Den här litteraturstudien redogör för vilka undervisningsaktiviteter/undervisningsmetoder som används i utomhusmatematik. Utomhusmatematikens påverkan på elevers motivation samt vilka faktorer kan förklara den påverkan diskuteras utifrån olika utomhusaktiviteter inom matematik. Slutligen diskuteras utomhusmatematikens påverkan på elevers prestation gällande matematiskt innehåll och förmågor. Urvalet bestod av sex artiklar som studerade elever på olika skolnivåer alltifrån gymnasiet till lågstadiet. De flesta av studierna som har används i den här litteraturstudien är utförda i Sydasien. För att analysera urvalet användes tematisering och deduktiv innehållsanalys. Undervisningsaktiviteterna som används i utomhusmatematik delas in i fyra teman; matematikspår, föremålsorienterad problemlösning, situationsinriktad problemlösning och tävlingsbaserad problemlösning. Utomhusmatematik påverkade elevernas motivation positivt och faktorerna som kan förklara att elevernas motivation ökade delas in i teman. Eleverna ökade sina prestationer i matematiskt innehåll och förmågor på grund av utomhusmatematik. / This literature study reports which teaching activities / teaching methods are being used within the field of outdoor mathematics. The influence outdoor mathematics can have on the motivation of students, and what factors may lead to that, are discussed through the lens of various outdoor activities within the field of mathematics. Lastly, a discussion around outdoor mathematics and its effect on students´ performances regarding mathematical content and abilities are being made. The sample consisted of six articles that studied students from various school levels, from elementary school to high school. Most of the studies used in this literatures study were conducted in south of Asia. To analyse the studies a combination of thematic and deductive content analysis was being used. The teaching activities that were being used in the outdoor mathematics were divided into four themes; math trails, object oriented problem-solving, situations based problem-solving and contest based problem-solving. Outdoor mathematics influenced the students´ motivation in a positive fashion and the key underlying factors to that correlation were again divided into themes. The students improved the performances in mathematical content and abilities because to of outdoor mathematics.

Syftet med utvecklingsarbetet är att tillämpa aktionsforskning som ett när- och deltagarorienterat arbetssätt för att implementera planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Detta för att studera huruvida utomhuspedagogiska aktiviteter kan gynna en bättre inkludering samt försöka få en uppfattning av inkludering från elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Metodmaterialet har testats på en av de tre fritidsavdelningar som finns i en mångkulturell skola i södra Sverige. Aktionsprocessen av studien har utförts under fem veckors period som innehåller tre genomförda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter som har erbjudits till totalt 32 inskrivna elever på fritidsavdelningen. Efter genomförandet av aktionen presenteras i denna studie en analys av två semistrukturerade gruppintervjuer med fem elever med särskilda behov. Resultaten visar att eleverna har varit delaktiga under aktiviteterna och fått möjligheten att upptäcka, testa och lära sig i en social kontext. Genom elevernas uppfattning av aktionen visas de motivation att komma till aktiviteterna. Det nya sättet som har föreslagits under aktionsprocessen tillförs att tillägga visuella redskap såsom bild på skolgården och namn på aktiviteten innan och under aktiviteternas utförande. Därtill har testats en ny tid att erbjuda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter i fritidsavdelningen som anses positiv respons från eleverna, att komma ut direkt efter skolan och delta i utomhusaktiviteter. Sammanfattningsvis har elevernas uppfattning visat att de inkluderades i aktiviteterna, lärde och samlade på goda minnen genom att utforska, skapa och vila tillsammans med andra elever på fritidshemmet.

Studiens syfte är att studera hur förskollärare resonerar när de skapar lärmiljöer utomhus på förskolans gård, för att främja barns utveckling och lärande. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilka syften har förskollärare med lärmiljöer utomhus ur ett undervisningsperspektiv? samt Hur upplever förskollärare lärmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande  utomhus? Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod som bestått av tre fokusgruppsintervjuer med totalt åtta förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi. Resultatet har bearbetats för att få en inblick i förskollärares upplevelser av deras livsvärldar.      Resultatet visar att förskollärare upplever att lärande ur ett undervisningsperspektiv sker spontant, planerat och genom uppbyggnad av lärmiljöer. Det framkommer att förskollärares roll och tolkningar av läroplanen påverkar utförandet av lärmiljöer utomhus ur ett undervisningsperspektiv. I resultatet framkommer även förskollärares upplevelser av vilken  betydelse lärmiljön har. Den beskrivs som viktig och betydelsefull för barns utveckling.  Resultatet visar att de förutsättningar förskollärare får i att utveckla lärmiljöer utomhus påverkar utfallet av dess utförande. En bild har framträtt kring att det finns en ambition att utveckla lärmiljöer på förskolans gård. Samtidigt framställs att begränsningar påverkar möjligheterna för förskollärare att utforma lärmiljöer utomhus.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att det fanns betydligt fler möjligheter än hinder med matematik utomhus.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning. Detta betonar även teoretiker så som Dewey, Key, Montessori och Vygotskij är viktigt för inlärning. Resultatet visar även att lärare använder sig av platsbaserat lärande men i olika utsträckning. En viktig faktor till att lärarna kan använda sig av denna undervisningsmetod hänger på att skolan avsätter pengar till läromedel som finns utanför skolan. Detta har varierat på de skolor vi besökt och bidragit till att arbetssättet har använts i olika utsträckning.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning. Denna studie visade att eleverna inte lärde sig sämre, upplevde sig själva som mindre engagerade eller mer distraherade vid utomhusundervisningen.

