Covid-19 har efter utbrottet i slutet av 2019 medfört omfattande konsekvenser på såväl ekonomiska som sociala aspekter. Ett stort antal individer har smittats och många har avlidit till följd av viruset, vilket resulterat i kostnader i form av minskad livskvalité, sjukhusvistelse, produktionsbortfall i och med sjukfrånvaro samt förlorade levnadsår. Detta arbete ämnar värdera delar av kostnaderna för covid-19 för hälso- och sjukvården i region Värmland 2020–2021. Analysen utförs genom en cost-of-illness studie (COI) vilket beaktar indirekta och direkta kostnader. Indirekta kostnader från covid-19 som analyseras är förlorad kvalitetsjusterande levnadsår (QALY) till följd av försämrad livskvalité genom sjukdom och förlorad QALY för dödsfall. Samt produktionsbortfall vid frånvaro från arbete. Direkta kostnader är kostnader som överskridit budget för inhyrd personal, material samt vaccination, provtagning och analys samt kostnader för varje enskilt vårdtillfälle. Utöver detta har covid-19 påverkat utbud och efterfrågan på övrig vård, vilket genererat ett uppdämt vårdbehov. Denna studie lyfter det monetära värdet av vårdkö. Studien begränsas till värdet av att invänta planerad åtgärd för två typer av ingrepp, gallstensoperation och höftledsoperation. Därav framkommer i studiens resultat skilda totala kostnader beroende på vilken operation som beaktats. Gallstensoperation representerar minimivärdet som ger en total kostnad på 4 668 miljoner kr varav indirekta kostnader uppgår till 3 452 miljoner kr. Medan höftledsoperation representerar maximivärdet och i sin tur ger en total kostnad på 4 691 miljoner kr där indirekta kostnader uppgår till 3 475 miljoner kr. Slutligen visar resultatet att direkta kostnader till följd av covid-19 uppgår till 1 216 miljoner kr oberoende av vilken åtgärd som patienten väntar på. / Following the outbreak at the end of 2019, COVID-19 has had extensive consequences on both economic and social aspects. A large number of individuals have been infected and many have died as a result of the virus, resulting in costs in form of reduced quality of life, hospitalization, loss of production due to sick leave and lost life years. This work aims to evaluate parts of the costs of COVID- 19 for healthcare in Värmland 2020–2021. The analysis is performed through a cost-of-illness study (COI) which takes indirect and direct costs into account. Indirect costs from COVID-19 analyzed are lost quality-adjusted life years (QALYs) due to impaired quality of life through illness and lost QALYs for death. As well as loss of production due to absence from work. Direct costs are costs that exceed the budget for hired staff, materials, vaccination, sampling and analysis, as well as costs for each individual care session. In addition, COVID-19 has affected the supply and demand for other care, which has generated a suppressed need for care. This study highlights the monetary value of waiting lists. The study is limited to the value of waiting for planned action for two types of surgery, gallstone- and hip replacement surgery. Therefore, the results of the study show different total costs depending on the operation considered. Gallstone surgery represents the minimum value, which gives a total cost of SEK 4.668 million, of which indirect costs amount to SEK 3.452 million. While hip replacement surgery represents the maximum value and in turn gives a total cost of SEK 4.691 million where indirect costs amount to SEK 3.475 million. Finally, the results show that direct costs as a result of covid-19 amount to SEK 1.216 million, regardless of which action the patient is waiting for.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.</p><p>Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad.</p><p>Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta.</p><p>Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.</p>

