The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown. The study show that the educators are aware of the importance that literature entails for children´s language development. Therefore, it is a thoughful approach to how educators preselect the usage of literature in its operation. All educators have the purpose to increase the childrens influence in purchasing litterature in the teaching activities, in hopes of increasing the children’s interest in books and therefore increase children's language development.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur familjekonstellationer med avseende på genus, etnicitet och sexualitet framställs i nyutgiven skönlitteratur för barn i åldrarna 10–12 år, och hur gestaltningarna korrelerar med värdegrunden i läroplanen Lgr 11. De teorier som använts till analysen är dekonstruktion, feministisk litteraturteori, postkolonialism och queerteori, där dekonstruktion även fungerat som metod. Till analysen har fem skönlitterära böcker valts ut. Med avseende på genus visar analysen att kärnfamiljsmammor och kärnfamiljspappor är den vanligaste representationen av föräldrar. De beskrivs oftast normativt med stereotypa drag samtidigt som många avvikande egenskaper även gestaltas. Flickor beskrivs vanligtvis som modiga och framåt, även om de på stereotypt sätt framställs som intresserade av utseende och kärlek. Få återgivningar av pojkar ges och inga specifika drag kan ses som mer framträdande. Gällande etnicitet nämner endast en bok explicit karaktärer med avvikande etnicitet. Angående sexualitet är heteronormativitet den enda representation som återfinns i materialet, med ett undantag. De vuxnas sexualitet ges i princip inget utrymme i skönlitteraturen medan barnens sexualitet och lust får ta något större plats. Analysen av skönlitteraturen visar att böckerna ur vissa aspekter korrelerar med läroplanen.

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?

Syftet med min uppsats har varit att synliggöra den rådande barnsynen i Peter Pohls debutroman Janne, min vän från 1985. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i Allison James och Alan Prouts teori om barndomen som social konstruktion har jag undersökt hur konstruktionen av barn och barndom ser ut i romanen. Barnsynen har studerats dels genom verkets gestaltning av barnet men även genom skildrande av barnets relation till vuxna så väl som till vuxenvärlden. Jag kommer i min undersökning fram till att Pohl främst utmanar äldre så väl som nyare barnsyn. Diskurser som det onda barnet, det oskuldsfulla barnet och det kompetenta barnet blir synliga och även många gånger kritiseras i romanen men framför allt kritiseras den vuxna världen och det ojämna maktförhållandet mellan barn och vuxna. I skildrandet av relationen däremellan ställer sig Pohl i sitt skrivande på barnets sida och ger en röst åt dem som tystas av de vuxna. Barnlitteratur, likt Janne, min vän, som utmanar samhällets rådande barnsyn gör det möjligt att dekonstruera så väl som omkonstruera samhällets diskurser om barn och barndom.

As a teacher, I will come in contact with different students with different prior knowledge and experience. The purpose of this study was therefore to investigate how the grief after losing a parent is made out in four children's books, and to compare how or when these depictions correspond to the research on child grief management and processing. This to see how it can be used in my future profession. The theoretical starting points were Vygotsky's theories of learning as well as previous research in the topics of grief management in children and children's literature on the subject of death. The method used for this study was a qualitative study of documents, more particularly a text analysis on four separate children's books. In the result the importance of reading with the children is discovered, but also the importance of talking with them about difficult subjects for them to grow up and being able to handle future difficulties. / Då jag ska arbeta som lärare kommer jag komma i kontakt med olika elever med olika förkunskaper och erfarenheter. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur sorgen efter att ha förlorat en förälder framställs i fyra barnböcker samt att jämföra hur eller om dessa skildringar motsvarar forskningen om barns sorghantering och bearbetning. Detta för att se hur det kan användas i mitt framtida yrke. De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs teorier om lärande samt tidigare forskning i ämnena sorghantering hos barn och barnlitteratur med tema döden. Metoden som användes till denna studie är en kvalitativ dokumentstudie, närmare bestämt en textanalys på fyra skilda barnböcker och i resultatet uppdagas vikten av att läsa med barnen men även vikten av att samtala med dem om svåra ämnen för att de ska kunna växa upp och kunna hantera svårigheter i framtiden.

The aim of this study was six preschool teacher´s notions towards reading, children´s literature and children´s reading experience in a preschool environment. We performed six qualitative interviews, at six different locations, in two different Swedish municipalities. The questions asked during the interviews were influenced by past research and some observations made in the preschool environment in connection with the interviews. We focused our inquiries on teachers reading with children, and here we choose our wording with care. A teacher can be said to read “with” or “to” children, and we have throughout this study found that reading with children is to prefer. When our informants described the amount and type of literature that are available in their preschools, we found that it varies, and that teachers tend to choose the literature when they want the reading to be educational, and children are allowed to influence the choice of literature when the purpose of the reading is to relax. We have seen tendencies in our interviews that reading teachers either perceive reading as educational or relaxing. We believe however that children´s experience always is educational to some extent during reading. The preschool teachers we interviewed all agree that reading at an early age is important, and that children should have a wide collection of literature to choose from. Children´s “play reading”, where they engage in reading as individuals, or in a group, is an important step in their emergent literacy (Norling, 2015). Our interviewed preschool teachers stated, and so do we believe, that the preschool arena is where children can build the foundation of their life as reading and writing individuals. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

The purpose of this essay is to gain knowledge about how gender is presented in old and modern children’s literature. In this essay I am going to use text analysis as a method in order to be able to clarify the gender perspective. The method will be useful since it will give me the opportunity to study children’s books from a deeper perspective. In the analysis it will be shown that both boys and girls are allowed to show different emotions in the chosen literature, in all the childern’s books that are used interactions are proceeded between the charechers wherein different power relationships but also how the gender perspective can be expressed. Knowledge about how children when listening to older and modern childern’s literature get affected by the gender perspective and also how the chosen children’s literature brings the opportunity for children to become future citiezens of the society in which they are born in to.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker från olika decennier framställer ekologisk hållbar utveckling med fokus på nedskräpning i havet, samt vilka aspekter om miljö en elevgrupp uppmärksammar. Barnlitteraturen som analyseras är Tore och Ama räddar havet (2015) och Plupp och havet (1986). Vi gör ekokritiska läsningar av de båda böckerna samt genomför två lektionstillfällen med tillhörande observation för att undersöka vilka aspekter eleverna uppmärksammar om ekologisk hållbar utveckling. De teoretiska utgångspunkterna som vår forskningsstudie utgår från är det ekokritiska och det sociokulturella perspektivet. Studien visar betydelsen av praktiska inslag i undervisningen, diskussionens betydelse i komplexa ämnen samt vikten av att läraren är väl förberedd på vad eleverna skulle kunna uppmärksamma, vilket läraren kan göra genom att ekokritiskt granska sitt material. Eleverna visar under forskningsstudien intresse för ekologisk hållbar utveckling samt att de är medvetna om vad människan kan göra för att hjälpa naturen. Vi upplever att de har kunskaper om var skräp bör slängas, men inte om konsekvenserna om det till exempel hamnar i havet. Slutsatsen av vår undersökning är att eleverna är medvetna om att alla kan bidra med någonting för att främja en hållbar utveckling.