Denna studie har fokus på planerad undervisning utomhus i förskolan. Syftet med studien var även att synliggöra vilken betydelse platsen för en undervisningssituation tycks ha i förskollärares planering för undervisning utomhus. Metoden är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma förskollärare och ur en fenomenologisk ansats. Där förskollärares erfarenheter och upplevelser av fenomenet undervisning utomhus varit i fokus.Målet med studien är att skapa ny förståelse för hur planerad undervisning utomhus i förskolan kan konstrueras. Resultatet visar att förskollärare anser att platsen utomhus har betydelse och påverkar för var undervisningen planeras att genomföras i förskolans kontext. Förskolegården anses även vara en plats där förskollärare kan observera vad barnen gör och finner intressant till senare undervisningssyfte. Skog och närområde anses av förskollärare vara en plats där de planerar för och genomför undervisning och som kopplas till pågående tema- och projektarbete. I skogen anser förskollärarna att barn får erfara naturen, rörelse, upplevelser och upptäckter som förskolegården inte kan erbjuda.

Skolan ska möjliggöra utomhusvistelse för elever i anpassad gymnasieskola, då detta främjar deras inlärning, utveckling och välmående. Det finns en stor del beprövad erfarenhet gällande användningen av utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning, dock inte mycket med vetenskaplig grund. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med utomhuspedagogik i anpassad gymnasieskola och deras tankar kring hur det kan utvecklas. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare i anpassad gymnasieskola. Empirin tematiserades och reducerades. Därefter har resultatet analyserats och diskuterats med hänsyn till tidigare forskning och det valda teoretiska ramverket: det interaktiva miljörelaterade perspektivet. Resultatet visar att samtliga lärare anser att utomhuspedagogik är bra för elevernas lärande och utveckling eftersom undervisningen exempelvis är mer konkret och gynnar fysisk aktivitet. En slutsats visar att lärarnas kunskap och vana både möjliggör och kan begränsa arbetet med utomhuspedagogik, exempelvis leder ofta ökad kunskap till ökade möjligheter för elevernas utveckling. Genom en kollegial syn på utomhuspedagogikens fördelar ökar möjligheterna att vidareutveckla området. Vidare forskning inom utomhuspedagogik för elever med intellektuell funktionsnedsättning är angeläget eftersom utomhusvistelse har positiva effekter på den kognitiva förmågan och hälsan.

Studien är viktig för att diskutera undervisning i lågstadiet. Elever lär sig på olika sätt och skolans uppdrag är att anpassa undervisning till alla elevers olika förutsättningar. Studiens syfte är att få reda på och redovisa verksamma lågstadielärares uppfattningar och ställningstaganden kring att involvera flera sinnen (än synen och hörseln) i naturvetenskaplig undervisning. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med verksamma NO-lärare, där intervjuunderlag med förbestämda frågor och följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. De olika intervjufrågorna relateras till rapportens övergripande tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med att involvera så många sinnen som möjligt i sin undervisning? Hur påverkas elevernas ämneskunskaper, intresse och motivation när flera sinnen involveras i undervisningen? Samt vilka möjligheter och svårigheter upplever lärare när de undervisar där flera sinnen är involverade? Resultatet visar på att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med flera sinnen. Involvering av sinnen sker genom experiment inomhus och specifika ämnesområden utomhus, som till exempel vattnets former samt tematiskt arbete. Intresse och motivation hos eleverna förstärks vid arbete med sina sinnen samt kropp. Mer planering krävs dock vilket lärarna beskriver som en svårighet vidinkludering av sinnen i undervisningen. Involvering av sinnen leder äventill främjad djupinlärning.