Autonoma bilar är ett utav de mest efterlängtade teknologierna som hastigt utvecklas i världen idag. De autonoma bilarna har redan tillämpats på vägarna idag och kommer med stor sannolikhet att fortsätta tillämpas i framtiden med de fördelar som de tillför. Men trots alla fördelar så kan samhället fortfarande känna sig osäkert på ifall det faktiskt kan förlita sig på fullt autonoma bilar. Det gäller att människorna känner sig säkra både när de sitter i bilen och när de befinner sig i den omgivande trafiken. Studien undersöker ifall kön, ålder, tillit och vetskap har en påverkan i hur människor i det svenska samhället uppfattar säkerheten med autonoma bilar i trafiken. En kvantitativ forskningsmetod i form av ett webbaserat frågeformulär användes för att samla in data. Frågeformuläret besvarades av totalt 265 respondenter mellan åldrarna 18-50+ där 121 var män och 144 var kvinnor. Den data som samlades in analyserades sedan genom den statistiska plattformen SPSS Software. Studien rapporterade att inget samband kunde påvisas mellan kön och säkerhetsuppfattningen utav autonoma bilar och likaså för faktorn ålder. Däremot upptäcktes ett samband för både faktorerna tillit och vetskap. / Autonomous cars are one of the most anticipated technologies that are rapidly evolving in the world today. The autonomous cars have already been applied on the roads today and will most likely continue to be applied in the future with the benefits they bring. But despite all the benefits, the society can still feel insecure about whether it can actually rely on fully autonomous cars. It is important that people feel safe both when they are in the car and when they are in the surrounding traffic. The study examines whether gender, age, trust and awareness have an impact on how people in the Swedish society perceive the safety of autonomous cars in the traffic. A quantitative research method in the form of a web-based questionnaire was used to collect data. The questionnaire was answered by a total of 265 respondents between the ages of 18-50+ of which 121 were men and 144 were women. The data collected was then analyzed through the statistical platform SPSS Software. The study reported that no association could be indicated between gender and the safety perception of autonomous cars and also for the factor age. However, a correlation was discovered for both factors trust and awareness.

Bakgrund Hållbarhet är ett ämne som fått en central roll i dagens samhälle, inte minst inomföretagsvärlden. I och med att förväntningarna på dagens företag ökar när det kommertill att ta ett större samhällsansvar, följer därmed ökade åtaganden inom hållbarhet förföretag. Kunskapsläget vad gäller relationen mellan CSR och lönsamhet är idag splittrat.Tidigare studier har presenterat positiva, negativa såväl som neutrala samband varpå detär av hög relevans för fortsatt utveckling av kunskapsläget. Denna studie kommerav världens mest hållbara länder. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan svenska företags arbete medCorporate Social Responsibility, har på lönsamhet. Metod Studien tillämpar en kvantitativ metod och utgår från en positivistisk forskningsfilosofimed en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsstudie och har genomförtsmed hjälp av en surveyundersökning där informationen om företags arbete med CSRsamlats in med hjälp av enkäter. Vidare har sekundärdata i form av årsredovisningaranvänts för att beräkna nyckeltalen ROA, ROE och ROIC. Studien har använt godtagenmetod för analyserna genom bland annat stöd i tidigare forskning och med hjälp avstatistikprogrammet Minitab. Resultat & slutsats tudiens resultat visar på både positiva, negativa och neutrala samband mellan de fyradimensionerna av CSR och lönsamhetsmåtten ROA, ROE och ROIC. Framför allt stacktvå resultat ut, vilka var H4 och H12, där positiva samband mellan den diskretionäradimensionen och lönsamhet mätt i ROA och ROIC kunde påvisas. Vidare kunde ävennegativa samband påvisas, dock med en låg förklaringsgrad varpå resultatet inte mednågon större säkerhet kunde styrkas. Sammantaget kan studien påvisa att företags arbetemed den diskretionära dimensionen i genomsnitt påverkar företags lönsamhet positivt.Svaret på frågan om vilken påverkan svenska företags arbete med CSR har pålönsamhet kan därför sammanfattas i att olika aktiviteter har olika effekt. Däremot drarstudien slutsatsen att företags diskretionära aktiviteter, såsom att skänka pengar tillvälgörenhet, har en positiv påverkan på lönsamhet och därför något som företag börfortsätta med då det gynnar både företaget och samhället i stort. / Background Sustainability has become a central role in today's society, not least in the companyworld. However, there are divided opinions about the view on Corporate SocialResponsibility. Some argue that companies need to divide their attention to all of theirstakeholders. Others argue that Corporate Social Responsibility does not go along withcompanies main task, which is to produce and generate maximum profit and in that waybe beneficial to society by offering more jobs, which in turn leads to more tax revenueand in the long run contributes to society. Previous research on the impact of CSRprofitability presents results pointing in different directions. Positive, negative as well asneutral impact has been demonstrated. This study will therefore examon profitability in the swedish context as Sweden has shown to be one of the world'smost sustainable countries. Purpose The purpose of the study is to investigate the impact of Swedish companies' work withCorporate Social Responsibility on profitability. Method The study applies a quantitative method and is based on a positivistic researchphilosophy with a hypothetico-deductive approach. The study is a cross-sectional studyand has been carried out with the help of a survey where the information aboutcompanies' work with CSR was collected with the help of questionnaires. Furthermore,secondary data has been retrieved from annual reports which have been used tocalculate the key figures ROA, ROE and ROIC. The study used an accepted method forthe analysis through the use of previous studies and with the help of the statisticsprogram Minitab. Result & conclusion The study's result points toward positive, negative as well as neutral relationshipsbetween the four dimensions of CSR and the key figures ROA, ROE and ROIC. Inparticular, two results stood out, which were H4 and H12, where a positive relationbetween the discretionary dimension and profitability measured in ROA and ROICcould be demonstrated. Furthermore, negative relationships could also be demonstrated,albeit with a low degree of explanation. All in all, the study can show that thediscretionary dimension has a positive effect on companies' profitability. The otherindicators cannot prove the opposite with certainty. The answer to the question of whatimpact Swedish companies' work with CSR has on profitability can therefore besummarized in the fact that different activities have different effects. However, thestudy concludes that companies' discretionary activities, such as donating money tocharity, have a positive impact on profitability and therefore something that companiesshould continue with as it benefits both the company and society at large.

