Arbetet omfattar en undersökning för att ta reda på hur en innebandyarena kan utformas för den medelstora kommunen Oskarshamn. Staden är i behov av en ny arena då dagens sporthall inte räcker till. Syftet med undersökningen är att utforska hur en innebandyarena kan utformas för staden Oskarshamn och få ett arkitektoniskt tilltalande utseende. Syftet är också att beskriva hur en arena görs tillgänglig för funktionsnedsatta och äldre personer och hur en god funktionalitet uppfylls. Genomförandet av undersökningen tillämpas med en enkätundersökning och en jämförelseanalys mellan arenor och sporthallar. Metoderna ser till tillgänglighet, funktionalitet och utformning. Enkätundersökning genomförs för att ta reda hur den befintliga sporthallen upplevs och vilka önskemål som finns för en ny arena. Jämförelseanalysen utförs för att ta reda på likheter och skillnader men även eventuella förbättringspotentialer för den befintliga sporthallen i Oskarshamn. Jämförelserna resulterade i att det finns både likheter och skillnader mellan utvalda arenor och sporthallen samt att den befintliga sporthallen har förbättringspotentialer. För bättre tillgänglighet, funktionalitet och en estetiskt mer tilltalande utformning resulterade jämförelseanalysen i ett ritningsförslag för en ny arena i Oskarshamn. Slutsatsen för undersökningen är att utformningen av en arena varierar beroende på dess användningsområde och önskemål som finns. Arenor överlag ska uppfylla minimikrav för tillgänglighet och beroende på idrott ställs krav på spelplanens mått, publikkapacitet och tekniska hjälpmedel. Med involverade invånare kan en god funktionalitet uppfyllas. Utformningen av arenor begränsas med hänsyn till stora spännvidder och därtill anses ett tilltalande utseende uppnås via val av material, detaljer och sidobyggnader.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter fritidshemmets utemiljöer har för elevers lärande och utveckling ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien förhåller sig till är vilka platser eleverna vistas på i fritidshemmets utemiljöer samt vad det sker för lärande och utveckling i fritidshemmets utemiljöer. För studien används en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom samtalspromenader med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet består av tre kategorier som framställts som meningsbärande utifrån analysen. Kategorierna är: Platsens möjligheter för leken, När fantasin blir kärnan i leken och Sociala samspel.  I diskussionen kopplas tidigare forskning med resultatet och utifrån det dras slutsatser baserat på författarnas tolkningar. Studiens slutsats landar i att lekarna och aktiviteterna består bland annat av rörelse, sociala relationer och språkutveckling. Uppskattningsvis sker det mycket lärande i de dolda och att platsens utformning är avgörande för det. I det stora hela är fritidshemmets utemiljö en plats där det sker mycket lärande och utveckling och som är betydelsefull för eleverna.

For a long time, frames have been built with traditional materials such as concrete and wood but there are newer, less tested alternatives. Posi-Joist is a new kind of hybrid beam which means that it consists of different materials that work together to form a stronger frame. Posi is a collective name for the different parts of the beam. Because Posi-Joist is a new beam, it hasn’t been tested as much as the more traditional materials. The purpose of this report is to investigate if Posi-Joist is an acceptable frame to use on larger constructions since it hasn't been investigated before. In order to investigate this, a hybrid frame consisting of Posi-Joist beams will be compared to a concrete and a wooden frame. When choosing a material there are different parameters that matter. The different materials will demand different spans, have different environmental impact, and have different costs. To investigate which frame is the optimal choice, different software will be used. Autodesk Revit will primarily be used to draw the frames’ different designs. Frame Analysis and FEM-Design will be used to perform calculations on the strength of the frames. One Click LCA will be used to obtain LCC and LCA. The wooden frame was the most expensive since the concrete frame’s price was just 40 % of the wooden frame's total cost. The hybrid frame’s price was 52,4 % of the wooden frame’s price and was therefore more expensive than the concrete frame but cheaper than the wooden frame. The wooden frame had less environmental impact since it emits 11,2 % of the concrete frame’s emissions. The hybrid frame emits 90 % of the concrete’s total emissions. The hybrid frame can manage the largest spans. The conclusion is that the concrete frame is the best option when it comes to design and price but has the most environmental impact. The wooden frame had the least environmental impact but could not manage compatible spans. The hybrid frame could manage the largest spans but was neither the worst nor the best in any of the other categories.

