Background - For the retail industry, the increasing adoption of e-commerce solutions have brought opportunities, but also challenges. As physical stores have to varied extent lost their importance, they can no longer solely compete on price or quality but can instead benefit from adopting an experiential marketing strategy. Experiential marketing acknowledges the consumer as rational and emotional, and focuses on how to engage the customer through value adding experiences. Swedish retailers face these challenges right now as an increasing share of all Swedish retail sales are made online. The body cosmetics industry makes up the second largest segment of Swedish e-commerce sales, but also holds some of the most prominent brands in offering store experiences, making it a competitive and interesting industry to explore from an experiential marketing perspective. Purpose - The purpose of this thesis is to explore how experiential marketing strategies impact customers’ perception of value within the body cosmetics retail industry in Sweden. The research fills a gap since no previous qualitative study has been made connecting experiential marketing with customer perception of value within this industry. Method - An exploratory study with and inductive research approach has been conducted to answer the research question. A multi-method qualitative research design, where the methodological triangulation builds on company and customer interviews, as well as observations to explore the topic and fill the research gap. The findings were analysed with an thematic analysis, in which the authors identified four themes. Findings and Conclusion - The findings result in four themes essential when using experiential marketing strategies to impact the customer’s perception of value; staff interaction, value co-creation, a unified strategy and a higher purpose. It is concluded that experiential marketing is a way in which companies positively can impact customer perception of value.

This study aims finding the significance of value-creating networking, for actors organizing themselves to take social responsibility, by examining three empirical cases. The study takes on the networkproblematic by investigating: (1) how the organizing actors network, (2) for whom they organize their activities, (3) when they generate value by networking, and (4) what the results of their networking are.   The study comprises both primary with secondary data. The primary data accounts for the empirical material of this study and consists of interviews held with organizing actors from three networks. These actors then, have been selected by using the snowball method. The primary data has then been analyzed by using bottom-up implementation research policy analysis. This research method has then been combined with a well-proven methodological scheme that has been used to arrange the structure of the study, as well as designing the interview questions. The secondary data, in turn, supports the primary data with existing theories on networking, social responsibility, organization, and organizing.   The three empirical cases indicate that socially responsible actors organize themselves by networking to address mutually defined needs. The study also shows that the networking, in the three empirical cases, takes place through the exchange of resources among actors within the networks. Based on the three empirical cases, the study draws the conclusion that the networks generate value to their participants, as long as there is a need, or demand, of their activities. However, when the networks no longer generate additional value to their participants, there will be no demand, or need for their activities. This in turn would imply that the examined networks would no longer be organized.   By using the three empirical cases to exemplify, the study contributes with increased knowledge of how these socially responsible actors network, for whom they organize their activities, when they generate value by networking, and what the results of their networking are. The three examined networks thus enables for approaching how socially responsible actors generate additional value by organising themselves in networks. / Denna studie ämnar finna signifikansen av värdeskapande nätverk, för aktörer som organiserar sig för att ta socialt ansvar. Studien tar sig an nätverksproblematiken genom att, utifrån tre empiriska fall, undersöka: (1) hur de organiserande aktörerna nätverkar, (2) för vem aktörerna organiserar sina aktiviteter, (3) när nätverkandet genererar värde och (4) vad resultaten av deras nätverkande är.   Studien består av både primär och sekundärdata. Primärdatan utgör studiens empiriska material och består av samtalsintervjuer som förts med aktörer från tre nätverk, vilka har valts ut med hjälp av snöbollsmetoden. Primärdatan har sedan analyserats med hjälp av implementationsmässig policyanalys från ett bottom-up perspektiv. Denna forskningsmetodik har vidare kombinerats med en väl beprövad metodologisk analysram, vilken har använts både för att strukturera det forskningsmässiga upplägget av studien, men också för att utforma intervjufrågorna. Sekundärdatan, i sin tur, stödjer primärdatan med befintliga teorier inom nätverkande, socialt ansvar, organisation och organisering.   Utifrån de tre empiriska fallen påvisar studien att socialt ansvarstagande aktörer organiserar sig i nätverk för att möta gemensamt definerade behov. Studien visar också att nätverkandet ide tre empiriska fallen gestaltas av resursutbyten mellan aktörer inom nätverken. Baserat på de tre empiriska fallen drar studien sedan slutsatsen att nätverken genererar värde tilldeltagarna så länge som det finns ett behov, eller en efterfrågan av dess aktiviteter. Huruvida, då nätverken inte längre genererar extra värde till deltagarna, finns det heller inget behov eller efterfrågan av dess aktiviteter. Detta i sin tur skulle innebära att de studerade nätverken inte längre skulle vara organiserade. Genom att exemplifiera utifrån de tre empiriska fallen bidrar studien med ökad kunskap om hur dessa socialt ansvarstagande aktörer nätverkar, för vem de organiserar sina aktiviteter, närde genererar värde genom att nätverka, samt vilka resultaten av deras nätverkande är. De trestuderade nätverken möjliggör på så vis för att närma hur socialt ansvarstagande aktörer genererar mervärde genom att organisera sig i nätverk.

