This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

Knowledge intensive service companies (KISC) increases in numbers, both in Sweden and the rest of the world. The companies are characterized by its highly educated and competent employees, which can be considered to be the most valuable asset in the company. One way to managing companies can be through performance measurement to reach the overall goal in the company. Researchers believe that the design and use of performance measurement can cause employees in KISC to feel monitored and therefore reduce their motivation to work. The purpose of the study is to create an understanding of the design process of performance measurements in a knowledge-intensive service company. This is done by identifying driving factors and barriers in the design process of performance measurements. As well as analyzing and describing their role in the design process. To answer the purpose a qualitative method was used with a deductive approach. In the study one company was studied, where semi-structured interviews were conducted with individuals that works in the company to collect the empirically. In the study, it was identified that the design process was an iterative process in the company which was initiated by various driving factors. It was also identified several barriers that hampered the design process of performance measurement in the company. A way that the company had chosen to work with these barriers was to involve both the employees and the costumers in the design process of the performance measurement. Furthermore, it was identified that in some cases there were some factors that acted both as driving factors and barriers in the design process of performance measurement. / Kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIT) växer mycket i antalet, både i Sverige och i resten av världen. Företagen kännetecknas av dess högt utbildade och kompetenta medarbetare som ofta anses vara den viktigaste tillgången i företagen. Ett sätt att styra i företag kan vara genom prestationsmått för att nå de övergripande målen. Forskare menar att utformningen och användningen av prestationsmått kan göra att medarbetarna i KIT känner sig övervakade och därför minskar arbetsviljan. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utformningsprocessen av prestationsmått i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Det görs genom att identifiera drivande faktorer och barriärer i utformningsprocessen av prestationsmått. Samt att analysera och beskriva deras roll i utformningsprocessen. För att uppfylla syftet användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien studerades ett fallföretag där semistrukturerade intervjuer gjordes med personer på företaget för att samla in empiri. I studien kunde det identifieras att utformningsprocessen var en iterativ process i företaget som initierades av olika drivande faktorer. I studien identifierades också ett antal barriärer som försvårade utformningen av prestationsmåtten i företaget. Ett arbetssätt som företaget hade valt för att jobba med dessa barriärer vara att få delaktighet från både medarbetare och kund i utformningsprocessenav prestationsmåtten. Vidareidentifierades att det i vissa fall fanns några faktorer som fungerade både som drivande och som en barriär i utformningsprocessen av prestationsmåtten.

I studien undersöks livsmedelsförpackningar för att se hur de kan utformas för synsvaga utifrån ett universellt designperspektiv. I studien utfördes en semiotisk bildanalys där vi analyserade ett urval förpackningar från ICA:s egna varumärken. I den semiotisk bildanalysen analyserade vi förpackningar på en denotativ och konnotativ nivå. Därefter analyserades dem utifrån princip 4 i universell utformning. I början av undersökning utgick vi även utifrån designprincip 1 men principen hade otillräcklig relevans för den här undersökningen och ingick därför inte i denna studie. Analysens resultat sammanfattades sedan där förpackningarnas grafiska särdrag jämfördes utifrån ett universellt designperspektiv samt med NDA:s rekommendationer för vad som gynnar människor med synsvaghet. Resultatet visar att samtliga förpackningar inte är i enlighet med princip 4 då samtliga förpackningar innefattar text som har lägre teckengrad än vad som rekommenderats. Två av fyra förpackningar har tydliga kontraster men designattributet har ändå frångåtts i stor utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap utifrån förskollärarnas uppfattningar om hur utformningen av förskolans inomhusmiljö och förskollärarnas närvaro kan påverka barns lek och fantasi. De frågeställningar som legat till grund för studien är Hur upplever förskollärarna att inomhusmiljöns utformning påverkar barns lek och fantasi? samt Vilken inverkan upplever förskollärare att deras närvaro har på barns lek? För att undersöka detta har fokusgruppsamtal med förskollärare genomförts. Studien har tagit hjälp av begrepp från det postmoderna synsättet för att analysera det insamlade datamaterial. De begreppen som använts är samspel, identitetsskapande och subjektskapande. Med hjälp av begreppen påvisades hur leken och fantasin kan påverkas av förskolans inomhusmiljö. Samt hur förskollärarnas närvaro kan påverka barn och deras lek. Resultatet i studien synliggör hur barns lek påverkas utav de normer och regler som förskollärarna och miljön förmedlar. Resultatet visar att barns lek och fantasi både kan möjliggöras och hindras i verksamheten utav miljön och förskollärarna.

