Automated Program Repair (APR) is gaining popularity in the field of software engineering. APR reduces the time and effort needed to find and fix software bugs, with a goal of completely automating bug fixing without any human input. The first part of this study focuses on replicating ChatRepair, an advanced APR tool, and benchmarking it on 6 projects of the Defects4J 2.0. The evaluation revealed three enhancement options: Data Augmentation, Prompt Engineering, and Response Parsing. The second part of the study entails the design and implementation of a new tool, called RapidCapr, based on the newly found features and the structure of ChatRepair. Subsequently, RapidCapr was benchmarked on the same data set as ChatRepair. RapidCapr outperformed ChatRepair in terms of efficiency by producing comparable amount of plausible patches using 7 times fewer tokens. Regarding performance RapidCapr exceeded ChatRepair by generating 15% more plausible and 10% more fixed patches while using 63% fewer tokens. Importantly, the novel approach introduced in this study offers a dual advantage: it significantly reduces the cost associated with conversational-based Automated Program Repair (APR) while concurrently enhancing repair performance. / Automatisk programreparation (APR) ökar i popularitet inom mjukvaruutvecklingsområdet. APR minskar den tid och ansträngning som krävs för att hitta och åtgärda mjukvarubuggar, med målet att helt automatisera buggfixering utan något mänskligt ingripande. Den första delen av denna studie fokuserar på att replikera ChatRepair, ett avancerat APR-verktyg, och att utvärdera det på 6 projekt från Defects4J 2.0. Utvärderingen avslöjade tre förbättringsalternativ: Dataaugmentering, Prompt Engineering och Responsanalys. Den andra delen av studien innefattar design och implementation av ett nytt verktyg, kallat RapidCapr, baserat på de nyligen funna funktionerna och strukturen hos ChatRepair. Därefter utvärderades RapidCapr på samma datamängd som ChatRepair. RapidCapr presterade bättre än ChatRepair i fråga om effektivitet genom att producera en jämförbar mängd möjliga patchar och åtgärdade patchar med 3 till 7 gånger färre ”tokens” och 11 till 16 gånger färre anrop, beroende på stoppvillkor. När det gäller prestanda överträffade RapidCapr ChatRepair genom att generera 15% fler möjliga patchar och 10% fler åtgärdade patchar samtidigt som det använde 7% till 63% färre ”tokens”, beroende på stoppvillkor. Viktigt att notera är att det nya tillvägagångssättet som introduceras i denna studie erbjuder en dubbel fördel: det minskar betydligt kostnaderna för konversationsbaserad automatisk programreparation (APR) samtidigt som det förbättrar reparationsprestandan.

SAMMANFATTNING Inom högskola och universitet har det på senaste tid skett en förändring där nya former av lärandemiljöer har tagit plats och synen på lärande har vidgats. Ett allt större fokus riktas idag till den informella lärandemiljön, studenternas studiemiljö och lärandet som sker på egen hand. I nutida universitetsarkitektur inrymmer universitetsbyggnader ofta ett atrium som ger plats för olika typer av informella lärandeaktiviteter i ett mångfunktionellt rum. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur informella studiemiljöer inom högre utbildning kan utformas och integreras i samlande atrium. Detta avsåg till att identifiera kvalitéer som skapar ett mångfunktionellt rum som utgår från studentens lärande och trivsel. Ytterligare ett syfte med arbetet var att identifiera och belysa utmaningar som finns vid utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium. En litteraturstudie har genomförts och behandlar centrala begrepp inom ämnet följt av tidigare forskning om studenters syn på studiemiljön och slutligen rumsliga kvalitéer. Fyra olika referensobjekt har studerats bestående av nybyggda universitetsmiljöer med informella studiemiljöer i atrium. Kvalitéer och funktioner som framgår genom litteraturstudien och de studerade referensobjekten har sammanställts i en syntes där två huvudkategorier identifierats: rumsliga kvalitéer som stödjer till specifika funktioner och rumsliga kvalitéer som kan ses som generella och stödjande för alla typer av funktioner i den informella studiemiljön. Med utgångspunkt i de två identifierade huvudkategorierna har gestaltningsprinciper tagits fram för utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium i universitetsbyggnader. De framtagna gestaltningsprinciperna testas i en gestaltande process i en fallstudie där ett gestaltningsförslag har framarbetats för Deltakvarteret vid Luleå tekniska universitet. Gestaltningsförslaget utgår från programhandlingsskedet där tillhandahållet material och ritningsunderlag har studerats och en platsanalys har genomförts. Genom den gestaltande processen har utmaningar och svårigheter identifierats. Studiens resultat utgörs av den sammanställda syntesen i form av gestaltningsprinciper och de utmaningar och svårigheter som identifierats genom det gestaltande arbetet. Den gestaltande processen visar på att det är komplext att utforma och integrera informella studiemiljöer i atrium då trivsel och lärande är subjektivt. Många områden behöver detaljstuderas för varje unikt projekt. Framtagna gestaltningsprinciperna ger inga konkreta lösningar för hur informella studiemiljöer ska utformas och integreras i atrium, däremot kan de ses som en vägledning i det gestaltande arbetet när informella studiemiljöer ska utformas i atrium i universitetsbyggnader.