a bicycle highway contributes to more cyclists in a concentrated location, but the total amount of cyclists is unlikely to increase significantly. The route Jönköping – Huskvarna is considered to have the biggest potential. In order to get a more detailed view of the impact of the bicycle highway, the economic aspects are recommended as a main area for future studies.  Limitations: The location of the bicycle highway investigated in this report is set to the south beach of Vättern, between Bankeryd and Huskvarna. The economic factors and technical details are not included in the investigation.

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a. barnens önskemål, tradition, styrning till att handla från vissa affärer och värderingar kring vad som är nyttigt och bra för barn. En slutsats som kan dras är att förskollärares barnsyn samt uppfattning om vad en "god" barndom innebär, är avgörande för dennes tänkande kring utformningen av förskolans fysiska innemiljö.

CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete. Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för CASE-verktyg och framförallt där man utgår från användaren. Vad gäller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området. Ett ganska vanligt begrepp idag är IDE. Det som är inbegripet i IDE utgörs till stor del av det som räknas till CASE i de äldre texterna. I den här studien har vi valt att använda begreppet CASE-verktyg för att få en tydlig koppling till de äldre studierna. Studien avser att klargöra vilka fördelar och brister utvecklare upplever beträffande användbarhet i CASE-verktyg. Målet med studien är att bidra till en större förståelse för vad CASE-verktyg är och i synnerhet hur de bör vara utformade för att ge ett bra stöd till användaren. Då CASE-verktyg och användbarhet är begrepp med många olika definitioner kommer de teoretiska grunderna diskuteras. Den användbarhet som undersöks baseras på kriterier som kan användas för att avgöra vad som får utvecklarna att ta verktyget i bruk. I studien har vi utarbetat en anpassad definition för CASE-verktyg genom att slagit ihop två definitioner. Vidare har vi visat att det specifika verktyget Visual Studio som undersöks i studien kan klassas som ett CASE-verktyg genom att jämföra verktyget med vår valda definition för CASE-verktyg. I teoriavsnittet har vi beskrivit systemutvecklingsprocessen och systemutvecklingsmodeller för att förstå täckningsgraden hos CASE-verktyg och ge en grundläggande kunskap för att förstå den miljö som dessa används i. Två matriser med faktorer för Visual Studio och kriterier för användbarhet har använts som hjälpmedel för att kategorisera och analysera data under studiens analys. Studien åskådliggör vilket förbättringspotential ett CASE-verktyg som Visual Studio har och lyfter fram konkreta förslag på hur CASE-verktyg bör utformas för att tillgodose användares krav på användbarhet. Resultatet visar bland annat; att supporten som verktyget erbjuder bör vara stabil och stödja användarnas behov, att CASE-verktyg bör vara intuitiva och enkla att lära sig samt att dokumentationskopplingen till kompileringsfel bör vara bättre. Vidare visar resultatet att den främsta fördelen är stödet för support som ges av dessa verktyg och den främsta bristen är att versionshanteringen är svag.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Den genomsnittliga medellivslängden i Sverige fortsätter att öka och ju längre tid som går desto äldre förväntas befolkningen bli. Samtidigt visar Boverkets bostadsmarknadsenkät att antalet kommuner som har brist på särskilda boendeformer för äldre ökade från år 2016 till år 2017. Antalet kommuner som redovisade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre år 2017 uppgick till 125 kommuner. Att andelen äldre människor ökar i antal samtidigt som det råder brist på bostäder för äldre är en ohållbar situation. I ett trygghetsboende finns tillgång till personal under enstaka tider på dygnet och syftet med denna boendeform är att de boende ska känna gemenskap och trygghet i närhet med andra i samma situation. I ett behovsprövat särskilt boende finns tillgång till service, vård och omsorg under dygnets alla timmar. I vardagligt tal kallas sådana boenden ofta för äldreboenden. Vid uppförandet av ovannämnda boendeformer ställs olika krav på vilket brandskydd som byggnaden ska utrustas med enligt Boverkets byggregler. Att bemöta problematiken att det saknas bostäder för äldre kanske inte enbart är att bygga nytt utan även förändra befintlig bebyggelse. Finns det lösningar som möjliggör för äldre att bo kvar i en och samma bostad livet ut, utan att behöva byta miljö när deras hälsotillstånd medför att de kräver särskild vård? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att undersöka hur man kan utforma brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboende för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ deterministiskt komparativ analys där metodiken har varit att undersöka gällande lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter samt vetenskapliga rapporter och artiklar. Insamling av data har huvudsakligen utgjorts i form av en litteraturstudie med syfte att studera, analy­sera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar. I litteratur­studien har det bland annat studerats statistik och byggregler. Som komplettering har också två intervjuer genomförts med personer som arbetar med boendesprinkler och automatiskt brand- och utrymningslarm till vardags. Framtagen information och kunskap från litteraturstudien och kompletterande intervjuer analyserades vilket resulterade i olika lösningar på hur brandskyddet i ett trygghetsboende kan förberedas för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. En övergripande slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att en adaptiv utformning av brandskyddet vid ny­produktion av trygghetsboenden i allra högsta grad är möjlig. Vidare visade det sig att byggnadernas utformning såsom antalet våningar spelar stor roll för vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte. Avslutningsvis har det under arbetets gång väckts tankar om hur samhället utsätter äldre för en risk som de enligt lagstiftningar har rätt till skydd mot. Är det rimligt att en 80 år gammal människa, som anser sig vara i behov av särskilt boende, ska bo i ett boende med samma brandskydd som en invånare på 20 år? Anses dessa individer ha samma möjlighet att utrymma och rädda sig själva i händelse av brand?

Detta arbete ger ett förslag på en tillbyggnad av hus M på Linnéuniversitetet i Växjö. Kvalitativa intervjuer med kvantitativa inslag har utförts för att ta reda på lokalbehovet. Vid gestaltning av ett förslag finns det lagar, föreskrifter och rekommendationer som ska tas hänsyn till för att kunna skapa en ändamålsenlig och funktionell byggnad. Det finns även en mängd olika arkitektoniska kvalitéter att tänka på som t.ex. flexibilitet och rörelse. Förslaget till en tillbyggnad är en sammanvägning av de tillfrågades åsikter, teorin och utformarnas egna kunskaper. Förslaget presenteras med förklaringar, ritningar och visualiseringsbilder som beskriver gestaltningen och utformningen av den föreslagna tillbyggnaden.

Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.