Business Process Improvement (BPI) is a challenge for most companies facing challenges in finding temporary solutions to immediate problems. An increased intertwining between the digital and the physical world leads to new ways of customer interaction. Today's digitalized society placing high demands on the digitalization of companies and insurance companies is no exception. The insurance industry is considered behind for what is required for digitization leading to unnecessarily long processing times and arbitrary assessments. A digital solution for insurance management is expected to reduce processing times and be more in line with customers' expectations. The purpose of the work is to evaluate how process improvements in claims management can be achieved via a digital customer portal. The research includes a case study at a well-established insurance company where a current situation of a claims process is mapped and evaluated through interviews and workshops. A prototype of a digital customer portal is developed and evaluated in a theoretical applicability test. Important factors for BPI are developed with the help of previous research and the study's result analyzes based on these factors. The primary result showed that BPI were generated via the digital customer portal through the factors lead times, automation, bottlenecks, quality assurance of information and value creation. Thus, the customer portal proved to be a theoretical way of being able to live up to customers' expectations of digitalization, contribute with competitiveness, customer loyalty and improved customer experience and customer service. Finally, companies can acquire knowledge about the importance of customer centering and the development of digital customer portals for BPI and which factors to consider for BPI. / Förbättring av affärsprocesser (eng. Business Process Improvement, BPI) är en utmaning för de flesta företag som ständigt står inför utmaningen att hitta tillfälliga lösningar på omedelbara problem. En ökad sammanflätning mellan den digitala och den fysiska världen leder till nya sätt för kundinteraktion. Dagens digitaliserade samhälle ställer höga krav på digitaliseringen hos företag och försäkringsbolagen är inget undantag. Försäkringsbranschen anses ligga efter vad gäller digitalisering vilket kan leda till onödigt långa handläggningstider och godtyckliga bedömningar. En digital lösning för försäkringshandläggning förväntas kunna effektivisera handläggningstider och leva upp till kundernas förväntningar. Syftet med arbetet är att utvärdera hur processförbättringar inom försäkringshandläggning kan uppnås via en digital kundportal. Arbetet omfattar en fallstudie på ett väletablerat försäkringsbolag där ett nuläge av en skadeprocess kartläggs för att sedan utvärderas genom intervjuer och workshops. En prototyp av en digital kundportal utvecklas och utvärderas i ett teoretiskt applicerbarhetstest. Viktiga faktorer för BPI tas fram med hjälp av tidigare forskning och studiens resultat analyseras utifrån dessa faktorer. Det primära resultatet var att BPI förväntades kunna uppnås via den digitala kundportalen med hänsyn till faktorerna ledtider, automatisering, flaskhalsar, kvalitetssäkring av information samt värdeskapande. Kundportalen visade sig också teoretiskt sätt kunna leva upp till kundernas förväntan av digitalisering, bidra med konkurrenskraft, kundlojalitet samt förbättrad kundupplevelse och kundservice. Avslutningsvis kan företag utifrån arbetet inhämta kunskap om kundcentreringens och utvecklingen av digitala kundportalers betydelse för BPI samt vilka faktorer att ta hänsyn till vid BPI.

