Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.

The aim of this study is to qualitatively point out a variation of perceptions among the including strategies in swedish sign language environments. The environments involve both preschools and special schools, because preschools are the first step of a lifelong learning process that is coherent with schools. Including involves not only being there physically in the environment but also being able to communicate via technical options and visual availability. The study is grounded on 11 semi structured interviews via telephone which are analyzed by a phenomenographic method. The respondents are preschool teachers, teachers, specialized educators, head of preschool and nannies. The method includes a pilot interview before the actual interviews to make sure that the questions are of good quality. Discussion related to swedish preschool curriculum and children's own perspective occurs throughout the study. But also an angle on the data via visual and auditory perspectives. In our study we have been able to see diversity in the respondents perceptions on including strategies. This means that there are varying direct inclusion opportunities for the children in the current environments. A diversity that may or may not be equivalent to children's individual needs. Proposals for further research is presented with alternatives for both qualitative and quantitative studies. The conclusion of the study is that strategies for inclusion are perceived differently depending on the staffs view of inclusion. With different perspectives of the concept, different including strategies are also used with children in practice and in the environment. It is advantageous in the Swedish sign language environment to access children’s own language, which includes an accessible environment that should be based on the child’s needs. A common aspect points to children’s inclusion to the extent that staff offer children inclusion. Regardless of children’s existence in the environment, children’s inclusion cannot take place unless staff are deliberately working to include all children despite requirements.

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance. The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities' during 2010- 2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test: Activates a focus on achievementLeads attention away from learning Activates issues of accountability Influences pupils and teachers with stakes involved Besides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils. / Nationella prov i matematik – vad gör testandet med eleverna?

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd. Det första är det kategoriska perspektivet och innebär att dela upp barn i kategorier, t.ex. barn med inlärningssvårigheter. Det andra perspektivet är det relationella perspektivet som innebär att miljön och verksamheten runtomkring avgör om ett barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogerna menar att de inte har speciella hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. För att motivera barnen använder pedagogerna kreativa metoder, till exempel låter de dem skriva i sand, på griffeltavlan och vara delaktiga. De gör vad de kan med de begränsade resurserna. / The purpose of the study is to explore the views from South African educators on children in need of special support in preschool. The purpose also includes to study the educator’s view on what resources there are for these children. I have used the method qualitative interviews to capture open and detailed descriptions from the educators. The South African educators mean that children in need of special support are children who differ from their peers in knowledge and maturity level, and children with disabilities, sicknesses or social problems. The South African educators had two perspectives on children in need of special support. The first is the categorical perspective, which means that they divide learners in categories, for example learners having learning disabilities. The second one is relational perspective which means that the surrounding environment determines if a child is in need of special support or not. The educators mean they don’t have enough resources for children in need of special support. To motivate the children the educators use creative methods, for example write in sand, on the chalkboard and let them be active. They do what they can with limited resources.

