Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur pedagogers uppfattningar kan påverka deras förhållningsätt till anmälningsplikten och orosanmälningar i förskolan. Centrala perspektiv som avsågs undersökas var vilka etiska dilemma pedagoger kan ställas inför samt pedagogers uppfattningar om vilka konsekvenser det kan få för barn som far illa utifrån ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma pedagoger. Vi har gjort en tematisk analys där vi tagit stöd i Braun och Clarkes (2006) steg för steg metod, där Katz (1960) fyra funktioner baserat på den funktionella attitydteorin låg till grund för att koda och kategorisera empirin. Studiens resultat påvisade att pedagogernas uppfattningar kring barn som far illa har en betydelse för i hur stor utsträckning orosanmälningar görs. Pedagogerna är eniga om att barns utveckling och lärande påverkas i de fall där barn far illa, vilket gör att de inte får samma möjlighet att ta till sig den undervisning som förskolan ska förmedla. Slutsatsen av denna studie är att pedagogers uppfattningar gällande anmälningsplikten och orosanmälan har en betydelse för huruvida pedagogerna orosanmäler eller inte. Det råder inga tvivel om att pedagogerna är medvetna om anmälningsplikten som lag, däremot finns det en osäkerhet gällande vart gränsen dras när en orosanmälan ska göras. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar kring sin yrkesroll i förhållande till att skapa trygghet hos barn. Fem förskollärare intervjuades om sina tankar och åsikter kring trygga barn i förskolan och hur de arbetar kring trygghet i allmänhet. Dessa ljudfiler transkriberades. Resultatet visar att förskollärarna har vissa skilda åsikter kring trygghet i förskolan men samtidigt mycket gemensamt trots att de alla arbetar på olika avdelningar och med olika barn. Resultatet har delats upp i fyra kategorier utifrån relevans för studien: förskollärarnas syn på trygghet, faktorer som påverkar barns trygghet i förskolan, förskollärarnas förhållningssätt till att skapa trygghet och trygghetens betydelse för barns utveckling och lärande.

<p>The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with<strong> </strong>how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.</p><p>This study is based on Urie Bronfenbrenners theory <em>The ecology of human development.</em> The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.</p><p>The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they<strong> </strong>need in order to achieve their future goals.</p> / <p>Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.</p><p>Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.</p>

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals. This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed. The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they need in order to achieve their future goals. / Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål. Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.

The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children’s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play. To be able to realize this study, I propose the following questions: What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play? According to the teacher, how does playing affect the children? Which development areas are affected by participating in the play? This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools. My theoretical approach to this is Vygotskij theories which are used to analyze the collected data. The result obtained is according to two teachers. They thought that the result of controlled play was positive. Meanwhile, two other teachers meant that the combination of free and controlled play should be used as a complement to children’s development and learning. The four teachers have different experience regarding what they think is good for the Childers development and education.

<p>Abstract</p><p>The signification of the eyesight for children’s development and learning- how do pedagogues support and stimulate children with defective vision in their development and learning in pre-school?</p><p>These issues are based on my purpose of the field survey investigations, where I have interviewed three pedagogues and also performed an observation.</p><p>My main conclusion and results describe that the vision is the high-powered engine in children’s development and learning. It also tells us that those around the children are very important for optimum development and learning, especially when it comes to supporting and stimulating children with defective vision in their necessities. Our other senses are a compensation to make it easier for children with defective visions in their lives. But all our senses are equally important for children with defective vision as they are for seeing children in their development and learning with their whole body in pre-school.</p><p>Keywords:</p><p>Eyesight, children with defective vision, development and learning in pre-school, pedagogues, pedagogical support and stimulation</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vilken betydelse har synsinnet för barns utveckling och lärande? Hur kan pedagoger med hjälp av olika pedagogiska insatser eller hjälpmedel, stödja och stimulera barn som är synskadade i deras utveckling samt i sitt lärande i förskolan?</p><p>Dessa frågeställningar speglar mitt syfte med denna uppsats. Frågeställningarna i sin tur har under processens gång också vidarebearbetats till tre frågeområden, vilka också har varit centrala i undersökningens genomförande av en observation och intervjuer med tre pedagoger.</p><p>Huvudresultatet och min slutsats visar att synsinnet är motorn i ett barns utveckling och lärande. Om ett barn har en synskada är omgivningens förhållningssätt, bemötande och agerande livsviktigt för att stödja samt stimulera barnet optimalt utifrån de behov barnet har.</p><p>För att underlätta tillvaron för synskadade barn är våra övriga sinnen ett exempel på kompensatoriska hjälpinsatser, dessutom är de viktiga för alla barn i deras utveckling och lärande med hela kroppen i förskolan.</p><p>Nyckelord:</p><p>Synsinnet, synskadade barn, utveckling och lärande i förskolan, pedagoger, pedagogiska hjälpinsatser</p>