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar. / This study examines, through discursive orientated analysis, the relationship between shopping mall developments and social sustainability in the city of Malmö. The aim is to provide a deeper understanding of how the particular features of the Emporia shopping mall, such as design, marketing and location, can affect the city's inhabitants and identity. Building on the ongoing debate surrounding shopping malls and their physical impact on the traditional city centre, due to its prominent status in post-industrial urban development, the intention is to target a greater focus on the social impacts of shopping mall developments. As such, the study highlights issues that can serve as guidance in the occurrence of future social impact assessments of physical investments.

Skolgården är den plats som barn dagligen använder och upplever. Det är en rättighet att få leka under rasterna och därför bör en god utemiljö alltid säkerställas för elevernas bästa, men på grund av otydligheter har krav för utformande av skolgårdar tidigare kunnat förbigås. Följaktligen publicerade Boverket år 2015 ”Allmänna Råd” i Plan- och bygglagen i syfte att stödja utformandet av goda utemiljöer för elever runt om i Sverige. Problemet är att många riktlinjer inte finns inskrivna i lagen och är på så sätt inte tvingande, vilket gör att man fortfarande kan undgå dem. På så sätt måste betydelsen av skolgårdars utformning etableras genom kunskap, medvetenhet och förståelse, så att en god utemiljö kan säkerställas.Uppsatsens syfte var att undersöka vilka fysiska faktorer i skolgårdens utformning som påverkar elevers aktivitet och lek, samt hur dessa faktorer skulle kunna kvalitetsbedömas. För att besvara detta studerade vi elevers interaktion med skolgårdars fysiska miljö och hur utformningen påverkar möjligheterna till aktivitet under rasterna. Genom observationer och intervjuer med elever, en pedagog och en rastvakt utförde vi en fallstudie på två skolgårdar i Malmö. Resultaten visade att de faktorer i utformningen som stöttar lek och fysisk aktivitet är bland annat tillräckligt stor yta för varje elev på skolgården, grönska och varierad topografi, tydliga rumsliga indelningar och tillgång på löst naturmaterial. I studien fann vi dessutom att det inte enbart är den fysiska miljön som inverkar på elevernas utan även sociala begränsningar från pedagoger, rastvärdar och föräldrar.Begränsning av elevernas lek och aktivitet i deras viktigaste rum har en hämmande effekt på deras utveckling. Genom att koppla ihop empiri med teori mynnade studien ut i en matris för bedömning av lekvärde på skolgårdar. Den kan användas för att säkerställa en god utemiljö vid utformning, bygglovsgivning och vidareutveckling av befintliga skolgårdar. / The schoolyard is an area that children use and experience daily. It is a fundamental right to play during the breaks; therefore, it is very important to provide good outdoor environments. But, previously it has been easy to avoid requirements that regulate the design of schoolyards due to ambiguities. Consequently, in 2015 Boverket (The National Board of Housing, Building and Planning) published general guidelines in Sweden's Planning and Building Act, in order to support the design and process of good outdoor environments for pupils in Sweden. The problem is that many requirements are not listed in the law, in that way they are not compulsory, which means that they still can be avoided. Thus, the importance of schoolyard designs must be established through knowledge, awareness and understanding, in order to ensure a good outdoor environment.The purpose of the study was to investigate what physical elements of a schoolyard affect play and activity of the pupils, and also how these elements could be evaluated. To answer this, we studied pupils’ interaction with the physical environment and how it affected the opportunities during the breaks. We made a case study of two schools in Malmö, which included observations and interviews with pupils, a teacher and a school hostess. The outcome was that play and activity were supported by the physical design such as sufficient area of the schoolyard for each pupil, green structures and a varied topography, distinguishable spaces and access to natural materials. The study also revealed that not only the physical environment affected the pupils, but it addition there were social restrictions from educators, school hostesses and parents.Limitation of pupils’ play and activity in their most important space has an inhibitory effect on their development. By connecting our empirical work with theory, the study led us to a template of evaluation to assess physical qualities of schoolyards. To ensure the best outdoor environment the template can be used while designing, giving construction permit or further developing existing schoolyards.

