Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

SammanfattningBakgrund Enligt Nordiska näringsrekommendationer ska inte mer än 10% av energin komma från tillsatt socker. De konsekvenser som kan uppstå av för högt sockerintag är olika folkhälsosjukdomar. Studier om sötningsmedel visar att det inte ger några positiva hälsoeffekter, men inga negativa heller om det konsumeras i rimliga mängder. Forskning visar att det är viktigt att minska på det tillsatta sockret men det betyder inte att utrymmesmat som godis och läsk behöver uteslutas. Ämnet är intressant för att få en större inblick i hur unga vuxna resonerar kring sötade produkter och hur de konsumerar. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas tankar och erfarenheter kring sin konsumtion av söta och sötade produkter.Metod Tolv kvalitativa intervjuer genomfördes med personer i åldern 18–30 år boende i Sverige. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna ansåg att socker bidrog till livsglädje, vissa åt lite tillsatt socker i vardagen, men de flesta sparade sig till helgen då det var mysigt att äta med familj och vänner. De betonade vikten av att äta i lagom mängd och att dåligt samvete kunde förekomma vid överkonsumtion. Det som majoriteten av deltagarna var överens om var att brist på kunskap, och att media gav otydliga budskap, bidrog till en förvirring om hur man skulle förhålla sig till söta och sötade produkter.Slutsats Resultatet visar att det behövs mer forskning av kvalitativ metod i form av vanor och beteenden kring sockerkonsumtion. Unga vuxna behöver mer kunskap i källkritik, förslagsvis redan i grundskolan för att lättare kunna tyda de dubbla budskapen som finns i samhället och media. / AbstractBackground According to Nordic nutrition recommendations, no more than 10% of the energy should come from added sugar. The consequences that can arise from high sugar intake are different public health diseases. Studies on sweeteners do not show that it gives any positive health effects, but no negative ones if consumed in reasonable amounts. Research shows that it is important to reduce the added sugar, but this does not mean that junk foodsuch as sweets and soft drinks needs to be excluded. The topic is interesting to get a greater insight into how young adults reason about sweetened products and how they consume.Objective The purpose was to describe young adults' thoughts and feelings about their consumption of sweet and sweetened products.Method Twelve qualitative interviews were conducted with people aged 18–30 years, living in Sweden. A semi-structured question guide was used for the interviews. The material was analyzed with a qualitative content analysis.Results The informants believed that sugar contributed to the joy of life, some ate a little added sugar during weekdays, but most saved it for the weekend when it was cozy to eat with family and friends. They emphasized the importance of eating in moderation and that a bad conscience could occur during overconsumption. What the majority of participants agreed on was that a lack of knowledge and the fact that the media's unclear messages contributed to confusion about how to relate to sweet and sweetened products.Conclusion The results show that more research is needed on qualitative methods in the form of habits and behaviors regarding sugar consumption. Young adults need more knowledge in source criticism, for example already in primary school in order to be able to more easily interpret the double messages that exist in society and the media

I det goda finns det onda. Den här studien handlar om balansen mellan den njutning och den olust som kan sättas i relation till konsumtion av de sötsaker som vi så ofta trånar efter. Syftet med den här studien är att undersöka normer och föreställningar som omgärdar sockerätande i relation till begreppet ohälsa. Det söker vi svar på genom att undersöka hur dessa normer och föreställningar tar sig uttryck i fyra unga vuxnas egna erfarenheter, upplevelser och förhållningssätt till socker och konsumtion av socker i vardagen. Genom fyra kvalitativa intervjuer har information om detta samlats in. Det empiriska materialet har analyserats med inspiration av en tematisk analys. Under analysprocessen framkom sex teman. Dessa var: 1. Vanliga produkter, 2. Sockerkonsumtion, 3. Social gemenskap, 4. Konsumtionsmönster, 5. Påverkan på hälsan, samt 6. Påverkan på kroppen.   Resultatet skildrade sockrets olika symboliska värden i informanternas liv. Genomgående i informanternas berättelser var hur socker och sockerätande var mer förknippat med social gemenskap och omtanke än själva ätandet. I resultatet framhålls även att informanterna socialiseras in i ett mer hälsorelaterat tänk i relation till socker när de växer upp. Från det drömlika och härliga som barn till ett mer ångestladdat medvetande kring sockrets effekter på kroppen som vuxna, vilket får dem att omedelbart koppla socker till ohälsa. Detta är något som visar sig genom att informanterna skapar strategier för att begränsa konsumtionen av socker, men det verkar lättare sagt än gjort. Medvetet eller omedvetet symboliserar sockret den gemenskap de söker efter i familj, släkt, kollegor eller kompisar. Slutsatsen är att sockret symboliserar så mycket mer i våra liv än bara själva ätandet. / In the good there is evil. This study is about the balance between the enjoyment and the unease that can be related to the consumption of the sweets that we so often crave. The purpose of this study is to investigate norms and concepts that surround sugar eating in relation to the concept of ill health. We are looking for answers to this by examining how these norms and conceptions manifest themselves in four young adults' own experiences, experiences and attitudes to sugar and consumption of sugar in everyday life. This information has been collected through four qualitative interviews. The empirical material has been analyzed with inspiration from thematic analysis. Six themes emerged during the analysis process. These were: 1. Common products, 2. Sugar consumption, 3. Social community, 4. Consumption patterns, 5. Impact on health, and 6. Impact on the body.   The result depicted the various symbolic values ​​of sugar in informants' lives. Sugar and sugar eating were, throughout the informants' stories, more associated with social community and care than with the eating itself. The result also emphasizes that the informants are socialized into a more health-related thinking in relation to sugar as they grow up. From the dreamlike and beautiful as a child to a more anxious mind as an adult. Awareness of the effects of sugar on the body causes them to immediately associate sugar with bad health. Thus, the informants are creating strategies to limit the consumption of sugar, but it seems easier said than done. Consciously or unconsciously, the sugar symbolizes the community they are looking for in family, relatives, colleagues or friends. In conclusion, sugar symbolizes so much more in our lives than just the eating itself.

