E-commerce is becoming more common in Sweden and many Swedes buy clothing and sporting goods online. Online fashion retailers offer a visually pleasing range of products, which places greater emphasis on the aesthetic design of the online retailer. This paper examines how the perceived credibility of an online fashion retailer is influenced by the aesthetic design through a first impression. This study was conducted through ten interviews where the informants observed, assessed, and then discussed the online fashion retailers that were used in this study. Results show that recognition of an aesthetic design and a perception of usability and professionalism affects the perceived credibility in a positive way. Credibility is also conveyed through a simple aesthetic design and negatively affected by poor readability and a perception of lack of information. The result also shows that the user doesn’t need to find the aesthetic design appealing to assess the online retailer as credible. We hope that our results can be used in future studies and also possibly be helpful for future design of the websites of online fashion retailers. / E-handel blir allt vanligare i Sverige och många svenskar köper kläder och sportartiklar online. Onlinebutiker inom mode erbjuder ett visuellt tilltalande sortiment vilket gör att ökad vikt läggs vid den estetiska utformningen av onlinebutiken. Denna c-uppsats undersöker hur upplevd trovärdighet på en onlinebutik inom mode påverkas av den estetiska utformningen vid ett första intryck. Detta undersöktes genom tio intervjuer där informanterna fick observera, bedöma och sedan diskutera det urval av onlinebutiker som förekom i studien. Vi har sett att igenkänning av den estetiska utformningen och en upplevelse av användbarhet och professionalitet påverkar trovärdigheten positivt. Trovärdighet förmedlas även genom en enkel och stilren estetisk utformning. Den påverkas i sin tur negativt av uppfattningen om dålig läsbarhet samt bristande mängd delgiven information. Resultatet visar även att användaren inte behöver finna den estetiska utformningen tilltalande för att bedöma onlinebutiken som trovärdig. Vi hoppas att våra resultat kan användas i framtida studier och även möjligtvis vara till hjälp vid framtida utformning av onlinebutiker inom mode.

Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar om och arbetar med utformningen av den stimulerade läsmiljön i förskoleverksamheten. Undersökningen riktar sig mot förskollärare som är verksamma i förskolan och arbetar med barn mellan ett och fem år. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Frågorna berör inredning och utformning av rummet, samarbetet med hem och bibliotek samt på vilket sätt boken används i verksamheten. I studien har en kvalitativ metod använts och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori där relevanta begrepp för studien lyfts fram. Intervjumaterialet har transkriberats och har därefter ordnats tematiskt i fyra olika kategorier. Vårt resultat tyder på att förskolors samarbete med bibliotek är en central del i skapandet för stimulerande läsmiljöer. Biblioteket är dock inget som förskolorna kontinuerligt besöker med barngruppen. Resultatet visar att tillgänglighet av böcker i läsmiljön är viktig för barnen och att förskollärare strävar efter att visa ett intresse och engagemang för böcker. Boken används på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheten som bland annat i temaarbeten, i relationsskapande och för att främja barnens språkutveckling. Resultatet synliggör att det blir tydligt att böcker som visar sin framsida och är lättillgängliga fångar barnens intresse, vilket bidrar till ett mer aktivt användande av boken. Det blir även enklare för förskollärarna att se vilka böcker som används mest av barnen. / The purpose of this study is to analyze how preschool teachers resonate and work with the design of a stimulated reading environment in preschools activities. The survey aims for preschool teachers who work in preschools with children in the ages 1-5. Three questions have been formulated based on the purpose. The questions concern the interior and design of a room, the cooperation with the home and library and the way the book is used in the activities. The study is carried out by a qualitative method and the empirical has been collected with semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural theory where relevant concepts for the study is highlighted. The interview material has been transcribed and has been arranged in four different categories. Our result indicates that preschools’ collaboration with libraries is a central part of the creation of stimulating reading environments. However, the library is not something that preschools continuously visit with the children's group. The results show that accessibility of books in the reading environment is important for children and that preschool teachers strive to show an interest and commitment to books. The book is used in different ways and in different contexts in the activities, including in thematic work, as a relationship creation and to promote children's language development. The result also makes it clear that books that show their front page and are easily accessible, capture children's interest and contribute to a more active use of the book. It also makes it easier for preschool teachers to see which types of books children used the most.