Studien hade som syfte att studera hur ledare inom ett specifikt företag uppfattar sitt eget ledarskap vilket analyseras utifrån ett teoretiskt perspektiv om värdebaserat ledarskap. Syftet operationaliseras genom att behandla frågeställningarna hur företagets ledarna uppfattar sitt eget ledarskap utifrån ledarskapsmodellen på företaget samt hur värdebaserat ledarskap tar sig i uttryck på företaget. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa, internetunderstödda, semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta ledare på företaget och var i första steget ett bekvämlighetsurval som transformerades till ett snöbollsurval. Företaget är en del av en global koncern inom persontransport där vi studerade verksamheten i Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet kodades utifrån temana egen uppfattning av ledarskap, ledarskapsmodellen generellt, specifika förmågor från ledarskapsmodellen och användningsområden för ledarskapsmodellen. Tematiseringen i resultat och analys utgick från studiens två frågeställningar. Resultatet visade att ledarnas egna uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde i stort med egenskaperna i ledarskapsmodellen samt att värdebaserat ledarskap framförallt tar sig uttryck genom självutveckling och medarbetarsamtal. Empirin påvisade att ledarskapsmodellen påverkar beteenden hos ledarna eftersom respondenternas utsagor om sitt eget ledarskap härleds till egenskaperna i modellen. Värdebaserat ledarskap tar sig uttryck på företaget genom företagets ledarskapsmodell, ledarnas utsagor och hur de använder sig av modellen i olika kontexter. / The purpose of this study was to examine how leaders within a specific company perceive their own leadership, which is analyzed from a theoretical perspective on values-based leadership. The purpose is operationalized by addressing the issues of how the company's leaders perceive their own leadership based on the leadership model of the company and how values-based leadership manifests itself within the company. The study's empirical data were collected through qualitative, internet-supported, semi-structured interviews. The selection consisted of eight managers at the company and was in it’s first step a convenience sampling that transformed into a chain sampling. The company is part of a multinational corporate group active in the passenger transport industry where the study focused on the business in Sweden. The interviews were transcribed, and the material was coded on the basis of the managers perceptions of leadership, the leadership model in general, specific traits in the leadership model, and areas of use for the leadership model. The thematization of results and analysis was based on the study's two issues. The result showed that the managers own perceptions of their leadership were in line with the characteristics of the leadership model and that values-based leadership was expressed mainly through self-development and staff appraisal. The data demonstrated that the leadership model influences the behavior of leaders because leaders' statements about their own leadership are derived from the characteristics of the model. Values-based leadership is expressed by the company through the company's leadership model, leaders' statements and how they use the model in different contexts.