Bakgrund: IT-branschen spelar en central roll för Sveriges ekonomiska tillväxt och räknas idag som enbasindustri. Trots att en inkludering av kvinnliga medarbetare är värdeskapande både ur ett socialt ochekonomiskt perspektiv är män överrepresenterade i IT-branschen idag. Rekryteringsprocessen är ennyckelprocess inom SHRM som kan utformas för att nå organisatoriska mål. Syfte: Att beskriva IT-bolags utformning av aktiviteter i rekryteringsprocessen för att nå en mer jämlikkönsfördelning på arbetsplatsen. Metod: Studien antar en induktiv ansats, dock med inslag av deduktion då en förförståelse omrekryteringsprocessens steg samt strategiskt HRM är framtagen. En fallstudie med nio semistruktureradeintervjuer har genomförts för att samla in relevanta empiriska data. En tematisk analys genomfördes föratt frambringa fem olika huvudteman som sedan förankrades i relevant teori. Den empiriska data ochteorin analyserades sedan tillsammans. Slutsats: Studien frambringar tre aspekter; medvetenhet, marknadsföring och opartiskhet som allapåverkar utformandet av rekryteringsaktiviteter för att skapa en mer jämlik könsfördelning. Det framkomäven fyra utmaningar som kan hindra utformandet av aktiviteterna. Utformandet och utmaningarnagynnas av att verka i en SHRM-kontext. / Background: The IT sector is considered a great contributor for Sweden’s economic growth and countsas one of the primary industries. Despite the fact that inclusion of women adds a higher economic andsocial value, men continues to be over-represented in the industry. The recruitment process plays a keyrole in the context of SHRM and should be aligned with organisational goals. Purpose: To describe the configuration of IT-businesses activities in the recruitment process to reach aneven gender distribution in the workplace. Method: The study adopts an inductive approach, however with deductive elements containing a preunderstanding of the steps included in the recruitment process and strategic HRM. A case study wasconducted with nine semi-structured interviews to collect relevant empirical data. A thematic analysiswas carried through to produce five main themes that was later anchored in relevant theory. Theempirical data and relevant theory were subsequently co-analysed. Conclusion: Our findings identify three main aspects; awareness, marketing and impartiality that cofunctions and affects the configuration of IT-businesses activities in the recruitment process while aimingfor an even gender distribution. Four challenges were additionally identified as hindering theconfiguration of the recruitment activities, Configuration and challenges benefits from being re-enacted inthe context of SHRM.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar delaktighet och dess betydelse för elevernas vistelsetid på fritidshemmet i årskurserna 3-6. Ett begrepp som är centralt i studien är delaktighet. Grunden för studien är syftet och dessa frågeställningar: “Hur beskriver fritidslärare sitt sätt att utforma verksamheten för att skapa utrymme för elevers delaktighet?” samt “Hur beskriver fritidslärarna sitt egna förhållningssätt till delaktigheten i fritidshemmet?”. Vi har använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod där empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och indelade i olika delar i relation till vårt syfte och frågeställning, där begreppet delaktighet och nyckelorden förhållningssätt och utformning är utgångspunkterna. Detta redogörs i resultat och analys där vi har tagit stöd av en Foucaultinspirerad maktanalys, med fokus på pastoral makt. Intervjuerna genomfördes på två olika fritidshem med fyra olika informanter. Studien resulterar i att båda fritidshemmen värderar elevers delaktighet högt men att förståelsen för utformningen och förhållningssättet skiljer sig åt. Det ena fritidshemmet har lyckats bättre med elevernas delaktighet då de inkluderar mer än ett medbestämmande i begreppet delaktighet. Medandet andra har uppfyllt målkriterierna mer tillfredsställande och i enlighet med styrdokument och läroplan.