Att klimatet förändras är konstaterat, skulle utsläppen av växthusgaser kraftigt minskas kan de påbörjade klimatförändringarna ändå inte helt förhindras. Förändringarna innebär att extremväder kommer inträffa oftare men med geografiska skillnader. Till seklets slut väntas i Värmland exempelvis nuvarande tioårsregn istället inträffa var femte år. Vänern kommer i och med detta utgöra en av de största översvämningsriskerna. Hur dessa förändringar påverkar samhället varierar beroende på samhällets konstruktion och sårbarheter. Anpassning till de nya förutsättningarna är nödvändig, och ett stort ansvar vilar på våra kommuner i och med den ansvarsfördelning som finns i Sverige. Möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder varierar, liksom hur långt arbetet har kommit. Ett sätt att integrera klimatanpassning i riskhanteringen för att minska samhällets sårbarhet, är att kommunerna använder sig av sina risk-och sårbarhetsanalyser (RSA). Detta är dock förenat med en del barriärer. Intervju har genomförts med elva Värmländska kommuner. Därtill har genomgång gjorts av samtliga kommunala RSA 2015-2018 för att identifiera framgångsfaktorer och barriärer med integreringen. Dessutom utreds om kommunerna efterfrågar hjälpmedel för detta arbete.  Resultatet visade att sex kommuner i varierande omfattning inkluderat klimatanpassning i RSA, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare års RSA. Dessutom kan både framgångsfaktorer, barriärer och önskemål för fortsatt utvecklande av detta arbetssätt påvisas. Denna undersökning kan visa på att ett samband finns mellan om klimatanpassning i RSA skett och om kommunen drabbats av naturolycka. Dessutom kan samverkan mellan kommunerna vid upprättande leda till att kommuner som inte tidigare drabbats, ändå klimatanpassar RSA genom att samverka med de som har det. Som hjälp vid det fortsatta arbetet med RSA önskas av samtliga intervjuade kommuner ett utökat regionalt samarbete samt någon form av guide eller riktlinjer från exempelvis länsstyrelsen. / The climate change is confirmed. Even if greenhouse gas emissions were greatly reduced, it would still not be sufficient to completely prevent the ongoing climate change. This change means that extreme weather will occur more frequently, but with geographical differences. Moving toward the end of the century, in Värmland it is expected that the current ten-year rain cycle will change to a cycle spanning five years. Vänern will be one of the largest flood risks. How these changes affect society varies according to social structure and vulnerabilities. Adapting to the new circumstances is necessary, and great responsibility rests on our municipalities following the distribution of responsibility that exists for municipalities in Sweden. The conditions for implementing adaptation measures vary, as well as how far the work has come. One way to integrate climate adaptation of risk management to reduce the vulnerability of society, is that municipalities make use of their risk and vulnerability analysis (RVA). This, however, is associated with some barriers. Interviews were conducted with eleven municipalities in Värmland and as well as a briefing of all municipal RVA from 2015 to 2018 to identify the success factors and barriers to integration. Also investigated is whether the municipalities are requesting tools for this work. The results showed that six municipalities, though in varying degrees, have included climate adaptation in RSA. A clear increase compared to the previous year's RSA. Additionally, success factors, barriers and requests for further development of this approach appear. This investigation may show that a relationship exists between climate adaptation in RVA occurred and if the municipality is affected by a natural disaster. Also shown is that cooperation between municipalities in the preparation can lead to municipalities that have not previously suffered from a hazard, choose to climate adapt RVA by interacting with those who have. To aid in further work with RSA, an extended regional cooperation is desired by all interviewed municipalities as well as any kind of guide or guidelines, for example, on a regional level.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.</p><p>Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.</p><p>Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.</p><p>I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.</p><p>Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.</p><p>Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.</p><p>När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.</p> / <p>Abstract</p><p>With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.</p><p>The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between.</p><p>During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.</p><p>The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.</p><p>Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.</p>

<p>Abstract</p><p>Why do Political Parties emerge? – A Study of "Sjukvårdspartiet i Värmland"</p><p>Political Science, Johan Utter</p><p>The political parties have important roles to play in contemporary society. They act as bearers of power and presents the voters with finished packages of ideas on how society should grow, develop and change. Political parties are essential to the survival and wellbeing of representative democracy. Many theories have been developed over the years concerning matters related to political parties, but one area of research remains largely unexplored, namely the topic on why political parties do emerge in the first place. Why do some individuals become creators of political parties?</p><p>Since this is a weak theoretical field an attempt will be made to contibute to the understanding concerning what makes new political parties emerge. This is done by relating previous contributors theories to the results obtained from a case study undertaken on the emergence of "Sjukvårdspartiet i Värmland", a political party risen from a protest-movement concerning the preservation of the local hospital in Kristinehamn. By testing this case against earlier research a foundation will be created and from which new ideas about political parties can be generated.</p><p>By interviewing the creator of the political party "Sjukvårdspartiet i Värmland" an attempt is made to reveal the incentives which led to the party formation. These results are then compared to the causal mechanisms proposed by earlier research. The purpose is to analyze if theories from earlier research is able to explain the emergence of "Sjukvårdspartiet i Värmland".</p><p>The results show that party formations are cryptic political phenomena, which needs larger and more developed theoretical constructions before the question "Why do political parties emerge?" can be properly answered.</p><p><strong><p> </p></strong></p>

Sammanfattning Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg. Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde. Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen. I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning. Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv. Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden. När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss. / Abstract With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves. The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between. During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf. The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”. Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859. Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad. Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta. Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.

Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ enkätundersökning i Värmland. Utifrån resultatet kunde det inte uteslutas att hedersrelaterat våld förekommer i länet, kunskapen var inte så stor gällande hedersrelaterade fall men ändå hade verksamheterna stöd och hjälp att erbjuda personer som utsätts för denna typ av våld.

This is a study about how the 16 different municipalities in Värmland county are representing ​diversity and equality on their websites by use of content analysis. I analysed diversity and equality in photos of people, ​first in a general context on the municipality homepages and then on their pages related to business and work. I found that there was a substantial knowledge gap in this area (of analysing official messages through photos displayed in the municipal context), although much research has been done previously on commercial imagery, for instance in advertising. From my analysis I concluded that nearly all of the municipalities in Värmland county could and should improve on representing diversity in their photos, both on their homepages and on their pages related to business and work. Looking at representations of gender only, the county of Värmland as a whole is closing in on a almost equal representation of women and men. But with some municipalities sprawling representing only one gender, there is definitely room for improvement here as well.