Samtidigt som klimatkrisen konstaterats har också hållbarhetsarbete i företag ökat, vilket kan användas som ett redskap för att anta de utmaningar som följer av ett mer komplext och transparent företagande. Tidigare forskning har haft ett huvudsakligt fokus på de monetära fördelarna med hållbarhetsarbete, men eftersom finansiella aspekter nödvändigtvis inte är den enda nyckeln till ett företags framgång är det intressant att även finna andra värden. Således är syftet med studien att skapa förståelse för vilka icke-monetära värden som kan skapas genom hållbarhetsarbete i företag. Det teoretiska ramverket omfattar fyra hållbarhetsteorier samt värdeskapandeteorin service-dominant logic. En kvalitativ metod har valts då området är relativt outforskat och studien syftar till att studera hållbarhetsarbete i olika sociala kontexter och tolka samband. Analysen har gjorts med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter i olika företag, kombinerat med det teoretiska ramverket. Studien visar att triple bottom line-rapportering varit ett initialt steg för att få företag att implementera hållbarhetsarbete, men inte tillräckligt för att hantera de utmaningar samhället står inför, där sättet att bedriva verksamhet kan behöva förändras. Med service-dominant logic som utgångspunkt för analysen har ett nytt sätt att se miljön som en aktör i ekosystemet genererats, då alla aktörer ska gynnas av tjänsteutbyten. Genom ömsesidigt värdeskapande inom ramen för de planetära gränserna kan doughnut-ekonomi uppnås, där fokus ligger på att långsiktigt frodas snarare än att expansivt växa. För att uppnå ett hållbart företagande är studiens respondenter eniga om att alla företag måste ta ansvar för miljön och argumenterar för att hållbarhetsarbete inte enbart medför marknadsmässiga fördelar, utan också värdesätts av anställda som upplever sitt arbete som betydelsefullt. Ett företag som tar ansvar genom hållbarhetsarbete och erbjuder en arbetsplats där anställda trivs blir en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där arbetstagare blir allt mer medvetna om problematiken gällande miljön. Studien visar att hållbarhetsarbete ger företag möjlighet att lättare möta krav från aktörer, bidra till utvecklingen av samhället och forma en verksamhet där arbetstagare trivs. / At the same time as the climate crisis has been noted, sustainability work in companies has increased, which can be used as a tool to meet the challenges posed by a more complex and transparent way of doing businesses. Previous research has mainly focused on the monetary benefits of sustainability work, but since financial aspects necessarily are not the only key to business success, it is of interest to find other values as well. Thus, the purpose of the study is to create an understanding of the non-monetary values that can be created through sustainability work in companies. The theoretical framework consists of four sustainability theories as well as the value creation theory service-dominant logic. A qualitative method has been chosen, since the field is relatively unexplored and the purpose is to study sustainability work in different social contexts and interpret relationships. The analysis has been conducted with starting point in eight semi-structured interviews with respondents from different companies, combined with the theoretical framework. The study shows that triple bottom line reporting was an initial step to get businesses to implement sustainability work, but not enough to handle the challenges the society are facing, where the way to conduct business might need to change. With service-dominant logic as a starting point for the analysis, a new way of viewing the environment as an actor in the service ecosystem has been generated, since all actors should gain from service exchanges. Through mutual value creation within the frame of the planetary boundaries, doughnut-economy can be achieved, where the focus is on thriving rather than expansive growing. In order to achieve sustainable business, the respondents of the study agree that all companies must take environmental responsibility and argue that sustainability work do not only entail advantages on the market, but also to bring value to employees who experience their work as meaningful. A business which takes responsibility through sustainability work and offers a workplace where employees thrive, becomes an attractive employer on a labor market where workers are becoming more aware of the problems regarding the environment. The study shows that sustainability work gives companies an ability to easier meet actor demands, contribute to the development of the society, and conduct a business where employees thrive.

Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study.  The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act.  The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

Sweden’s drug policy still invokes the ideas of zero-tolerance and prohibition despite the high reported number of drug-related deaths and arrest rates for using drugs in Sweden in the latest years. To reach knowledge about why prohibition of illegal drugs has remained such a strong staple of Swedish politics for the latest 60 years, this study asks questions about which ideas and arguments constituting the Swedish drug policy, examines the logical coherence of these, and proposes an alternative policy route which aims to mitigate the shortcomings of the current policy. The drug policy field is extensive and studies from different nations show that drug policies that move away from prohibitionist ideas have succeeded in both reducing drug-related mortality rates and reducing the stigma that is attached to either using or abusing psychoactive drugs. Because of an identified unclarity of why the prohibitionary ideas in Sweden have remained despite recent developments, this study aims to fill a gap in existing research by normatively analyzing the ideas in the policy. Since these ideas have great importance in restrictions of individual liberty and public health considerations, knowledge about them is essential to create because liberty and public health are fundamental aspects in any democratic society. The research endeavor performs an internal validity check as the methodological approach to check the internal logic and arguments of the policy and uses a theory of liberty to shed light on the trade-offs between liberty and public health. What is discovered is that the Swedish drug policy builds on inconsistent arguments and incoherent logic and has a moralizing intent that allows for restrictions on individual liberty to reach a utopian vision of a drug-free society. Also, this study shows that it is possible to create a policy that can mitigate the harms caused by the current by adhering to the principle that individual liberty should stretch as far as possible when no harm is caused to another. The implications of this are that it will be harder to justify the zero-tolerance approach in the future and that future policy must look to other policy approaches rather than build policy on assumptions based on outdated moralism.

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö. Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder. Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades. Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.

