Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner. Resultatet följer de traditionella genusstereotyperna vi har om manligt och kvinnligt: nämligen att pojkar beskrivs som skyddande och flickorna som omtänksamma och omsorgsfulla. Denna skillnad tyder dock på en mer jämställd situation, jämfört med studier av barnböcker från 1960-talet. Två tredjedelar av de personbeskrivande orden är negativt laddade. Jag kunde inte se någon skillnad mellan positiva och negativa laddningar på orden i en jämförelse mellan manliga och kvinnliga personbeskrivningar. De stereotypa beskrivningarna av manliga och kvinnliga personer överensstämmer även med vissa av huvudkaraktärerna i de enskilda böckerna.

Målet med denna kandidatuppsats är att utreda hur flickor och pojkar framställs i fyra olika barnböcker för åldrarna 6-12. De valda böckerna finns med på två topplistor över de mest utlånade barnböckerna och författarna i Sverige 2016 och 2017. Hälften av böckerna är skrivna av manliga författare och resterande av kvinnliga författare för att se om deras framställningar av könen skiljer sig åt.   I uppsatsen används en textanalytisk metod ur genusperspektiv med fokus på karaktärerna, en komparativ metod för att jämföra böckerna, samt en hermeneutisk metod för att se hur delarna (karaktärernas egenskaper) utgör helheten (karaktären). Karaktärerna fungerar även som delar vilka utgör berättelsen, helheten. Teorier som ligger till grund för analyserna är feministiskt inriktade med namn som Yvonne Hirdman och Elaine Showalter i framkant, såväl som teorier där barns lärande behandlas, där Maria Nikolajeva är ett viktigt namn.   Resultatet av analyserna visar att i samtliga böcker av män beskrivs flickorna mer som objekt än aktiva karaktärer. Om flickorna är handlingskraftiga får de förolämpande ord riktade mot sig, som ett försök att reducera dem till ting skapta för pojkarnas ögon. I de kvinnliga författarnas böcker finns inga tydliga förväntningar på könen. Flickor och pojkar får bete sig traditionsenligt men även normbrytande utan att ögonbryn höjs. Att skillnader i kvinnornas och männens karaktärsgestaltning påträffas kan bero på att män i alla tider vunnit sin överordnade position tack vare tydliga åtskillnader mellan män och kvinnor.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

The purpose of this paper is to examine how gender and equality is represented in children's books and how educators from a didactic perspective can work with children's literature as part of their work with value-based issues. The books used for this paper is Alfons och Milla (1985) written by Gunilla Bergström and Kalle med klänning (2008) written by Anette Skåhlberg. These books were written during different decades and both the gender and ecuality aspect is presented differently. This might be explained by the values and what was normal during the times that they were written. Kalle med klänning (2008) is challenging the normal thoughts about gender. The book Alfons och Milla (1985) presents that boys and girls are different in the sense that they do and act differently. After analyzing both these books the conclusion is that Kalle med klänning (2008) is more suitable from a didactical perspective although Alfons och Milla (1985) can also be used in a didactic purpose. Both books gives us a good ground to discuss what is typically male and what is typically female although they illustrate gender differently. Methods to enlight these questions may be to read out loud and/or have a discussion about the books to get a deeper understanding regarding gender, equality and common principles. / Arbetets syfte är att undersöka hur aspekten genus och jämställdhet ter sig i bilderböcker och hur pedagoger ur ett didaktiskt perspektiv kan arbeta med barnlitteratur i arbetet med värdegrundsfrågor. De böcker som har utgjort grunden för denna litteraturanalys heter Alfons och Milla (1985), av Gunilla Bergström samt Kalle med klänning (2008), av Anette Skåhlberg. Böckerna är skriva under olika årtionden och genus och jämställdhetsaspekten synliggörs på olika sätt i de båda böckerna. Vilket kan ha sin förklaring i vilka värden och normer som präglade samhället förtillfället då böckerna skrevs. I Kalle med klänning (2008) är det tydligt vad författaren vill förmedla då det är en modern saga som bryter normer vilket vi både kan se och läsa i boken. I Alfons och Milla (1985) framställs det att det är skillnad mellan pojkar respektive flickor och det finns beteende som förknippas med respektive kön. Båda böckerna kan användas i arbetet med värdegrunden då aspekten genus och jämställdhet präglar böckerna dock framställs det på olika sätt. Metoderna högläsning och boksamtal är två metoder som lämpar sig i arbetet. Dock så har inte detta prövats i praktiken utan endast i teorin.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