Inledning och bakgrund: Pensioneringen kan vara en omvälvande livsomställning som äldre personer genomgår och hur övergången till pensionen ser ut varierar. Den kan ses likt befrielse medan andra upplever problematiska konsekvenser för aktivitetsidentiteten. Syfte: Att kartlägga och beskriva pensioneringens betydelse för aktivitetsidentiteten hos äldre personer i övergången till pension. Metod: Studiedesignen var en scoping review. Datainsamlingen genomfördes via de akademiska databaserna CINAHL, PsycINFO och Medline samt databaserna OAlster och Google Scholar för grå litteratur. Komplementära metoder har använts i form av manuella sökningar. Resultat: 17 artiklar inkluderades. Åldern på deltagare varierade mellan 39–99 år vilket medförde en risk att inkludera felaktig målgrupp för examensarbetets syfte. Resultatet fokuserar däremot på äldre personer som befann sig i övergången till pension och framställdes genom tematiska kategorier och underkategorier. Fem kategorier: Görandets betydelse, Betydelsen av vanor och rutiner i livet, Betydelsen av roller i vardagen, Personlighetens betydelse och Betydelsen av omgivningens normer samt åtta underkategorier skapades. Slutsats: Aktivitetsidentiteten kan förändras i övergången till pensionen där olika faktorer influerar. Resultatet kan bidra med nytta för klienter, arbetsterapeuter samt övriga professioner men vidare forskning krävs för ökad förståelse om äldre personers unika upplevelser av pensioneringens betydelse för aktivitetsidentiteten. / Introduction and background: The process of retirement can be an overwhelming lifechanging moment of the elderly, how they experience the transition to retirement may vary. Retirement can be seemed like a relief, while other experience problematic consequences in relation to the occupational identity. Aim: To chart and describe the meaning of retirement in relation to the occupational identity for the elderly. Method: The study design was a scoping review. The data collection was completed through the academical databases CINAHL, PsycINFO and Medline, and further through the databases OAlster and Google Scholar for grey literature. Complementary methods like manual searching were also used. Results: The total amount of collected articles were 17. The participants were between 39-99 years old, which could impose a risk of including the wrong target group in the essay. On the other hand, the results focused on older people in the transition to retirement and were presented by thematical categories and subcategories. Five categories: The meaning of occupation, The meaning of habits and routines, The meaning of roles in the daily life, The meaning of personality and The meaning of norms in the society later divided in eight subcategories. Conclusions: The occupational identity may change in the transition to retirement, where varied factors can influence. The results can contribute and benefit clients, occupational therapists, and other professions; however, it requires further research for an increased understanding about the elderly´s unique experiences of the meaning of retirement in relation to their occupational identity.