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningarför ökad inkludering på torg i två svenska kommuneri södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar påmöjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna påtorgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering istadsmiljön. De utvalda torgen som studien kretsar kringär Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lundskommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna harframtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:stillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark.Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorerhämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggdastadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kananses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?Torgytor kan skapa hinder på grund av bristandetillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkeltavhjälpta hinder med hänvisning till kulturhistoriskavärden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav förden byggda stadsmiljön enligt Plan- och bygglagen utanäven en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetetredovisar även malmö- och lundabornas uppfattningarpå de tillgänglighetsanpassningar som finns eller börfinnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggandeorsaker till genomförande av tillgänglighetsutformningav stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måstefölja, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lundskommun. För att få en jämförande bild intervjuades ävenrepresentanter från två funktionshindersorganisationer.Resultatet av detta kandidatarbete är potentiellatillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvaldatorgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempelpå hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsatsär att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighetoch inkludering på medeltida torgrum behöver utgåfrån en drastisk förändring av kommunikationen mellanstadsplanerande delar av kommunen och invånarna istäderna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbetemed funktionshindersorganisationer och rörelser somarbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutvecklakunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan taplats i staden. / This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen. Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned, since, when it comes to medieval squares, they have often undergone substantial changes over time. The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped. Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city. The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders. Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups. The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more accessibility. Although the cites want to retain the cultural-historical values and the visual expression of the old city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual impairments to navigate the squares. Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations. According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

Syfte: Ett ökat användande av cykeln ger ett minskat utsläpp från transportsektorn och skapar en mer levande stadsmiljö, dock ger en ökad mängd trafikanter även en ökad risk för konflikter och olyckor. Hastighetsskillnaden mellan fotgängare och cyklister är stora och med allt fler eldrivna fordon på gång- och cykelbanan blir denna hastighetsskillnad ännu större. Det är därför viktigt med ett fungerande gång- och cykelvägnät. Målet med denna studie är att bidra med förbättring av samspelet mellan cyklister och fotgängare genom att utreda orsaker till konflikter samt att undersöka hur större kommuner utformar gång- och cykelbanor. Metod: Observationer har genomförts vid korsningar på huvudcykelstråket i Jönköpings Kommun, konflikter och flöde har observerats. Data har även samlats in genom semistrukturerade intervjuer med trafikingenjörer och trafikplanerare från fyra större kommuner. Insamlade data har strukturerats efter teman tagna ur det teoretiska ramverket, dessa teman är utformning, riktlinjer och VGU, separering eller samspel och konflikter. Resultat: Studien har visat att det saknas normer kring hur man beter sig på gång- och cykelbanan vilket påverkar trafikanternas attityd till trafikregler och medtrafikanter. Under de sammanlagt 10 observationstillfällena observerades 15st konflikter. Av dessa var 47% på grund av att minst en trafikant inblandad bröt mot trafikreglerna. Oftast inträffar konflikter mellan olika trafikslag, fotgängare och cyklister. Av de 15st konflikter som observerades var 80% mellan olika trafikslag. Studien visar inte något samband mellan inträffade konflikter och hur vida utformningen når upp till rekommendationer i GCM och VGU. Dock kan förbättringar göras, otydligheter i utformningen gör att trafikanter inte vet hur de ska placera sig och samspela med andra trafikanter på gång- och cykelbanan. För att utformningen ska respekteras är det viktigt att trafikanterna få det utrymme som krävs. Konsekvenser: Gång- och cykelbanorna