Bakgrund: Sjuksköterskan är i sin yrkesposition ofta utsatt för traumatiska upplevelser och kritiska händelser i olika omvårdnadssituationer. Olika faktorer påverkar sjuksköterskans möjligheter och förmåga att återhämta sig psykiskt vilket i många fall leder till sjukskrivningar eller att de till och med lämnar yrket. Med den stora bristen av sjuksköterskor som sjukvården brottas med är det viktigt att uppmärksamma det stöd som sjuksköterskan behöver för att utöva sitt yrke på ett patientsäkert sätt och på ett sätt som inte äventyrar den egna hälsan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors behov av stöd efter traumatiska upplevelser i omvårdnadssituationer. Metod: Litteraturöversikt över 10 artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har ett behov av stöd i form av debriefing, praktiskt och emotionellt stöd främst från kollegor, och ett organisatoriskt stöd där vårdledare erbjuder stödinterventioner om så efterfrågas.    Slutsats: För att sjuksköterskor ska trivas och orka arbeta ett helt yrkesliv inom vården är det viktigt att uppmärksamma behovet av stöd efter olika traumatiska händelser. Likaså att vårdledaren arbetar för en god kamratanda i teamet eftersom det kollegiala stödet visade sig vara det viktigaste för sjuksköterskan. / Background: Nurses are in their profession often exposed to traumatic or critical incidents in situations of caring. Different terms affect nurses possibility and ability to recover psychically which in many cases leads to sick leave or that they even leave their profession. With the lack of nurses that health organizations today struggle with it is important to pay attention to the support that nurses need to practise their profession in a patient safe way that not jeopardizes her own health. Aim: To describe nurses need of support after traumatic/critital incidents in situations of care. Method: Literature review of 10 articles. Result: The result shows that nurses has a need of support in terms of debriefing, practical and emotional support mainly from colleagues, and organizational support where managers offers support interventions if needed. Conclusion: For the wellbeing of nurses in their working life in the health care it is important to acknowledge their need of support after traumatic incidents. Likewise, it is important that the nurse manager creates a positive team spirit as collegial support has shown to be the most important for the nurse.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ett antal förskollärare såg på uttrycket barn i behov av särskilt stöd. Vi ville också veta hur verksamheten i förskolan möter barns rätt till lärande. För att kunna fokusera på att beskriva vad förskollärarna tänkte kring vårt syfte och de frågor vi ställde i arbetet använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi beskrev det respondenterna sa att de upplevde i förskolans verksamhet. Av resultatet framgick att barn delades upp i två kategorier som var barn i behov av stöd och barn i behov av särskilt stöd. Vi såg också att en grupp respondenter såg barn i behov av särskilt stöd och barn i behov av stöd som ett gemensamt begrepp. Många av respondenterna upplevde att de behövde mer kunskap för att kunna tillgodose de behov som barnen i behov av stöd och särskilt stöd hade. Samtidigt såg vi att erfarenhet var en stor del i arbetet med barn i behov av stöd eller särskilt stöd. Relationer och lek var två viktiga delar i verksamheten, oavsett vilket behov barnen hade. I slutsatsen kom vi fram till vilken betydelse en diagnos kunde ha och hur viktigt det ibland blev att kategorisera barn i förskolan. Vi såg att alla barn skulle få den hjälp de behövde utifrån sina enskilda behov. Risken med en diagnos kunde vara att barn som hade ett behov av stöd som inte var så omfattande blev missat om det inte fick en diagnos, det hamnade i en gråzon där det blev svårt att upptäcka dess problem.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger inom förskolan beskriver inkludering av barn i behov av stöd. Hur pedagogen ser på sitt uppdrag att inkludera alla barn i förskolan? Hur kan pedagogen lyfta sig själv och samtidigt ge andra i sin omgivning kunskaper kring barns behov av stöd? På vilket vis kan den kompetenta pedagogen se barnet med behov av stöd? Som metod har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer. Jag valde tre förskolor i tre olika bostadsområden. Resultatet visar att samtliga tre pedagoger anser att det är viktigt att alla barn inom förskolan blir inkluderande, oavsett om de har behov av stöd eller inte. Resultatet visar även att pedagogernas förutsättningar för att ta emot ett barn i behov av stöd ser olika ut. Deras uppfattning är att de själva får söka adekvat utbildning och / eller litteratur. De menar vidare att det viktiga i arbetet med barn i behov av stöd är att det finns ett anpassande förhållningssätt och att man alltid ser till barnets bästa.

”To drift towards old habits” is an exploratory essay in which I examined how my practical knowledge and morally based duties affected my actions and how those led to a hard-assessed situation where I stood without knowing right from wrong. The dilemma laid in that I didn’t know whether my approach should have been based on my gathered experience and knowledge or have based on the rules and framework of the new work assignment I had accepted. By the figuration of two self-experienced situations I portrayed my work and practical knowledge through the first one, in which my assignment was to work with a student in need of extra support. That lead on to the second figuration, where this knowledge, in combination with a sense of duty, influenced my course of action even though my work assignment had changed to be a leisure time pedagogue. The main perspectives in this essay were therefore to be focused on an interpretation of practical knowledge and on how the ethics of duties are constructed. With these two perspectives my purpose was to explore how I could relate my choices of actions according to these and how they could come to affect future repertoires of actions. / ”Att glida in i gamla spår” är en utforskande essä där jag har undersökt hur min praktiska kunskap och mina moraliska plikter påverkat mitt handlande, vilket lett till en svårbedömd situation där jag inte visste vad som var rätt val att ta. Dilemmat låg i att jag inte visste om jag skulle förhålla mig till tidigare erfarenheter och kunskaper eller om jag skulle hålla mig till de regler och ramar som fanns för mitt nya arbetsuppdrag. Genom att gestalta två olika situationer målas mitt arbete och min praktiska kunskap upp i den första gestaltningen då jag arbetar som elevresurs till en elev i behov av stöd. För att sedan visa hur denna kunskap i kombination med en känsla av plikt påverkar mina val i den andra gestaltningen, där jag antagit en ny arbetsroll som lärare mot fritidshem. Huvudperspektiven i denna uppsats kom därför att rikta sig mot en tolkning av den praktiska kunskapen och hur pliktetiken utformas. Med dessa två perspektiv var syftet att undersöka hur jag förhållit mitt handlande utifrån dessa två och hur de kan komma att påverka framtida handlingsrepertoarer.