Denna studie undersöker vad som styr mellanstadielärare att anpassa sina vanor i undervisning med digitala verktyg. För att få syn på detta söker vi svar på vilka faktorer som styr lärarnas undervisning med digitala verktyg, samt hur lärarna agerar när något störande uppstår i arbetet med digitala verktyg. Kvalitativa intervjuer, specifikt semistrukturerade, är metoden som används i studien för att kunna fördjupa oss i det lärarna berättar. Tio verksamma mellanstadielärare intervjuas. Empirin som samlas in kategoriseras genom en tematisk analys där centrala teman identifieras i lärarnas svar. Empirin analyseras sedan med hjälp av ett analysverktyg bestående av den transaktionella pragmatismens inquiryprocess som sätts i en kontext där ramfaktorer är med och styr varje steg i processen. Studien visar att lärare prövar olika strategier, som påverkas av de ramfaktorer som finns i omgivningen, för att arbeta med digitala verktyg och lösa problematiska situationer som de kan skapa. När lärarna testar olika strategier och hittar den som fungerar leder det till en ny vana som läraren använder i sin undervisning med digitala verktyg. De ramfaktorer som styr vilka strategier lärarna kan pröva och vilka vanor de har möjlighet att utveckla när de undervisar med digitala verktyg är till exempel läroplanen, skolans resurser och elevsammansättningen i klassen läraren undervisar i.

Teaching is a complex and stressful job and despite efforts to consolidate the understanding of professional development programs, the effectiveness of such programs in real schools remains inconsistent. In this study, habit is used to understand the barriers to teacher development when looking to implement “interleaved practice” in mathematics. Interleaved practice consists of exercises involving different concepts, as opposed to “blocked practice” where there is only one concept practiced at once, and it has a growing experimental research base although lacking evidence from naturalistic studies. After an introduction to interleaved practice and the science behind it, different teachers’ activity was tracked using weekly surveys before the completion of interviews. The results showed that secondary mathematics teachers understood the benefits of interleaved practice, particularly in comparison to their previous employment of blocked practice which they now viewed negatively. Resource creation was the greatest barrier to the implementation of interleaved practice, which all the teachers overcame by finding personal resource creation routines, resulting in differing interpretations of interleaved practice. On top of the routine to create resources, each teacher described a unique rhythm that their normal lessons followed. There was a negative correlation between stress and the use of interleaved practice, however, one outlier strongly influenced this as they uniquely reported the highest levels of stress and had minimal novel use of interleaved practice. The results showed that with a light intervention, teachers can intuitively understand the weaknesses of the predominant blocked practice, but to change this habit they needed to define a new routine for creating interleaved resources. Understanding the teachers’ habits in terms of routines brings into focus the role of pedagogies of enactment, the teaching of strategies, within professional development. In terms of interleaved practice, this means evaluating how different strategies might affect teacher choices and student learning, and in general the interaction between strategies and teachers’ routines and habits. Finally, the stress outlier raises questions for future research on the effect of stress on teachers’ habitual behaviour, the strength of any relationship and whether it is linear or non-linear. / Att undervisa är ett komplext och stressigt arbete, och trots ansträngningar för att konsolidera förståelsen för professionella utvecklingsprogram är effektiviteten av sådana program i verkliga skolor fortfarande inkonsekvent. I den här studien används vanor för att förstå hindren för lärarutveckling när man försöker införa ”interleaved practice” i matematikundervisning. Interleaved practice består av övningar som omfattar olika begrepp, till skillnad från ”blocked practice” där endast ett begrepp tränas samtidigt, och metoden har en växande experimentell forskningsbas även om den saknar evidens från naturalistiska studier. Efter en introduktion till interleaved practice och vetenskapen bakom den följdes olika lärares verksamhet upp med hjälp av veckoenkäter innan intervjuer genomfördes. Resultaten visade att matematiklärare på gymnasienivå förstod fördelarna med interleaved practice, särskilt i jämförelse med deras tidigare användning av blocked practice som de nu såg negativt på. Resurskapande var det största hindret för genomförandet av interleaved practice, vilket alla lärare övervann genom att hitta personliga rutiner för resursskapande, vilket resulterade i olika tolkningar av interleaved practice. Utöver rutinen för att skapa nytt undervisningsmaterial beskrev varje lärare en unik rytm som deras normala lektioner följde. Det fanns en negativ korrelation mellan stress och användningen av interleaved practice, men ett avvikande värde påverkade detta starkt, eftersom de rapporterade de högsta stressnivåerna och hade minimal ny användning av interleaved practice. Resultaten visade att med en lätt intervention kan lärare intuitivt förstå svagheterna i den dominerande blocked practice, men för att ändra denna vana behövde de definiera en ny rutin för att skapa resurser med syfte att använda dem genom interleaved practice. Genom att förstå lärarnas vanor i termer av rutiner sätts fokus på den roll som pedagogiska metoder för genomförande, undervisning i strategier, spelar inom professionell utveckling. När det gäller interleaved practice innebär detta att man utvärderar hur olika strategier kan påverka lärarnas val och elevernas lärande, och i allmänhet samspelet mellan strategier och lärarnas rutiner och vanor. Slutligen väcker det avvikande värdet frågor för framtida forskning om hur stress påverkar lärares vanemässiga beteende, hur starkt sambandet är och om det är linjärt eller icke-linjärt.