The rapid development of today’s society is accelerated with digitalization and the customers have more possibilities to compare businesses with each-other than before. The focus on Customer Experience have increased in popularity during the last decade and an increasing number of companies have begun to consider the importance of their customers, the society, and their personnel. This study explores the customer experience in two companies in different industries and how it can be expanded to increase competitiveness and the emotional value towards the customers. An energy company and a bank are compared regarding their operations surrounding customer focus and employee commitment to identify challenges and possibilities in combination to increased digitalization. This study investigates how Customer Experience Management can be introduced, which is a corporate strategy to lift the emotional aspects of a company in order to increase the connection to its customers. The study compares two companies through qualitative interviews and a quantitative employee survey to answer three research questions; (1) the current way in which the companies operate, (2) possibilities to develop through Customer Experience Management, and finally (3) how digital tools can be introduced in order to elevate the customer experience. The analysis combines the empirical findings with literature and theories to enable development for businesses who aim to increase their customer focus and customer experience concerning customer service and the organization. The findings of this study show that the companies have opportunities to progress in areas such as strategic focus, organizational culture and the potential to implement digital tools in order to increase the customer experience. Important factors which are considered drivers in the customer experience are ways to increase the customer satisfaction and loyalty, the commitment and motivation of the employees, as well as expressed strategies to saturate the organization. An increased focus on emotional value creation is considered crucial for companies to differentiate and increasing their competitiveness. / I dagens samhälle går utvecklingen snabbt med hjälp av digitaliseringens framfart och kunder har mer och mer möjligheter till att jämföra företag mellan varandra. Att fokusera på kundupplevelser har ökat i popularitet under de senaste åren där fler och fler företag inser vikten av att bry sig om sina kunder, samhället och sin personal. Denna studie undersöker kundupplevelsen på två företag och vad som kan göras för att utveckla den. Ett energibolag och en bank jämförs i deras arbetssätt kring kundfokus och medarbetarengagemang inom kundservice för att identifiera utmaningar och möjligheter i samband med ökad digitalisering. Studien undersöker hur man kan introducera Customer Experience Management, vilket är en ledningsstrategi som fokuserar på att lyfta företagens emotionella delar för att skapa starkare band till kunderna och öka konkurrenskraften. Studien jämför två företag genom djupintervjuer och en medarbetarenkät för att svara på tre forskningsfrågor som handlar om; (1) det nuvarande arbetssättet, (2) utvecklingsmöjligheter från ett perspektiv kring Customer Experience Management, och slutligen (3) hur digitala verktyg kan introduceras för att höja kundupplevelsen. Analysen kombinerar de empiriska fynden med litteratur och teorier för att ge möjligheter till utveckling för företag som vill utveckla sitt kundfokus och kundupplevelse inom kundservice och organisationen i sig. Slutsatserna visar att företagen har utmaningar inom områden så som strategiskt fokus, organisationskultur och potential för digitala verktyg som kan användas för att höja kundupplevelsen i företagen. Viktiga parametrar som identifieras som drivande för att öka kundupplevelsen är bland annat verktyg för att öka kundnöjdhet och lojalitet, medarbetarnas engagemang och motivation samt uttalade strategiska val som genomsyrar hela organisationen. Att fokusera på emotionellt värdeskapande i företagen ses som en grundläggande utvecklingsmöjlighet för företag som vill differentiera sig och öka konkurrenskraften.

Studien syftar till att undersöka hur utbildning av de anställda påverkar deras arbetssätt med Self-Service Business Intelligence (SSBI). SSBI kan sammanfattas som en arbetsmetod baserad på dataunderlag som ger beslutstöd för anställda inom verksamheten. Vid tidigare beslutstöd som Business intelligence (BI) fanns det specifika roller som använde sig av dataunderlag och skapade rapporter. Dessa roller befann sig i IT-avdelningen och fick förfrågningar av anställda som var i behov av rapporter för att ta beslut. Syftet med SSBI är att möjliggöra för anställda att vara oberoende av IT-avdelningen och självständigt kunna analysera och tolka data för att sedan skapa rapporter. Detta är något som effektiviserar arbetet hos företag och skapar mer värde genom att underlätta för IT-avdelningen. Även om SSBI tillåter anställda till att bli mer självständiga inom sitt arbete, finns det utmaningar vid införandet. Den väsentliga utmaningen som denna uppsats fokuserar på är hur utbildning påverkar BI-användarna i sitt arbete med SSBI. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt fyra företag och fem respondenter. Frågorna som ställts har utgått från det teoretiska ramverket med teorier och modeller om självständighet, kunskap, utbildning och värdeskapande. Detta har varit en substantiell aspekt för att kunna generera kunskap om huruvida utbildning påverkar anställdas arbetssätt med SSBI.   Resultatet av uppsatsen presenterade att utbildning har en tydlig påverkan och en stor roll vid användningen av SSBI. Införandet av SSBI har lett till att anställda känner sig mer självständiga med en större frihet, däremot klarar de med formell utbildning mer avancerade arbetsuppgifter med SSBI. Arbetet inom organisationen har förenklats med SSBIeftersom navigering, definitioner och tolkning av data kan ske självständigt. Uppsatsen visar en tydlig indikation att deltagarna blivit påverkade av införandet av SSBI på olika nivåer framför allt beroende på utbildning men även tidigare kunskap och hur engagerade företag är med att kontinuerligt utveckla SSBI inom verksamheten. / The purpose of this study is to investigate how the education of employees affect their way of working with Self-Service Business intelligence (SSBI) as a working method. SSBI can be summarized as a working method based on data that provides decision support for employees within the business. In previous decision support such as Business intelligence (BI), there were specific roles that were used for data and creating of reports. These roles were in the IT department and received inquiries from employees who needed reports to make decisions. The purpose of SSBI is to enable employees to be independent of the IT department and to be able to independently analyze and interpret data so that reports can be created. With this method implemented in companies, it will create more value by creating more relief for the IT department. Although SSBI applies to employees to become more independent in their work, there are challenges with the implementation. The significant challenges that this study focuses on are how education affects BI users in their work with SSBI. The study has been conducted with qualitative interviews with a total of four companies and five respondents. The questions are based on the theories and models of independence, education, knowledge and value creation to generate knowledge whether training affects employees' working methods.  The results of the study showed a clear impact on how education plays a major role in the use of SSBI. The implementation of SSBI has made employees feel more independent with greater freedom, but with a formal education they can handle more advanced tasks with SSBI. The work within the organization has been simplified with SSBI because navigation, definitions and interpretation of data independently. The study shows a clear indication that the participants have been affected by the introduction of SSBI at different levels, primarily due to training but also previous knowledge and how committed companies are to continuously developing SSBI within the business.