Intresset som ligger till grund för denna rapport är att få moderna och attraktiva tunnelbanestationer i den närmaste framtiden. Formgivningen av framtida tunnelbanestationer i Stockholm kräver att man tar hänsyn till ett antal faktorer. Vissa av dessa faktorer studeras redan i dokumentet Gestaltningsprogrammet för tunnelbanan till Nacka – vilket är utgångspunkt för den föreliggande slutrapporten – medan andra successivt måste introduceras för att åstadkomma smartare lösningar i kommande tider.   Hur upplever en grupp av yrkesverksamma experter Stockholms tunnelbanestationer idag? Vilka är, enligt dessa experter, de rådande förhållandena som begränsar stationernas attraktivitet och, i så fall, vilka åtgärder kan främja denna attraktivitet i framtiden? Hur kan IKT-lösningar integreras i gestaltningen av moderna och attraktiva tunnelbanestationer för Stockholm i den närmaste framtiden?  Dessa är de centrala frågor som leder undersökning i föreliggande rapport, genom en litteraturstudie och elva semistrukturerade intervjuer.   Insamlingen av det studerade materialet tillsammans med analysresultaten ledde till följande påstående: för att uppnå attraktiva och moderna tunnelbanestationer bör ett presumtivt gestaltningsprogram inkludera alla begrepp som har undersökts i rapporten – dvs. attraktivitet, hållbarhet, tidstålighet, trygghet och tillgänglighet – med tillägg av konceptet "smarta anläggningar". Däremot bör dessa värdeord inte ses som fristående delar, utan som sammanbundna delar i ett helhetsperspektiv.   Tunnelbanesystemet i Stockholm bör säkerställa en rad åtgärder på kort och medellång sikt. Dessa åtgärder ska i sin tur vara grunden till kvalitetsprånget som krävs för att staden kan dra nytta av attraktivare tunnelbanestationer i det långa loppet. De föreslagna åtgärderna bör tillföra både konkreta men även potentiella lösningar för arkitekter och planerare; öka uppfattningen av framtida tunnelbanestationer som attraktiva och moderna samt gynna en hög grad av upplevelsevärde i tunnelbanestationsmiljön.   Däremot kvarstår mycket arbete, framfor allt vad det gäller tillämplighet att de föreslagna insatser samt andra lösningar som kan dyka upp under framtida studier, vilket i sin tur kommer att kräva en mer detaljerad analys framöver. Föreliggande rapport ska således fungera som ett underlag och en inspirationskälla för detta fortlöpande arbete. / The aim for this report is to propose potential strategies in order to develop more modern and attractive subway stations in the near future. The design of future subway stations in Stockholm requires a number of factors to be taken into account. Some of these factors are already under study in the Design program for the metro line to Nacka – which is the starting point for the present final report – while others must be gradually introduced when aiming for smarter solutions in the future.   How does a group of professional experts experience Stockholm's subway stations today? What, according to these experts, are the prevailing conditions that limit the attractiveness of these stations and, if so, what measures can promote this attractiveness in the future? How can ICT solutions be integrated into the design of modern and attractive subway stations for Stockholm in the near future? These are the essential questions to be answered by this report, using a literature survey and eleven semi-structured interviews.   The collection of studied material along with the analysis of the results led to the following statement: in order to achieve attractive and modern subway, a presumptive design program should include all the concepts studied in the report – i.e. attractiveness, durability, sustainability, security, and accessibility –, but not as standalone elements, but as interconnected components of a holistic perspective.   The underground system in Stockholm should ensure a range of measures in the short and medium term. These measures will in turn be the basis of the quality leap required for the city to take advantage of attractive metro stations in the long run. The proposed should bring forth both practical suggestions, but also potential solutions for architects and planners; increase the perception of future subway stations as attractive and modern as well as benefit a high level of experience value in the metro station environment.   However, there is much work that remains and that will require a more detailed analysis in the future, especially as regards the applicability of the proposed actions as well as other solutions that may emerge during the course of future studies. The current report should therefore serve as background material and inspiration for this ongoing work.