Studiens syfte är att få djupare kunskap om förskollärares uppfattningar om hur de utformar inkluderande lärmiljöer i verksamhetens inomhusmiljö, där barnens intressen och behov blir tillgodosedda så det bidrar till fortsatt lärande. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med tio stycken verksamma förskollärare. För att kunna analysera våra resultat har vi använt oss av en fenomenografisk metodansats och analysmodell. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv där vi använt oss av de teoretiska begreppen artefakter, mediering och närmaste utvecklingszonen. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten samt analysmodellen har vi kunnat genomfört två olika analyser av vårt resultat. Resultatet i studien visar variation på vad förskollärare ser för olika möjligheter och begräsningar i utformningen av inkluderande lärmiljöer samt hur lärmiljön bidrar till lärande och utveckling. Slutsatserna påvisar att förskollärares förhållningssätt är en viktig aspekt vid utformningen av inkluderande lärmiljöer och att det endast är förskollärares egen kreativitet som kan sätta stopp för utformningens arbete. / The aim of this study is to gain deeper knowledge about preschool teachers´ perceptions of how they design inclusive learning environments in the indoor environment, where the children´s interests and needs are confirmed so that it contributes to continued learning. In the study we used a qualitative method where we performed semi-structured interviews with ten active preschool teachers. In order to analyze our results, we used a phenomenographic method approach and analysis model. We used a theoretical perspective, and it was a sociocultural perspective where we have used the concept of artefacts, mediating and the zone of proximal development. With the help of the theoretical perspective and the phenomenographic analysis model, we have been able to make two different analyses of our results. The results of this study showed variation on what preschool teachers see for different opportunities and limitations in the design of inclusive learning environments and how it´s contributes to learning and development. The conclusions show that the approach of preschool teacher is an important aspect in the design of inclusive learning environments and that only preschool teachers ‘own creativity can be an obstacle.

Introduktion och syfte:  Under en rådande bostadsbrist i Sverige antogs ett förslag i riksdagen med vision att färdigställa en miljon hem mellan åren 1965 och 1975. Många av Sveriges mest utsatta områden består av byggnader uppförda under denna tioårsperiod. Miljonprogrammets bostäder är i stort behov av renovering samt ombyggnation för att öka tryggheten för människor boende i dessa områden. Motsvarande områden finns i Danmark. Syftet med detta examensarbete är att studera hur olika bostadsbolag i Sverige respektive Århus i Danmark arbetar för ökad trygghet i utsatta områden. Ytterligare vision är att konstatera hur den fysiska miljön kan utformas för att skapa tryggare och mer attraktiva bostadsområden.  Metod: Metodvalet är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som primär datainsamling kompletterande med dokumentstudie. Resultat: Bostadsbolag i Sverige arbetar på eget initiativ för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det råder idag ingen svensk lag som tvingar bostadsbolagen att vidta åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Bearbetade metoder för samverkan används endast i viss utsträckning av bostadsbolag i Sverige.Bostadsbolag i Danmark regleras av lagen för utsatta områden som innebär att allmännyttiga bostäder ska minska från 100% till 40 % innan år 2030. Lagen tvingar till förändring genom ett samarbete mellan danska kommuner och bostadsbolag.Ett bostadsområde bör vara lätt att överblicka med hög insyn och tydliga stråk. Området bör även vara fritt från isolerade