Introduktion – Millennials, är den första generation som har växt med teknologi nära tillhands. För dem har mobilen fått bli en integrerad del av deras liv, vilket har påverkat hur dem som konsumenter interagerar med en butik och dess miljö. På många sätt har mobilen blivit en distraktion för dem när de är i butiken, men på vissa sätt så kan den också vara en hjälp för dem, speciellt i komplexa köp. Detaljhandlare har däremot fram tills nu sett mobilen som ett problem då den leder till att konsumenten ignorerar det som finns i butiken, men eftersom mobilen har betydande roll i konsumenternas liv bör de istället byta fokus. De måste istället hitta sätt att dra nytta av mobilanvändningen, både för deras egen fördel och förkonsumenternas. Syfte och metod – Studiens syfte var därmed att få en djupare förståelse för hur detaljhandlare kan hitta värde i mobilanvändandet för millennials i komplexa köp. Vidare, syftade den till att kunna ge teoretiska bidrag kring konsumentens värdeskapande, genom att sammanfläta mobilanvändandet med butiksmiljön. Studien gjordes som en kvalitativ fallstudie på IKEA genom användningen av två metoder. 47 respondenter tillfrågades att göra tre uppgifter på köksavdelning medans de bar eye trackingglasögon som filmade vad de gjorde. Efter det, fick de göra en komplimenterande semistrukturerad intervju, och alla data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultat och slutsatser – Resultatet visar att millennials använder sin mobil för att hjälpa dem navigera sig i butiken, hitta information, och viktigast, för att ta foton på information och inspiration. Däremot, även ifall konsumenten ser mobilen som ett värdefullt verktyg, visar också resultatet att trots det fortfarande är viktigt med personlig service i komplexa köp. Till sist, finns det också indikationer på att serviceerbjudande i butiken måste anpassas för att återge mer tydlig och relevant information, samt att skyltarna behöver skapa interaktioner mellan konsumenterna och mobilen, till exempel genom användningen av QR-koder. Teoretiskt, bidrar denna studie både genom att ge ytterligare stöd till tidigare studier och genom att bidra med nya insikter kring värdeskapande i serviceerbjudandet. / Introduction – The digital native generation, millennials, is the first generation to grow up with technology close at hand. For them the mobile phone is an integrated part of their lives, which has an impact on how they as consumers interact with the retail environment. In many ways the mobile phone can be a distraction for them in store, but in some ways, it can also be a help for them, especially in high involvement purchases. Retailers has up until now found the mobile phone to be a problem since it can make the consumers ignore the retail landscape. However, since the prominent role the mobile phone has in the consumers life, there need to be a switch in focus, and retailers needs to utilise it, both for their own and the consumers benefit. Purpose and methodology - The aim of this study was therefore to get a deeper understanding of how retailers can find value in mobile phone use for the millennial consumer in high involvement purchases. In addition, it aimed to make theoretical contributions to consumer value creation, by incorporating the mobile phone usage into the retail environment. The study was done using a qualitative multiple research method in a single case study on IKEA. 47 millennials respondents were asked to perform three tasks in the kitchen department while wearing eye tracking glasses to record their actions. Thereafter, a complementary semistructured interview was performed, and the data was later analysed using thematic analysis. Result and conclusion – The results show that the millennial consumers use their mobile phone to help them navigate the store, find information, but most importantly to take photos for information and inspirational purposes. However, even though many consumers found the mobile phone as a valuable tool, in high involvement purchases personalised service is still highly valued. Finally, the result indicated the services cape needs to be adapted with clearer and more relevant information as well as signs to create interactions with the consumer and the mobile phones such as QR codes. Theoretically, this study both supports the results from previous studies as well as contributes with new insights to the theoretical field of value in service.