Efterfrågan på nybyggnation av förskolor finns idag i Sverige. Det grundas i att investeringar för uppförandet av nya förskolor de senaste årtionden inte varit i samma takt som behovet har ökat. Arkitekters roll att tillgodose brukbara miljöer innebär för förskolor att den fysiska miljön fungerar för både förskoleverksamheten och barn. För en fungerande verksamhet inom förskolan är det centralt i arbetet att kunna främja barns lärande och utveckling. Förutom en efterfrågan på förskolor finns även en efterfrågan om kunskap för utformandet av dem. Särskilt viktigt är att kunskapen om utformning ständigt utvecklas utifrån ny förståelse om barns behov. I bidrag till ökad förståelse är studiens syfte att lyfta aspekter att beakta för de som utformar förskolor, där utformningen utgår från ett barnperspektiv. Studiens syfte har fokus på att utformningen tillgodoser föreskolverksamhetens uppdrag att främja barns lärande och utveckling. Intresse för studien är undersökning av förskolepersonals upplevelse av förskolors fysiska miljö. Den centrala subjektiviteten som studien grundas på har medfört designen av en samhällsvetenskaplig forskning. Genomförandet av studien har utförts med metod av en litteratur-, fall-, och intervjustudie. Litteraturstudien som metod har ämnat till insamling av kunskap om barns behov. Inom fallstudien har tre förskolor studerats till utformning, samt genomförande av en intervjustudie för förskolepersonalens upplevelse om utformning. Den insamlade kunskapen om barns behov visar på att många behov bygger på varandra för att barn ska lära och utvecklas. Möjlighet till lek, trygghet, social interaktion och känna lustfylldhet är några exempel på behov hos barn som behöver möjliggöras i en fysisk miljö. Förskolepersonalens upplevelse för hur en fungerande fysisk miljö är utformad, är att personalen ska kunna vara tillgängliga för barnen, säker miljö utan risk för olyckor, och där barnen kan agera självständigt för att utvecklas. Slutsats för studien speglar kvaliteter för en bra utformad förskola. Bland annat att det finns variationer av rum sett till funktion och skala. En annan aspekt är att utformningen skapar en miljö där barn känner tillhörighet, som genom är nära avstånd till vardagliga funktioner. Förskolan behöver även vara flexibel för att verksamheten kan anpassa miljön utifrån både lärande och förändrade behov.

Ökad efterfrågan från intressenter på hållbarhetsarbete i företag har skapat incitament att inkludera det i verksamheten. Eftersom styrsystem i företag kan ses som en viktig mellanhand för att implementera initiativ i företag, ses styrsystem även vara centrala vid hållbarhetsintegrering. Arbetet med hållbarhetsimplementering kan dock ses som en komplex process där en effektiv styrning är nödvändig för att se till att förändringen faktiskt sker. Syftet med studien är att skapa förståelse för styrningens utformning och användning i förverkligandet av hållbarhetsstrategier. Studien har genomförts genom en kvalitativ flerfallsstudie där styrningen i tre fallföretag undersöktes med fokus på utformning och användning av styrsystem med utgångspunkt i Malmi och Browns (2008) styrpaket. Genom att både hållbarhetschefer och operativt anställda från respektive fallföretag intervjuats, erhölls en bredare förståelse för styrsystemen från ett lednings- och mottagarperspektiv. Resultatet visade att samtliga företag gjort framsteg där styrsystem har utformats för att öka hållbarhetsarbetet. Gällande styrningens användning fanns dock större utmaningar där studien visar på en viss okunskap från anställda gällande styrningens faktiska innebörd. I relation till hållbarhet sågs administrativ styrning och kulturstyrning ha störst genomslag. Planering och cybernetisk styrning hade mindre genomslag och belöningar och bonusar för hållbarhet saknades helt. Studien bidrar med ett perspektiv på styrning i relation till hållbarhet som framhäver vikten av att både utforma och använda styrsystemen för att främja hållbart företagande. Företagsledningar kan använda studien för att få insyn i anställdas perspektiv och således förbättra och effektivisera hållbarhetsarbetet. / Increased stakeholder demand for sustainability efforts in companies has created incentives to integrate these initiatives into their operations. As management control systems in companies can be seen as important intermediaries for implementing initiatives, they are also considered central to the integration of sustainability. However, the process of implementing sustainability can be complex, necessitating effective management control to ensure that change actually occurs. The purpose of this study is to understand the design and use of management control systems in the realization of sustainability strategies. The study was conducted through a qualitative multiple case study in which the management control systems of three companies were examined, focusing on the design and use of these systems based on Malmi and Brown's (2008) management control package. By interviewing both sustainability managers and operational employees from each company, a broader understanding of the control systems from both a management and recipient perspective was obtained. The results