och skymda platser. Genom olika utformade huskroppar blir området mindre homogent och lättare att överblicka. Kameror, belysning och porttelefoner är framgångsrika hjälpmedel för ökad övervakning. Analys: Gemensamma teman identifierades och analyserades efter genomförda intervjuer för att skapa en tematisk analys. Genom att studera återkommande begrepp under intervjuerna identifierades mönster samt likheter och skillnader. Vidare analyserades detta för att avslutningsvis besvara de tre ställda frågeställningarna. Diskussion och slutsats: I studien konstateras att samtliga intervjuade bostadsbolag arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor för utsatta bostadsområden. I Sverige sker arbetet i olika utsträckning, detta på grund av att arbetet sker på eget initiativ, jämfört med Danmark där arbetet blir tvingande av lagstiftningen. Ämnet behöver uppmärksammas på grund av de senaste årens negativa utveckling som inneburit ökad kriminalitet och brottslighet i svenska respektive danska utsatta områden.  Nyckelord: Brottsförebyggande, miljonprogrammet, omgivning, samverkan, säkerhet, trygghet, och utformning / Introduction and purpose:  An aggressive building and construction program was implemented during a period in Sweden when there was a shortage of housing units. The vision of the government of Sweden was to complete one million homes between the years 1965 and 1975. Many of Sweden's most highrisk housing areas consist of buildings produced during these ten years. Today these buildings are in a big need of renovation to increase safety for people living in these areas. Related areas are found in Denmark. The purpose of this research paper is to study how different housing companies in Sweden and Denmark work for increased safety in unsafe housing areas. Another purpose is to establish how the surroundings can be designed to create safer and more attractive residential areas. Method: The used method is a qualitative study with semi-structured interviews as the primary data collection method, together with and document study. Results: Housing companies in Sweden work on their initiative for increased security and safety in unsafe housing areas. There is currently no Swedish law forcing housing companies to work for increased security and safety. Processing methods for collaboration are only used to a certain extent in Sweden. The law regulates housing companies in Denmark for unsafe housing areas, which means that public housings need to decrease from 100% to 40% by the year 2030. The law forces change through cooperation between Danish municipalities and housing companies. According to the interviewed respondents, a housing area should be easy to locate with high transparency and walkways. A housing area should also avoid isolated and obscured spots. The area becomes less homogeneous and easier to locate through differently designed housings. Cameras, lighting, and intercoms are successful tools for increased surveillance. Analysis: After the interviews, common themes were identified and analyzed to create a themed analysis. By studying recurring concepts during the interviews, patterns, similarities, and differences were identified. The patterns were later analyzed to finally answer the three asked questions. Discussion and conclusion: The study states that all interviewed housing companies work with safety and security issues for unsafe housing areas. In Sweden, the work occurs to varying degrees since the housing companies work with crime prevention issues on their initiative. Compared with Denmark, where the work becomes mandatory by legislation. The challenge needs attention due to the negative development of recent years, which has meant increased crime and criminality in Sweden´s unsafe housing areas. Keywords: Cooperation, crime prevention, environment, housing design, safety, security and “The one million program”.