Inom vårt samhälle är stigmatisering av psykisk ohälsa stark och ämnet har länge sett som tabubelagt. Det har i sin tur gjort att en tystnad och en brist på kunskap av ämnet uppstått vilket kan skapa problem att samtala med barn om psykisk ohälsa. Denna studiens syfte har varit att få en bättre förståelse för hur psykisk ohälsa framställs i litteratur riktad till barn. Vidare har studien undersökt hur psykisk ohälsa skildras i böckerna samt även undersöka hur normer, avvikelse och stigma tas i uttryck. Studien bygger på nio stycken barnböcker skrivna på svenska vars målgrupp är barn i åldrarna 3–12 år. Böckerna har granskats och analyserats utifrån begreppen normer, avvikelse och stigma. Analysen visar på är att psykisk ohälsa framställs som något annorlunda och avvikande vilket tenderar att upprätthålla den generella bilden av fenomenet och reproducera stigmatiseringen kring det. Psykisk ohälsa skildras ofta som något som hindrar individen i det dagliga livet samt gör det svårt för dem att tillgodose barnets behov. / In our society, stigmatization of mental illness is strong and the subject has long been taboo. This, in turn, has caused a silence and a lack of knowledge of the subject, which can create problems talking to children about mental illness. The purpose of this study has been to gain a better understanding of how mental illness is presented in literature aimed at children. Furthermore, the study has investigated how mental illness is portrayed in the books and also examines how norms, deviations and stigma are expressed. The study is based on nine children's books written in Swedish whose target group is children aged 3–12. The books have been reviewed and analyzed on the basis of the concepts norms, deviation and stigma. The analysis shows that mental illness is presented as slightly different and deviant, which tends to maintain the general picture of the phenomenon and reproduce the stigma surrounding it. Mental illness is often portrayed as something that prevents the individual in their daily life and makes it difficult for them to meet the child's needs.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om barnlitteratu-rens roll i grundsärskolans verksamhet samt deras val av barnlitteratur. Tre lä-rare som är yrkesverksamma i grundsärskolan samt med inriktning tränings-skola, som är ett ämnesområde inom grundsärskolan, intervjuades från tre olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om barnlitteraturen i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde böckerna, hur en lässtund ser ut, hur de upplevde att eleverna valde böcker, hur de arbetade med den lästa litteraturen samt vad de ansåg att barnlitteratur och högläsning fyller för funktion i verksamheten. I resultatdelen visas att lärarna anser littera-turen som en viktig del i verksamheten för elevernas språkutveckling, verklig-hetsuppfattning och samhörighet. Samtliga lärare sade att eleverna gärna väl-jer samma bok att läsa som t.ex. en elev som alltid valde ”Bockarna Bruse” men under intervjuerna fann jag att de tycktes ha olika förklaringar på varför detta skedde. Alla tre lärare tryckte på att det är högst individuellt i grund-särskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för vilka typer av böcker och att en stor utmaning är att kunna individanpassa. Under alla inter-vjuer särskilde samtliga lärare på den schemalagda högläsningen samt den spontana högläsningen. / <p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Denna studies syfte är att undersöka hur barns könsnormer synliggörs i mötet med barnlitteratur som ifrågasätter könsstereotypa roller, samt hur förskollärare bemöter och reflekterar kring barnens frågor och funderingar om könsnormer. I studien har jag utgått ifrån att studera en förskollärare och hens sätt att arbete med könsnormer kopplat till barnlitteratur. Metoden var observation av boksamtal med bilderboken Kenta och barbisarna (2006) och en intervju med förskolläraren som höll boksamtalet. Studien grundar sig i poststrukturalistiska teorier om kön och genus och lyfter upp begrepp som könsnormer och könsidentitet. Det huvudsakliga resultatet visar att barnens könsnormer kan komma till uttryck i mötet med barnlitteratur och i en social kontext som boksamtal. Resultatet visar även att det krävs en medvetenhet och kompetens hos förskollärare vid val av, och i arbetet med barnlitteratur. Förskollärarens performativitet och medvetenhet om bokens innehåll kan bidra till formandet av barnens uttalanden, tankar och åsikter.

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka barnlitteratur som görs tillgänglig på fritidshemmet ochhur böckerna kan komma att förespråka eller bryter genusstereotyper. Detta görs genom en kvalitativtextanalys av fyra utvalda böcker från olika fritidshem i Stockholmsområdet. Analysen fokuserade påtvå kategorier, handling och karaktärer. Utifrån kategorierna undersöktes egenskaper och beteendenkan kopplas till Nikolajevas (2017) tabell för stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper.Resultatet från analysen visade att två böcker hade tydliga genusstereotyper och två böcker utmanandestereotypiskt beteende. Förhoppningen med denna studie är att belysa vikten av litteraturen som barnkan ta del av på fritidshemmet och vikten i att fritidslärare arbetar normkritiskt med litteraturen. Dettaför att belysa att genus är en social konstruktion som kan konstrueras till att bli mer inkluderande och jämlik.