showed that all companies have made progress in designing management control systems to enhance sustainability efforts. However, there were greater challenges regarding the use of these controls, with the study indicating a certain lack of awareness among employees about the actual meaning of the controls. In relation to sustainability, administrative control and cultural control were found to have the greatest impact. Planning and cybernetic control had less impact, and there were no rewards or bonuses for sustainability. The study provides a perspective on management control in relation to sustainability that highlights the importance of both designing and using these systems to promote sustainable business practices. Company management can use the study to gain insight into employees' perspectives, thereby improving and enhancing sustainability efforts.

I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. / In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

Purpose: The purpose of this work is to increase the possibilities of designing building components for specific demands to increase the building’s value, and to investigate how the possibilities can be affected by automating the production process. Method: The theoretical framework, which this study is based on, was collected using literature studies and was thereafter combined with the empirics, which were retrieved from qualitative methods as interviews and planned observations. A case study was made of the building Ormhuset in Jönköping. Findings: The objective of this work is to investigate the possibilities for designing roofs by using new automation methods for the production process of wooden roof structures. This study implies that parametric design can be used to generate new innovative shapes and designs that are optimised according to specific criteria. Furthermore, an increased use of automation in the production process of wooden roof trusses result in cheaper roof trusses, regardless of their shapes. The generated optimized designs are therefore cheaper and easier to produce using more automation in the production process. Implications: If parametric design is used, almost any kind of shapes can be generated and optimised. To ensure manufacturability of a design, an early connection between architect and manufacturer is important. Furthermore, increased use of automation can lead to easier and faster production of roof trusses and investing in more automation can be relevant for companies with large production volumes. Using digital files to control the manufacturing machines is time saving. There are alternative manufacturing methods for advanced roof structurers in wood, which are better suited for production, which cannot be rationalized as for roof trusses. Constraints for increased automation are often a high investment cost and limited space. Limitations: If the study is performed on another case than Ormhuset and with other respondents, the result might have differed but could be similar, why this study is not generally valid but only shows one possible outcome. / Syfte: Syftet med detta arbete är att öka möjligheterna att utforma byggnadsdelar efter specifika behov för att öka en byggnads värde, samt undersöka hur möjligheterna kan påverkas genom att automatisera tillverkningsprocessen. Metod: Den teori som arbetet grundas på har samlats in via litteraturstudier och har därefter kombinerats med empiri som framkommit genom kvalitativa insamlingsmetoder i form av intervjuer och planerade observationer. En fallstudie av byggnaden Ormhuset i Jönköping har genomförts. Resultat: Målet med detta arbete är att studera möjligheter inom utformning av tak som ges av nya automationsmetoder vid tillverkning av takkonstruktioner i trä. Studien har visat att parametrisk design kan användas för att generera nya innovativa former och utformningar som är optimerade utefter specifika kriterier. Vidare kan ökad användning av automation vid tillverkning av takstolar i trä leda till billigare takstolar oberoende av form. De optimerade utformningar som tagits fram blir alltså billigare och lättare att tillverka vid en mer automatiserad tillverkningsprocess. Konsekvenser: Om parametrisk design används kan i stort sett vilka utformningar som helst tas fram och optimeras. För att säkerställa producerbarheten av en utformning är en tidig koppling mellan arkitekt och tillverkare viktig. Vidare kan en ökad automation medföra enklare och snabbare tillverkning av takstolar, och en investering i mer automation kan vara relevant för företag med stora produktionsvolymer. Används digitala produktionsfiler för att styra de tillverkande maskinerna kan tid sparas in. Det finns alternativa produktionssätt för avancerade takkonstruktioner i trä som är bättre lämpade då tillverkningen inte kan rationaliseras på samma sätt som för takstolar. Begränsande faktorer för en ökad automation är ofta en hög investeringskostnad och utrymmesbrist. Begränsningar: Om studien istället utförs för ett annat fall än Ormhuset och därmed med andra respondenter hade kunnat resultera i andra, men kanske snarlika, resultat, varför denna studie inte är generellt giltig utan enbart visar ett möjligt utfall.