Today's retail consumer market is characterized by global, intense competition. In times of intense competition, long-term customer relationships are described as the key to both profitability and survival, which is achieved by creating value together with customers through mutual dialogue. For e-commerce companies, the opportunities for human contacts and dialogue with customers are very few and are about to be completely absent due to the prevailing trend to implement technical elements in customer service. At the same time, a lot of research points to the fact that there are great values in offering human resources in customer service, but we know quite little about these values in an online context. We also do not know if these values are so important that companies should take them into account in their strategic decisions. Therefore, our study aims to investigate the importance of interpersonal encounters online. The purpose is fulfilled by studying and analyzing interactions in customer service to create an understanding of what values arise and what impact these have on customer relationships. This is done through a qualitative research design, with an exploratory case study of 92 email conversations between customer and customer service online, which have been processed through text analysis and coding according to social resource theory. The results show that customer service encourages different social exchanges with customers, depending on the goal of the interaction. Social exchanges of concrete resources such as money, goods and information are actions that give customers increased convenience and financial value, which strengthens the relationships if the customer is satisfied. Social exchanges of particular resources such as love, status and service form actions that give customers personal experiences and social and emotional value, which provides increased customer satisfaction but also strengthens relationships with customers even more. The exchange that takes place in interpersonal meetings online can be understood as important for developing customer relationships and competitive advantages. This study can be used to guide research in the field of research regarding service encounters and help retailers create sustainable business models and strategies. / Dagens konsumentmarknad och detaljhandel kännetecknas idag av en global, intensiv konkurrens. I tider med intensiv konkurrens beskrivs långsiktiga kundrelationer vara nyckeln till både lönsamhet och överlevnad, vilket uppnås genom att skapa värde tillsammans med kunderna genom ömsesidig dialog. För e-handelsföretag är möjligheterna till mänskliga kontakter och dialog med kunder idag väldigt få och på väg att utebli helt på grund av en rådande trend att implementera tekniska inslag i kundtjänst. Samtidigt pekar mycket forskning mot att det finns stora värden i att erbjuda mänskliga resurser i sin kundtjänst, men vi vet ganska lite om dessa värden i en online-kontext. Vi vet heller inte om dessa värden är så viktiga så att företag borde ta hänsyn till dem i sina strategiska beslut. Därför syftar vår studie till att undersöka betydelsen av mellanmänskliga möten online. Syftet uppfylls genom att studera och analysera interaktioner i kundtjänst för att skapa en förståelse för vilka värden som uppkommer och vilken påverkan dessa kan ha på kundrelationerna. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsdesign, med en explorativ fallstudie av 92 mejlkonversationer mellan kund och kundtjänst online, vilka behandlats genom textanalys och kodning utefter social resursteori. Resultaten visar att kundtjänst uppmuntrar olika sociala utbyten med kunderna, beroende på typ av ärende. Sociala utbyten av konkreta resurser såsom pengar, varor och information utgör handlingar som ger kunderna ökad bekvämlighet och ekonomiskt värde, vilket stärker relationerna med dem om kunden är nöjd. Sociala utbyten av partikulära resurser såsom kärlek, status och service bildar handlingar som ger kunderna personliga upplevelser och socialt- och emotionellt värde, vilket ger en ökad kundtillfredsställelse men också stärker relationerna med kunderna ännu mer. Utbytet som sker i mellanmänskliga möten online kan förstås som betydelsefullt för att utveckla kundrelationer och konkurrensfördelar. Denna studie kan användas för att vägleda forskning inom forskningsfältet beträffande servicemöten och hjälpa detaljhandlare att skapa hållbara affärsmodeller och strategier.

Despite the fact that the creation of films has a place in language teaching, there haven’t been many studies about the learning outcome of such film production projects so far. In this study, a group of eighth grade pupils at a comprehensive school in Sweden have been creating their own film in German. They have been observed while they did so, and they answered an online survey one year after the project. The results of the analysis of that data show a visible increase in awareness for the purpose, the receiver, and the situation of the produced texts during the writing process. The level of motivation and meaningfulness experienced by the pupils during the film project was high. Furthermore, the finished film gave the participants a feeling of success, something they were proud of, and eager to repeat. As a conclusion it can be stated that creating a film in a foreign language has a positive impact on language learning.

Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.