måste göras tydliga och sammanhängande för att de ska användas rätt och respekteras. Fotgängare och cyklister bör ses som två olika trafikslag och ytorna dem färdas på bör utformas efter det. Ett förbättringsförslag är att skapa en standard vid utformning av gång- och cykelbanor som är anpassad för tätorten. Begränsningar: Arbetet är begränsat till större kommuner och observationerna är genomförda i korsningar på endast en kommuns huvudcykelvägnät. Flera intervjuer och observationer i kommuner av olika storlek hade behövt genomföras för att göra arbetet generellt applicerbart. / Purpose: Increased use of bicycles will reduce emissions from the transport sector and create a more vibrant urban environment, however, an increased number of shared-path users will increase the risk of conflicts and accidents. The speed difference between pedestrians and cyclists is large and with more and more electric vehicles on the pedestrian and bicycle lane, this speed difference is even larger. A functioning pedestrian and bicycle road network are important. The aim of this study is to help improve the interaction between cyclists and pedestrians by investigating the causes of conflicts and investigating how larger municipalities design pedestrian and bicycle lanes. Method: Observations were made on crossings in the main cycle path in Jönköping municipality where conflicts and flow were noted. There were also interviews with traffic planners and traffic engineers from four medium sized municipalities. The data collected was sorted by different themes from the theoretical framework. These themes are configuration, guidelines and VGU, separation or interplay and conflicts. Findings: The study has shown that there are no standards on how to behave on the pedestrian and bicycle lane, which affects road users' attitude to traffic rules and fellow road users. During the total of 10 observations, 15 conflicts were observed. Of these, 47% were due to at least one road user involved breaking the traffic rules. Most often, conflicts occur between different types of traffic, pedestrians and cyclists. Of the 15 conflicts observed, 80% were between different types of traffic. Studies do not show any connection between conflicts that have occurred and the extent to which the design reaches recommendations in GCM and VGU. However, improvements can be made, uncertainty in the design means that road users do not know how to position themselves and interact with other road users on pedestrian and bicycle lanes. It is important to give users enough space to make them respect the configuration. Implications: Reasons of conflicts are uncertainties in the configuration, speed differences and pedestrians moving unpredictable. There is a lack of norm of how to behave on the shared path. The configuration of shared paths needs to be clearer and it need to be coherent to make the users respect and use it properly. Pedestrians and cyclists should be seen as two different kinds of transportation and the surfaces they travel on should be designed as such. A suggestion is to create a standard in configuration of shared paths that is suited for the urban centre. Limitations: The study is restricted to larger municipalities and the observations were made at intersections on only one municipality's main cycle road network. Additional interviews and observations in municipalities with different sizes would be needed to make the findings more applicable.

En graviditet är en fysisk och psykisk utvecklingsperiod i livet. Det är individuellt hur graviditeten påverkar hälsan, men upplevelser av oro och bäckenrelaterad smärta är vanligt förekommande. Då det framkommit att yoga potentiellt genererat ökat välmående samt trygghet vid graviditet, var syftet att beskriva gravida personers upplevelse av gravidyoga med inriktning på dess hälsoeffekter och komponenter. En kvalitativ deskriptiv design tillämpades med induktiv ansats. Personer som utövade gravidyoga på ett privat center rekryterades för att medverka i individuella telefonintervjuer. Databearbetning utfördes med tematisk analys. De identifierade temana belyste en mångfacetterad upplevelse av gravidyogan. Det framgick att den praktiska och miljömässiga utformningen samt gruppsammanhanget hade betydelse för upplevelsen. Likaså beskrevs gravidyogan generera varierande fysiska och psykiska hälsoeffekter samt förberedning inför barnafödandet. Efter en avvägning av fynden relaterat till tidigare studier blev konklusionen att gravidyoga potentiellt skulle kunna tillämpas i större utsträckning inom barnmorskans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har bidragit till ett ökat kunskapsunderlag för gravidyoga och därmed till evidensen gällande traditionell och komplementär medicin. Dock behövs troligtvis mer forskning för en ökad implementering. / A pregnancy is a period of physical and mental development in life. It varies between individuals how pregnancy affects health, but experiences of anxiety and pelvic-related pain are common. Since it has emerged that yoga may generate increased wellbeing and security during pregnancy, the aim was to describe pregnant people's experience of pregnancy yoga with a focus on its health effects and components. A qualitative descriptive design was applied with an