Denna uppsats omfattar en undersökning som gjordes mellan januari och april 2018. Undersökningen gjordes i syfte att ta reda på om det fanns någon korrelation mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation, hälsa och generella välbefinnande. 14 personer deltog och delades in i två grupper, beroende på om de vid det tillfället använde en träningsapplikation eller inte. Undersökningen gjordes med hjälp av Googles nätbaserade enkät för att samla in data, och en litteraturstudie för att stödja analyserna och diskussionerna av datainsamlingens resultat. Från resultaten som vi fick ut kunde vi bland annat se att motivationen hos användarna av träningsapplikationer ökar om de kan se att de gör framsteg, och att beroende på kön och ålder så används träningsapplikationer annorlunda. / This paper contains the information and output from a inquiry done between January and April 2018. The inquiry was done with the purpose to find out whether there was any correlation between a person’s usage of a fitness application and that person´s perceived motivation, health and general well-being. 14 participants answered the inquiry and where divided into two groups, depending on how they answered when asked if they currently used a fitness application. The inquiries were conducted online through Google Survey in order to collect data about the participants, and literature reviews where conducted in order to support the analysis and discussions we made from the results of the collected data. From the results that we gathered we could, amongst others, form the analysis that individually adapted fitness applications and automated updates of the user’s results where what would get more participants to start using fitness applications.

Syftet med denna studie är att identifiera sociala konstruktioner av 1-3 åringars ålder och kompetens, genom att analysera hur pedagoger porträtterar de yngsta barnen. Detta görs genom diskurspsykologisk analys av pedagogers uttalanden i samtal om omsorg och undervisning, utifrån studiens tre frågeställningar; Hur talar förskollärare och barnskötare om 1-3 åringars kompetens? Vad framställs som sanningar om 1-3 åringars kompetens? Vilja subjektspositioner tillskrivs 1-3 åringar? Diskurspsykologi har agerat som både epistemologisk och metodologisk utgångspunkt i denna studie. I resultatet framträdde totalt fem tolkningsrepertoarer. Tre av dessa framträdde genom samtal om barns kompetens i omsorg; fysisk omsorg, praktisk omsorg och intellektuell omsorg. De andra två trädde fram i samtal om barns kompetens i undervisning; pedagogers självmedvetenhet och erfarenhet som förutsättning. Vi kunde sedan sammanställa fyra av dessa till en, vad vi kallar, bristdiskurs. Vi diskuterar sedan kring hur dessa tolkningsrepertoarer försätter barnen i olika subjektspositioner och vad barnen därigenom ges för handlingsutrymme.