Trafiksäkerheten för cyklister vintertid är beroende av bra friktion, god framkomlighet och välplanerad cykelinfrastruktur. För att cyklandet ska kunna ske året om är det viktigt att kunna erbjuda cyklisterna säkra vägar vintertid. Genom olika driftmetoder kan cykelvägarna göras framkomliga även vid kyla och snöfall. I studien har metoderna konventionell snöröjning, sopsaltning och markvärme studerats. I Stockholms stad har utvalda cykelstråk sedan vintern 2013/2014 sopsaltats för att fler ska välja cykeln på vintern. Ytor i centrala delar av staden med högt fotgängarflöde värms idag upp av markvärme. Konventionell snöröjning med plog och sand används på gångytor och övriga cykelvägar. Dessa driftmetoder ger varierande resultat för framkomlighet och trafiksäkerhet. Cykelvägarna genom Slussenområdet är högt trafikerade då de binder ihop stadens cykelstråk från olika stadsdelar. Stockholms stad vill att cykeltrafiken ska öka ytterligare, vilket är något som läggs stor vikt vid ombyggnationen av Slussen. I rapporten har utformning av de nya cykelvägarna granskats och analyserats för att identifiera riskområden vintertid. Analysen bygger på tidigare mätningar, undersökningar och rapporter. Riskområdena är identifierade utifrån potentiell olycksrisk för cyklister, framkomlighet och drifteffektivitet. Förslag på vilken eller vilka av driftmetoderna som är mest lämplig har getts för varje område. Analysen visar på att det är bra om cykelvägarna sopsaltas. Där det förekommer många gångtrafikanter tillsammans med cyklister är det lämpligt att anlägga markvärme. Att sanda cykelvägarna är inte ett bra alternativ. Analysen visar även att det finns flera områden som kommer att vara problematiska för cyklisterna på vintern. / Road safety for cyclists during winter is dependent on good friction, good accessibility and well-planned cycling infrastructure. In order for cycling to happen throughout the year, it is important to offer cyclists safe roads even during winter. Through different operating methods, the cycleways can be made available even at low temperature and snowfall. In this study three different methods for snow clearance and skid control have been studied. Stockholm City uses the method of power broom and brine for de-icing on selected cycleways with high priority since the winter of 2013/2014. Other cycleways are cleared from snow through ploughing and skid control is done by gritting. Snow melting systems are installed in central parts of the city where heated ground gives the pedestrians a snow-free surface. The cycleways across Slussen have a high frequency of people travelling by bicycle because it ties cycleways from different parts and the city together. Stockholm City wants to promote bicycle travelling in the area that currently is undergoing rebuilding. In the report, the design of the new cycleways has been reviewed and analyzed to identify risk areas in winter. The analysis is based on previous measurements, surveys and reports. Risk areas are identified based on potential risk of accidents for cyclists, accessibility and operational efficiency. Proposals for which of the operating methods that are most appropriate have been given for each area. The analysis shows that the power broom-method is a good option. In areas where there are many pedestrians along with cyclists, it is advisable to install a snow melting system. Gritting the cycleway is not a good option. The analysis also shows that several areas will be problematic for cyclists in the winter.

Syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans utomhusmiljö utformas och används vintertid och hur detta påverkar barns spontana lek och lärande. Studien baseras i en kvalitativ metod där tre fallstudier ligger till grund för studiensresultat. För att skapa både en bredd och djupare förståelse har studien genomförts med tre olika metoder för datainsamling. Resultatet visar att den föränderlighet som sker i förskolans utomhusmiljö under vintern har betydelse för barns spontana lek men även för pedagogernas förhållningssätt till utomhusverksamhet. Studiens resultat har analyserats genom ett sociomateriellt perspektiv och visar hur det materiella har betydelse för hur barn, pedagoger och utomhusmiljöns utformning på förskolan vintertid står i relation tillvarandra och att detta resulterar i inbjudningar men även uteslutningar för barns spontana lek och lärande.