Syftet med studien är att undersöka människors egna definieringar av kulturhistoriska värden och hur dessa påverkar deras uppfattning av plats. Ett urval av boende i Strömsrum har intervjuats och en innehållsanalys har genomförts för att identifiera mönster i deras berättelser. Det huvudsakliga resultatet visar att deltagarna anser att tillgängliga fysiska lämningar är avgörande i deras definieringar av kulturhistoriska värden i relation till deras uppfattning av plats. Det framkommer också att de kulturhistoriska värdena som respondenterna definierar i vissa fall begränsar dem. Trots begränsningarna är de kulturhistoriska värdena så uppskattade att respondenterna upplever sig ha överseende med de negativa sidorna. / The purpose of this study is to examine people's definitions of cultural heritage values and how these affect their perception of place. A selection of residents in Strömsrum have participated in semi-structured interviews and a content analysis has been performed in order to expose patterns in their narratives. The main result reveals that the respondents consider available physical remnants as a determining factor for their definition of heritage values in relation to their perception of place. The result also shows that the respondents experience limitations in their everyday life by what they define as heritage values. However, they perceive their appreciation of the defined heritage values as to exceed the limiting aspects there of.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study.  The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. / Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte.  Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

I detta kandidatarbete undersöker jag hur ett tidstypiskt seriehus från 1970-talet kan transformeras, genom renovering, till att inneha fler arkitektoniska kvaliteter samt en tidlös karaktär. Min mening är att kombinationen går att uppnå genom återskapande av arkitektoniska karaktärsdrag från 70-talet tillsammans med samtida lösningar, material och rumsorganisationer.  För att genomföra min studie har jag utfört tre fallstudier där jag har utgått från ett huvudobjekt, seriehuset villa Åhus, samt två referensobjekt, villa Färlöv och villa Hässleholm, där de två sistnämnda är arkitektritade villor vilka jag anser har goda arkitektoniska kvaliteter. De tre villorna är alla från 1970-talet, villa Åhus och villa Färlöv ligger i Kristianstad kommun och villa Hässleholm ligger i grannkommunen, dessa parametrar har varit viktiga för mig då närliggande områden och samma tidsperiod gör att jämförelsen blir mer rättvis. För att studien inte ska vara subjektiv med enbart mina personliga åsikter om god arkitektur har jag valt att analysera de tre villorna med hjälp av en kvalitativ forskningsteori inom ämnet. Teorin utgår från sju egenskapsfält som beskriver omätbara arkitektoniska värden. Jag har även haft möjlighet att besöka alla villorna samt haft fotografier och bygglovshandlingar till mitt förfogande, vilket har varit en stor tillgång. En kvalitativ semistrukturerad intervju med en av ägarna av huvudobjektet har även genomförts och varit till stor hjälp då jag har fått en annan förståelse för bostaden, som till exempel de boendes upplevelse av bostaden med dess positiva och negativa aspekter.  Forskningsteorin tillsammans med analyserna av de tre fallstudierna används sedan för att diskutera fram olika gestaltningsförslag i gestaltningsprocessen för hur villa Åhus kan transformeras. Gestaltningsprocessen kommer mynna ut i ett förslag över hur villan hade kunnat gestaltas för att innehålla tydligare arkitektoniska kvaliteter samt förena bevarandet och återskapandet av vissa karaktärsdrag från 1970-talet tillsammans med mer samtida val vilket tar villan in i 2020-talet utan att förlora den ursprungliga karaktären för mycket, helt enkelt 70-talsvillan i ny tappning. / In this thesis, I investigate how a period-typical serial house from the 1970s can be transformed, through renovation, to possess more architectural qualities and timeless character. My opinion is that the combination can be obtained by recreating architectural features from the 1970s together with contemporary solutions, materials and spatial organization. In order to carry out my study, I have conducted three case studies where I have started from a main object, the serial house villa Åhus, as well as two reference objects, villa Färlöv and villa Hässleholm, where the two latter are architect-designed villas which I consider having good architectural qualities. The three villas are all from the 1970s, villa Åhus and villa Färlöv are located in Kristianstad municipality and villa Hässleholm is located in the neighboring municipality, these parameters have been important to me as nearby areas and the same time period make the comparison more just. For the study to not be subjective with only my personal opinions about good architecture, I have chosen to analyze the three villas using a qualitative research theory within the subject. The theory is based on seven characteristic fields that describe immeasurable architectural values. I have also had the opportunity to visit all the villas and have photographs and building permit documents at my disposal, which has been a great asset. A qualitative semi-structured interview with one of the owners of the main object has also been carried out and has been very helpful as I have gained a different understanding of the home, such as the residents' experience of the home with its positive and negative aspects. The research theory together with the analyzes of the three case studies is then used to discuss various design proposals in the design process for how villa Åhus can be transformed. The design process will culminate in a proposal for how the villa could be designed to incorporate more evident architectural qualities, and combine the preservation and recreation of certain character traits from the 1970s together with more contemporary choices, which will take the villa into the 2020s without losing the original character too much. Simply put, the villa in a new costume.