Knowledge  sharing  has  earned  a  more  central  role  in  organizations  strive  to      achievecompetitive advantage. Still, many organizations fail to make full potential of knowledge sharing initiative, highlighting the demand for further studies in the area to increase the understanding of knowledge sharing within organizations. This study therefore examines how knowledge sharing is affected within mentoring through a case study of qualitative nature where interviews have been conducted with consultants of a global IT company whom in various ways are involved in a mentoring program. This study seeks to understand how mentoring of new hires works in practice and how knowledge sharing on an individual level is affected within the given context, as well as how the structure of formal mentoring might affect knowledge sharing between the mentor and protégé. The study starts off by depicting mentoring and knowledge sharing based on previous literature. The mentoring literature that is presented offers support to analyse the structure of the studied mentoring program and its significance. A model is thereafter presented within  the knowledge sharing section with the purpose of acting as an analytical lens when processing the empirical findings, the study has generated. The results show that knowledge sharing on an individual level within mentoring of new hires is affected by the organizational value associated with the knowledge being shared. It also shows that one motivational factor that affect the sharing is whether or not the participants are able to realize incentives associated to sharing knowledge and that mentoring offers both formal and informal opportunities to share knowledge, which implied a positive impact on knowledge sharing on an individual level. In addition, the results imply that an organizational culture impact the employees’ norms and values, and therefore their actions. An organizational culture promoting knowledge sharing is thereby considered having a positive effect on knowledge sharing on the individual level within mentoring. Another important finding is that the structure of formal mentoring programs, is affecting multiple aspects of the knowledge sharing   between   mentor   and   protégé.   However,   the   study   cannot   suggest   that  theorganizational culture is significantly affected. / Kunskapsdelning  har  fått  en  alltmer  central  roll  i  organisationers  strävan  att        erhållakonkurrensfördelar. Trots det misslyckas flertalet organisationer med att ta tillvara på kunskapsdelande initiativ, vilket belyser behovet av ytterligare studier på området för att öka förståelsen för kunskapsdelning inom organisationer. Denna studie undersöker därför hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap genom en fallstudie av kvalitativ karaktär där intervjuer utförts med konsulter på ett globalt IT-bolag som på olika sätt är involverade i ett mentorskapsprogram. Denna studie söker förstå hur mentorskap riktat mot nyanställda fungerar i praktiken och hur kunskapsdelning på individnivå påverkas inom den givna kontexten, men även vad utformningen av formella mentorskap har för betydelse för kunskapsdelningen mellan mentor och adept. Studien utgår ifrån att skildra mentorskap och kunskapsdelning utifrån tidigare litteratur. Mentorskapslitteraturen som presenteras ger stöd för att analysera utformningen av det givna mentorskapet och dess betydelse. I kunskapsdelningsavsnittet presenteras en modell vilken appliceras som en analytisk lins vid bearbetning av de empiriska fynd som studien genererat. Av studiens resultat framgår att kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap riktat mot nyanställda påverkas av vilket organisatoriskt värde som är associerat med den kunskap som delas. Det framgår även att en motivationsfaktor som påverkar delningen är huruvida deltagarna upplever att det existerar incitament till att dela kunskap och att mentorskap tillhandahåller både formella och informella möjligheter att dela kunskap, vilket antyds inverka positivt på kunskapsdelning på individnivå. Därtill indikerar studien att en organisationskultur inverkar på de anställdas normer och värderingar, och således agerande. En organisationskultur som främjar kunskapsdelning har därmed en positiv påverkan på kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap. Ytterligare en viktig slutsats är att utformningen av formella mentorskapsprogram utifrån ett flertal aspekter är av betydelse för kunskapsdelningen   mellan   mentor   och   adept,   dock   finner   studien   inte   stöd   för attorganisationskulturen påverkas nämnvärt av utformningen som sådan.