Bakgrund Sväljning bedöms utifrån två aspekter - hur säker och hur effektiv den är. Tidigare studier har visat att vid stigande ålder blir sväljningen mindre effektiv och att förekomst av penetration ökar. Åldrande sväljning har i tidigare studier inte studerats specifikt utifrån säkerhet och effektivitet. Tidigare forskning med avseende på sväljning har enbart fokuserat på äldre individer respektive snävare åldersgrupper.  Syfte Aktuella studiens syfte är att undersöka om det ses en försämring i normal sväljförmåga vid stigande ålder. Studien syftar  även till att undersöka om det finns könsskillnader i hur sväljförmåga förändras vid ökande ålder, men även oavsett ålder. Bedömning av sväljfunktion, sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet genomfördes med Flexibel videoendoskopisk Undersökning av Sväljning (FUS).  Metod Totalt inkluderades 65 deltagare (33 st kvinnor och 32 st män), i åldrarna 21-91 år (median 44 år). FUS genomfördes för att undersöka sväljningen. Vid FUS sväljer deltagarna föda i olika konsistenser. Fynden från FUS bedömdes utifrån standardiserade skalor: The Dysphagia Outcome and Severity Scale (DOSS), Penetration-Aspiration Scale (PAS) och The Yale Pharyngeal Residue Severity Rating Scale (YPRSRS).  Resultat Majoriteten av alla deltagare bedömdes ha funktionell sväljning. Kvinnor uppvisade en bättre sväljfunktion överlag, men inga könsskillander kunde påvisas gällande säkerhet och effektivitet. Deltagare med en högre uppnådd ålder uppvisade en sämre sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet. Ålder kan således vara en påverkande faktor för sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet.   Slutsatser Denna studie visade att sväljfunktionen hos äldre deltagare var sämre än hos yngre deltagare. Sväljningens säkerhet och effektivitet var inte försämrad hos friska äldre deltagare, jämfört med friska yngre deltagare. Det fanns könsskillnader i sväljförmåga avseende sväljfunktion, kvinnor har en högre förekomst av normal sväljning än männen. Könsskillnader gällande sväljningssäkerhet kunde inte konstateras. Könsskillnad för sväljningseffektivitet kunde ses för sinus piriformis, men inte vallecula. Männen uppvisade genomgående en mindre effektiv sväljning, jämfört med kvinnorna.

Bakgrund Ett ökat engagemang har under de senaste åren noterats på den svenska börsen och intresset för aktier är det starkaste sedan år 2004. Forskning har tidigare studerat engagemanget på börsen utifrån demografiska faktorer, däremot identifieras en kunskapslucka som medföljt med det ökade engagemanget där en ny och utvecklad empirisk grupp noterats. Syfte För att bidra till en förståelse om engagemanget på den svenska börsen syftar denna studie till, med hjälp av en kvantitativ metod, att kartlägga engagemanget på den svenska börsen utifrån de demografiska faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Metod Denna studie har tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Det empiriska underlaget har samlats in med hjälp av en digital enkätundersökning där ett sannolikhetsurval applicerats. Materialet bestod av användbara svar från 116 respondenter som vidare har analyserats med hjälp av korrelationsmatriser, bi- och multivariata regressionsanalyser. Resultat Analysen som genomförts påvisade att kön har ett negativt signifikant samband med engagemang på den svenska börsen, medan ålder och utbildningsnivå inte har visat på ett signifikant samband till variabeln. Slutsats Ett negativ signifikant samband har identifierats där män konstateras ha ett högre engagemang på den svenska börsen än kvinnor. Därutöver har inget ytterligare samband fastställts, ålder och utbildningsnivå kan alltså inte användas vid kartläggning av engagemang på den svenska börsen. / Background In recent years, an increased level of enthusiasm on the Swedish stock market has been recognized, which has not been noted since 2004. While prior research has explored the engagement of individuals on the stock market based on demographic factors, a knowledge gap has been identified with regards to this increased engagement. Specifically, a new and evolved empirical group has been noticed, which warrants further exploration. Purpose In order to contribute to an analysis of the engagement on the Swedish stock market, this study aims to, with the use of a quantitative method, map the engagement on the Swedish stock market through the demographic factors gender, age and education level. Methodology This study utilizes a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical data has been collected through a digital survey where a probability sample was used. The material consisted of 116 appropriate answers, which were further analyzed with the assistance of correlation matrices, bi- and multivariate regression analyses. Results The analysis conducted demonstrated a negative significance between gender and engagement on the Swedish stock market, while no significance could be observed between the variable studied and, age and education level. Conclusion The negative significance that has been identified indicates that men have a higher engagement rate on the Swedish stock market compared to women. No further relation has been established, resulting in that age and level of education cannot be used to map the engagement on the Swedish stock market.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden. / The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.

<p>One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women.</p><p>The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods.</p> / <p>Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.</p>

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women. The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods. / Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män. Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.