Every year the production of gypsum plasterboards increases around the world, in Europe alone more than 1,500 million square meters of gypsum wall and ceiling are being built. The reason why gypsum plasterboards is used in such magnitude is due to its many advantages, such as fire-repellent, sound-insulating and windproof. The gypsum companies are constantly working to develop the gypsum mixture to get additional benefits and new properties of the boards. Developing the mixture does not alter the design, which has been more or less the same since the end of the 19th century. When 900 mm wide gypsum plasterboards are being assembled, at least 40 screws per board are required, most of which are screwed above shoulder and below waist height. These movements pose an increased risk of work injuries and the high number of screws makes the assembly time-consuming. In addition, filler is required in joints and over screw heads to get a smooth surface. The problem gave the idea to develop a new gypsum plasterboard with an altered design. The purpose is to investigate whether an altered design of a traditional gypsum plasterboard can streamline the assembly and also contribute to more sustainable construction. The work aims to develop a well-functioning gypsum plasterboard that generates the majority of positive effects that improve ergonomics, streamlines the assembly and reduces the consumption of screws and fillers. The new plasterboard was named OL-plasterboard, the long sides of the plasterboard are designed with protrusions whose thickness is half the total thickness of the board. The new design is based on joining two boards on a column with a common attachment. Through theoretical and practical tests, the OL-plasterboard was compared with a standard gypsum plasterboard, GN-13, where the results show a reduced assembly time by 25%, a reduction of screw by 30% and a reduction of filler by 50%. The results prove a more efficient assembly and a positive contribution to sustainable construction.

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om utomhusmiljöns betydelse för fysiskaktivitet i förskolans utomhusverksamhet. Studien baseras på en kvalitativ metod därobservationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Resultatet visar attbarnen använder öppna ytor, naturmark och stationära samt mobila lekredskap för fysiskaktivitet. Det visar sig att det inte planeras för många fysiska aktiviteter på förskolegården,utan att den större delen av de planerade fysiska aktiviteterna genomförs på närliggandemiljöer. Det framgår även att utomhusmiljöns utformning och storlek har betydelse förden fysiska aktiviteten i förskolans utomhusverksamhet.

Denna studies syfte är att undersöka förskolans pedagogiska inomhusmiljö och dess betydelse för barns lek och lärande samt att analysera miljön och dess utformning utifrån ett makt- och demokratiperspektiv. Studien har genomförts på en förskola som ligger i ett mindre samhälle i södra Skåne. Den har baserats på empiri hämtat genom filmade observationer av barnen och miljön, och intervjuer med de tre pedagoger som arbetar på avdelningen.Den lek och det lärande som har blivit synlig i observationerna och intervjuerna har analyserats genom Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och att allt lärande sker i gemenskap med andra i sociala sammanhang. De begrepp som används med utgångspunkt i Vygotskijs teorier är fantasi och kreativitet samt begreppen redskap och medierande. Förutom Vygotskij har även analysen av miljöns utformning gjorts utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults maktteorier. Dessa teorier berör inrutning av verksamheten gällande tid och rum, samt styrningsformen indirekt och opersonlig styrning. Empirin har även analyserats utifrån Arnérs demokratiperspektiv och de två begreppen delaktighet och inflytande.Resultaten i denna studie visar att pedagogerna följer barnens intressen och behov i utformningen av förskolans miljö. Barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande vilket bidrar till att de enligt pedagogernas upplevelse känner särskild glädje att leka med det som de själva har varit med och skapat. Förskolan faller även i flera aspekter in under normen av hur en svensk förskolemiljö ser ut, medan den gällande rummets utformning går utanför normen, enligt Nordin-Hultmans (2004) studie som undersöker flera förskolemiljöers utformning. Resultaten visar även att barnen är fantasifulla och kreativa, och att denna fantasi och kreativitet grundar sig i deras tidigare erfarenheter.