Prokrastinering är något de allra flesta har upplevt någon gång. Vi fastnar i distraktioner istället för att göra det vi borde. Det kan leda till stress och minskad självkänsla. Men det är en mänsklig tendens, inte ett tecken på lathet. Genom att vara medvetna om vår prokrastinering kan vi ta steg för att motverka den. Genom kunskap och användning av olika tekniker som belöningar och självreflektion kan vi bryta destruktiva mönster och skapa mer produktiva vanor.  Detta arbete fokuserar på att undersöka och motverka prokrastinering genom att skapa lösningar och verktyg för att hjälpa vuxna att bryta vanor och uppnå sina mål. Genom att integrera kunskap och insikter från olika discipliner, såsom psykologi, design och teknologi, strävar arbetet efter att skapa en helhetslösning som adresserar de komplexa och individuella utmaningar som prokrastinering kan innebära. Genom att erbjuda verktyg, riktlinjer och stöd på ett lekfullt sätt kan mitt projekt hjälpa människor att uppnå sina mål, utveckla sig själva och forma sin framtid på ett meningsfullt sätt. / Procrastination is something most people have experienced at some point. We get caught up in distractions instead of doing what we should be doing. It can lead to stress and low self-esteem. But this is a human tendency, not a sign of laziness. By being aware of our procrastination, we can take steps to prevent it. Through knowledge and the use of techniques like rewards and self-reflection, we can break destructive patterns and create more productive habits. This work focuses on investigating and combating procrastination by creating solutions and tools to help adults break habits and achieve their goals. By integrating knowledge and insights from various disciplines such as psychology, design, and technology, the work aims to create a comprehensive solution that address the complex and individual challenges of procrastination. The project can assist people in achieving their goals, developing themselves, and shaping their future in a meaningful way by providing tools, guidelines, and support in a playful way,

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

Detta är en skriftlig undersökning och reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå. Syftet med undersökningen är att diskutera kring tekniskt invanda mönster, om det är möjligt att förändra dessa och i så fall hur dessa vanor kan förebyggas och åtgärdas. Som hjälpmedel för undersökningen används Sergej Prokofjevs andra violinkonsert i g-moll, i vilken det finns många tekniska svårigheter som hör ihop med de aspekter som behandlas. För att undersöka detta används olika metoder såsom förändringar i vardagen, olika övningssätt och mental träning. Det genomförs även en intervju med Cecilia Zilliacus, professor i violin vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Undersökningen av dessa metoder antecknas regelbundet och deras effektivitet relaterande ämnet diskuteras. I resultatet av undersökningen jämförs olika metoder med varandra och det diskuteras vad som är det mest effektiva sättet att hantera tekniska vanor. Undersökningens slutsatser visar att det går att analysera och förändra de egna vanorna med hjälp av olika metoder som förändrar den egna övningen. Detta kan vara användbart för musiker på alla nivåer som vill hitta strategier för att bli av med sina mönster eller fungera som inspiration för att hitta nya övningsmetoder. / This is a written investigation and reflection within artistically independent work at graduate level. The purpose of this study is to discuss technical habits and patterns, if it is possible, and in that case how these habits can be prevented and remedied. Sergei Prokofiev's second violin concerto in G minor is used as an aid to the investigation, in which there are several technical difficulties associated with the aspects being discussed. To investigate this, different methods are tested, such as changes in everyday life, different practice methods and mental training. It also contains an interview with Cecilia Zilliacus, professor of violin at the Royal College of Music in Stockholm. The development of these methods is regularly written down and their effectiveness related to the topic is discussed. In the summary of the survey, the different methods are compared with each other and it is discussed what is the most effective way to manage technical habits. The investigation shows that it is possible to analyze and change ones pattern with different methods that change the practice sessions. The study's conclusions can be useful for musicians of all levels who want to find strategies for getting rid of their patterns or serve as an inspiration for finding new practice methods. / <p>Inspelning av Sergej Prokofjevs andra violinkonsert, sats 1 tillsammans med pianist Erik Lanninger</p>