Abstract The signification of the eyesight for children’s development and learning- how do pedagogues support and stimulate children with defective vision in their development and learning in pre-school? These issues are based on my purpose of the field survey investigations, where I have interviewed three pedagogues and also performed an observation. My main conclusion and results describe that the vision is the high-powered engine in children’s development and learning. It also tells us that those around the children are very important for optimum development and learning, especially when it comes to supporting and stimulating children with defective vision in their necessities. Our other senses are a compensation to make it easier for children with defective visions in their lives. But all our senses are equally important for children with defective vision as they are for seeing children in their development and learning with their whole body in pre-school. Keywords: Eyesight, children with defective vision, development and learning in pre-school, pedagogues, pedagogical support and stimulation / Sammanfattning Vilken betydelse har synsinnet för barns utveckling och lärande? Hur kan pedagoger med hjälp av olika pedagogiska insatser eller hjälpmedel, stödja och stimulera barn som är synskadade i deras utveckling samt i sitt lärande i förskolan? Dessa frågeställningar speglar mitt syfte med denna uppsats. Frågeställningarna i sin tur har under processens gång också vidarebearbetats till tre frågeområden, vilka också har varit centrala i undersökningens genomförande av en observation och intervjuer med tre pedagoger. Huvudresultatet och min slutsats visar att synsinnet är motorn i ett barns utveckling och lärande. Om ett barn har en synskada är omgivningens förhållningssätt, bemötande och agerande livsviktigt för att stödja samt stimulera barnet optimalt utifrån de behov barnet har. För att underlätta tillvaron för synskadade barn är våra övriga sinnen ett exempel på kompensatoriska hjälpinsatser, dessutom är de viktiga för alla barn i deras utveckling och lärande med hela kroppen i förskolan. Nyckelord: Synsinnet, synskadade barn, utveckling och lärande i förskolan, pedagoger, pedagogiska hjälpinsatser

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur förskolan, barn och familjen uppfattas i den mediala debatten om obligatorisk förskola. Studien lägger ett särskilt fokus på argumenten som är centrala i debatten som förs i svenska dagstidningar. Med verktyg från argumentationsanalysen som teoretiskt och metodologisk utgångspunkt kommer aktörernas argument att analyseras utifrån en pro et contra perspektiv. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie är debattartiklar som publicerats i svenska dagstidningar som debatterar obligatorisk förskolas vara eller icke vara. Empirin har analyserats genom en argumentationsanalys som presenteras tematiskt i resultatet. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit argumentationsteoretiska idéer om hur en kan aktör kan använda argumenterande strategier för att påverka en mottagare.Resultatet pekar på att det finns en allmän uppfattning i debattartiklarna att barn behöver skydd, sociala sammanhang, utveckling och lärande och trygga vuxna. Hur och var barnens behov tillgodoses är argumentationens kontrovers. Det framkommer även att aktörer på båda sidorna i debatten upplever att förskolans brister måste åtgärdas samt att familjens position i samhället utmanas av förslaget om obligatorisk förskola. Resultatet pekar även mot att barn till nyanlända anses ha behov av statliga instanser och resurser som staten bör besluta om, men att det inte bör påverka svenska barn eller barn med autismdiagnoser och deras familjer. / The aim of this essay is to analyze how preschool, children and the family are perceived in the media debate on compulsory preschool. The study places a special focus on the arguments that are dominant in the debate conducted in Swedish newspapers. With tools from the argument analysis as a theoretical and methodological starting point, the agents arguments will be analyzed from a pro et contra perspective.The empirical material that is the basis for this study is debate articles published in Swedish newspapers that debate compulsory preschools being or not being. The empiric has been analyzed through an argumentation analysis that is presented thematically in the result. An important theoretical basis of the study has been the argument theoretical ideas about how an agent can use argumentative strategies to influence a recipient.The results indicate that there is a general perception in debate articles that children need safety, social contexts, development and learning and adults present. How and where the children's needs are met is the controversy of the debate. It also emerges that agents on both sides of the debate feel that the preschool's shortcomings must be remedied and that the family's position in society is challenged by the proposal for compulsory preschool. The results also indicate that children of immigrants are considered to need government agencies and resources that the state should decide on, but the government agencies should not affect the Swedish children or children with autism diagnoses and their families.

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

Carström, M. &amp; Johansson C. (2015). Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning”. To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Syftet med följande studie är att undersöka hur skriv- och läsförmågan hos fyra elever i träningsskolan utvecklas genom att arbeta med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL). Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med utvecklingsstörning, läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter, framgångsfaktorer hos lärare vid arbete med läs- och skrivinlärning, elevers motivation och delaktighet samt om metoden ASL. Genom att göra aktionsforskning i de klasser där vi själva arbetar ville vi undersöka om metoden ASL kunde vara lämplig att använda i arbetet med elevers skriv- och läsutveckling i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Vi har gjort deltagande observationer, fört dagboksanteckningar, filmat eleverna och fotograferat elevernas arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att ASL kombinerat med att träna andra förmågor så som bokstavskännedom och klappa stavelser, kan vara en lämplig metod att arbeta efter i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Resultatet visar att eleverna utvecklades inom en rad olika områden och studiens bidragande effekter var att elevernas motivation och delaktighet ökade markant. / Carström, M. &amp; Johansson, C. (2015) To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. The purpose of this study is to investigate how four pupils in special schooling’s ability to write and read is possibly affected and developed by working according to the method of “Write to Read” during a period of 8 weeks. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective and it has been chosen according to the approach that learning takes place in interaction with others. The study presents a general view of earlier research of pupils with intellectual disabilities, reading and writing development, reading and writing difficulties, elements of success from teachers working with reading and writing training, pupils’ motivation and participation and with the method of “Write to Read”. By action research in our own classes, we wanted to investigate whether the method of “Write to Read” would be a suitable method to use when trying to develop pupils’ abilities to write and read in Swedish (compulsory) special schools, focusing on pupils with severe intellectual disabilities. We have conducted observations, kept a journal with daily notes, the pupils have been filmed and we have taken photos of our pupils’ work. To sum everything up, our study shows that “Write to Read” combined with training abilities such as knowledge of the letters and of clapping to syllables could be a suitable method within special schools. The result shows that pupils were developing within a number of areas and contributory effects of the study were that our pupils’ motivation and participation increased prominently.