inductive approach. People who practiced pregnancy yoga at a private center were recruited to participate in individual telephone-interviews. Data analysis was performed with thematic analysis. The identified themes highlighted a multifaceted experience of pregnancy yoga. The practical and environmental design and the group context was shown to be important for the experience. Pregnancy yoga was also described as generating varying physical and mental health effects and preparation for childbirth. Considering the findings in relation to previous studies, it was concluded that pregnancy yoga could potentially be applied to a greater extent in the midwife's preventive and healthpromoting work. The study has contributed to an increased knowledge base for pregnancy yoga and to the evidence regarding traditional and complementary medicine. However, more research is probably needed for increased implementation.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid. / The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

Urbana parker är en central del i människors välbefinnande. De är platser för rekreation, aktiviteter och sociala utbyten. Forskning visar att undervinterhalvåret minskar användandet av parker i tempererade klimat vilket kan medföra negativa hälsoeffekter för människor. Att parker står obrukade delar av året är negativt både utifrån ett socialt- och resursperspektiv. Syftet med följande arbete är att undersöka hur kvartersparker kan anpassas för att öka användningen året runt. Målet är sedan att presentera en visualisering av förbättringsförslaget för Stenebergsparken i Gävle. En variation av metoder användes för att genomföra arbetet, där samtliga grundar sig i tidigare vetenskapliga publikationer. Platsanalys, webbenkät, intervjuer och en solstudie är de metoder som användes för att besvara studiens frågeställningar. Utifrån resultaten av dessa gestaltades ett förbättringsförslag somvisualiserades med renderingar och en video. Under arbetets gång framkom tre koncept som anpassning av parker i tempererade klimat bör utgå ifrån vid förändring, mikroklimat, aktivitet och utformning. Mikroklimat innebär att skapa behagliga klimat som erbjuder vistelse i olika typer av önskade väderförhållanden. Exempelvis möjligheten till sol- och skuggytor samt skydd mot nederbörd och vind. Utifrån aktivitet behöver parker erbjuda en variation av sysselsättningar för att kunna tillgodose flera behov. Denna aktivering innebär att en större mängd människor lockas till platsen. Utformning handlar om att tillgängliggöra ytor samt placera aktiviteter utifrån olika mikroklimat i parker. För att validera förbättringsförslaget presenterades det till två objektiva sakkunniga inom arkitektur och landskapsarkitektur. Följande studie visar på att vid utformning av kvartersparker i tempererade klimat behöver de tre koncepten mikroklimat, aktivitet och utformning tas i beaktning. Omplanerare, kommuner och politiker ser till dessa tre koncept ger de människor förutsättningar för att bruka parker under hela året i större utsträckning. / Urban parks are important components of people’s well-being and everyday life. These parks are a place for recreation, activities and social encounters.Previous research show that during the colder seasons the use of parks in temperate climates decreases, which in turn can have a negative outcome on people’s general health. The fact that urban parks are unused for a considerable part of the year is negative from both a social- and resource perspective. Therefore, the aim of this study is to investigate how neighborhood parks in temperate climates can be adapted to increase use all year round. Following the objective to present a visualization of the presented proposal for the case study of Stenebergsparken in Gävle. A combination of different methods was used and all methods were based on previous research. Site analysis, web survey, interviews and a solar study are the selected methods used to help answer the study's research questions. Throughout the process three concepts regarding adjustments of parks in temperate climates emerged, these were microclimate, activity and design. These concepts are essential to be taken in consideration during the planning process to create lively parks year around. Microclimates means to create pleasant environmentsthat enables visits in different types of desired weather conditions. This can be achieved through creating places that provide both sun and shade or creation of protection against precipitation. For activity parks need to offer a variety ofactivities to satisfy multiple interests. In turn, this attracts a greater number of visitors to the place. The design of a park involves the availability of the park and placement of activity surfaces regarding microclimate aspects. To validate the proposed improvements renderings together with a checklist was presented to two unbiased experts in architecture and landscape architecture.The produced proposal in this case study, regarding seasonal adjustment of neighborhood parks in tempered climates, is based upon the three emerging concepts microclimate, activity and design. If planners, municipalities and politicians look to these three concepts, they enable people to use parks throughout the year to a greater extent.