Samhället står inför stora förändringar. Med idéer från människans tankekraft som en av de drivande faktorerna till ekonomin bör skolan vara av sådan karaktär att elever blir förberedda för det samhälle de ställs inför. För att lära sig eget kreativt tänkande bör lärmiljön vara flexibel och uppmuntra elever att vara aktiva under lektionen. Studien har genomförts i samarbete med Liljewall Arkitekter. Studien vidareutvecklar en förstudie med titeln Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer, skapad av arkitekter från Liljewall. De har i förstudien tagit fram verktyg för att förbättra lärmiljöer och denna rapport vidareutvecklar verktyget ljus. Arbetet syftar till att skapa riktlinjer för att utforma lärmiljöer utifrån faktorn ljus och därmed förbättra ljussättningen samt ge rätt ljus för rätt typ av inlärning. I form av en fallstudie av enfallsdesign med flera analysnivåer studeras dagsljus, artificiellt ljus samt utformning i lärmiljöer. De datainsamlingstekniker som har använts är litteraturstudie, dokumentstudie samt observationer. Objektet för studien är en grundskola i sydvästra Sverige med verksamhet för årskurs F-6. Studien har genomförts med hjälp av tre frågeställningar; ”Vilka typer av aktiviteter i en lärmiljö bör ljus anpassas efter?”, ”Vilken påverkan har ljus på lärmiljöer baserat på förekommande aktiviteter?” och ”På vilka sätt kan ljus användas för att främja olika aktiviteter och förbättra utformningen av lärmiljöer?”. Resultatet visar att det finns kopplingar mellan den simulerade dagsljustillgången och den upplevda ljusmiljön. Det visar även kopplingar mellan teorier om lärmiljön från litteraturstudien och den verkliga lärmiljön som har studerats genom observationer och dokumentstudie. Däremot finns det brister i funktionell och flexibel belysning för de aktiviteter som förekommer i klassrummen. Riktlinjer för hur ljusmiljö och utformning bör utföras för att skapa en god lärmiljö hr tagits fram baserat på de vanligast förekommande aktiviteterna samt ljusets påverkan på lärmiljön. Med riktlinjerna har tre designförslag som skapar anpassade ljusmiljöer utefter de krav som ställs på aktiviteten som genomförs under lektionen. / Society is facing major changes. With ideas from the human mind as one of the driving factors for the economy, the school should be of such character that prepare students for the society they are facing. To learn their own creative thinking, the learning environment should be flexible and encourage students to be active during lessons. This report is in collaboration with Liljewall Architects. The study further develops a pilot study with the title Tools for designing future learning environments created by architects from Liljewall. They developed tools to improve learning environments and this report further develops the aspect light. The study aims to create guidelines for designing learning environments based on the factor of light and thereby improving the lighting and providing the right light for the right type of learning. In the form of a single case study design with several levels of analysis, daylight, artificial light, and design are studied in learning environments. This study has been carried out through literature review, document study and observations. The object for this study is a primary school in southwest Sweden. The study has been carried out using three research questions; “Which types of activities in a learning environment should light be adapted to?”, “What impact does light have on learning environments based on occurring activities?”, and “In what ways can light be used to promote different activities and improve the design of learning environments?”. The results indicate that there are connections between the simulated daylight supply and the perceived environment. It also shows connections between theories about the learning environment from the literature study and the perceived learning environment through observations and document study. However, the results show that there are shortcomings in functional and flexible lighting during lessons. Guidelines for how lighting environment and design should be carried out to create a good learning environment have been developed based on the most common activities as well as light’s effect on the learning environment. With the guidelines, three design proposals have been created for adapted lighting environments according to the requirements for the activity carried out in the classroom.

Abstrakt  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar den fysiska miljön inomhus på förskolan och vilket lärande hos barn som möjliggörs i relation till den fysiska miljön. Syftet är även att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar de förutsättningar som finns för att utforma den fysiska miljön inomhus. Vidare belyser studien förskollärarnas perspektiv på den betydelse förskolans fysiska miljö har för barns utveckling och lärande.  Utifrån en fenomenografisk forskningsmetod och analysmodell har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare intervjuades från tre olika förskolor för att ta del av deras uppfattningar och tankar kring den fysiska miljön i förskolan. Vi har även använt oss av teorin affordance i analysen av resultatet.  Resultatet visar att förskollärarna betonar vikten av att utgå från barns intresse, behov och förskolans läroplan när förskolans fysiska miljöer utformas eller förändras. Vidare betonas vikten av att miljöerna är tydligt utformade med vad de erbjuder och att material är tillgängligt för barn på deras nivå. Implikationer utifrån detta är att uppmärksamma dessa aspekter av miljön i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns utveckling och lärande. Det lyfts också att budget och kompetensutveckling är av stor vikt men den varierar förskolorna emellan.