No description available.

En växande befolkning i städer bidrar till ökat fokus av att främja hållbara transporter. I enlighet med Sveriges nationella mål för transportpolitik och Förenta Nationernas globala mål 11 ökar behovet av att säkerställa ett väl utformat cykelnät. Allt fler kommuner strävar efter att främja cykling i städer. Cykelvänliga stadsområden med väl utformade sammankopplingar bidrar till enklare orientering i staden, vilket skapar möjlighet att välja cykel som transportmedel. Cykling har påvisat fördelaktiga effekter för människors välbefinnande, vilket förstärker den sociala hållbarheten för samhället. Ökat fokus på klimatfrågor kräver förbättrade insatser för att möta mobilitetsbehoven. Det förutsätter nya planeringsstrategier och innovationer i städer. Nederländerna, Danmark och Tyskland anses vara föregångsländer inom cykelinfrastrukturen. Länderna arbetar med att implementera åtgärder i cykelnätet för att öka antalet cyklister. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur befolkningen upplever och använder cykelnätet. Det för att föreslå förbättringar och åtgärder Gävle kommun kan implementera för att utveckla en hållbarare cykelstad. Fallstudien genomfördes inom stadsdelen Brynäs. Kombinerade metoder användes för att samla in kvalitativ och kvantitativ data. Observationen syftade till iakttagelser av befintlig utformning av tre huvudcykelstråk. En webbaserad enkät riktades till avsedd population i Gävle kommun för att undersöka respondenternas upplevelse och användning av cykelnätet. Intervjuer genomfördes med tjänstemän inom Gävle kommun för att förbättra kunskapen om planeringsprocessen inom kommunen. Tidigare forskning gav förslag på effektiva åtgärder från andra länder och städer som implementerats i cykelnät. Dessa åtgärder studerades för att uppnå studiens syfte. Förbättrade sammankopplingar, separering mellan fotgängare- och cyklister samt tydliga cykelpassager är åtgärder som kräver kontinuerligt arbete för att möjliggöra ökad cykelanvändning. Resultatet av studien visar att Gävle kommun behöver implementera förbättringsåtgärder i cykelnätet för att uppnå sin vision om att bli en hållbar cykelstad. / A growing population in cities contributes to an increased focus on promoting sustainable transports. In accordance with Sweden's national goals for transport policy and the United Nations’ Sustainable Development Goal 11, there is an increasing need to ensure a well-designed cycling network. Several municipalities strive to promote cycling in cities. Urban areas with bicycle-friendly infrastructure and well-connected routes facilitate easier navigation in the city, which creates the opportunity to choose cycling as transportation. Cycling has demonstrated beneficial effects on people's well-being, which reinforces social sustainability for society. Increased focus on climate issues requires improved efforts to meet mobility needs. It requires new planning strategies and innovations in cities. The Netherlands, Denmark, and Germany are considered successful countries in cycling infrastructure. These countries are working to implement measures in the cycling network to increase the number of cyclists. The purpose of the study was to increase understanding of how the population experiences and utilizes the cycling network. It aims to propose improvements and measures that Gävle municipality can implement to create a more sustainable cycling city. The case study was conducted in the Brynäs district. A combined methods were used to collect qualitative and quantitative data. The observation aimed to observe the existing design of three main cycle routes. A web-based survey was directed to the intended population to investigate respondents' experiences and use of the cycling network. Interviews were conducted with officials from Gävle municipality to enhance understanding of the planning process within the municipality. Previous research provided suggestions for effective measures from other countries and cities that have been implemented in cycling networks. These measures were studied to achieve the purpose of the study. Improved connections, separation between pedestrians and cyclists and clear cycling passages are measures that require continuous work to enable increased cycling usage. The study’s results indicate that Gävle municipality needs to implement improvement measures in the cycling network in order to achieve its vision of becoming a sustainable cycling city.