Many studies show that language learners see the benefits of using their first language in order to learn second or subsequent languages, while they also see some disadvantages. This reflects dominant ideas in language learning about the importance of keeping languages separate. The present study examines translanguaging, a strategy in which learners are encouraged to use their entire linguistic repertoires during language learning. To this aim, data are examined from Swedish learners (n= 168) in grades 7-9 to investigate their attitudes and perceptions towards translanguaging in the EFL classroom, and to shed light on the roles of age and proficiency in constraining them. The data was collected by means of a questionnaire and a proficiency test in order to measure the participants’ proficiency in English. Unlike the mixed views reported in previous studies, the learners investigated here had a positive view of translanguaging and perceived it as beneficial to their learning. Furthermore, the findings suggest that learners often used Swedish for specific functions, especially explaining grammar and vocabulary, clarifying tasks and instructions, comparing the languages and asking questions. This was even more so for low proficiency learners, who used translanguaging more for both practical and social purposes. On the other hand, higher proficiency learners used less Swedish and viewed translanguaging as less helpful. These learners also reported that their teachers used more Swedish in the classroom compared with their less proficient peers. It was also found that learners showed a greater tendency to use translanguaging with increasing age, although this might have been due to differences between teachers and their individual practices. / Många studier visar att elever ser fördelarna med att använda sitt förstaspråk för att lära sig andra eller efterföljande språk, medan de också ser några nackdelar. Detta återspeglar dominerande idéer i språkinlärningen om vikten av att hålla språken åtskilda. I den här studien undersöks transspråkande (translanguaging), en strategi där eleven uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar under språkinlärningen. För detta ändamål undersöks data från svenska elever (n = 168) i årskurs 7-9 för att undersöka deras attityder och uppfattningar kring transspråkande i det EFL-klassrummet och för att belysa hur faktorerna ålder och färdighet påverkar dem. Uppgifterna samlades in med hjälp av en enkät och ett färdighetstest för att mäta deltagarnas färdigheter på engelska. Till skillnad från de blandade åsikter som rapporterats i tidigare studier hade de studenter som undersöktes i denna studien en positiv syn på transspråkande och uppfattade det som fördelaktigt för deras lärande. Dessutom tyder resultaten på att eleverna ofta använde svenska för specifika funktioner; särskilt att förklara grammatik och nya ord, klargöra uppgifter och instruktioner, jämföra språk och ställa frågor. Detta var ännu mer för elever med låg färdighet, som använde transspråkande mer för både praktiska och sociala ändamål. Å andra sidan använde elever med högre kompetens mindre svenska och betraktade transspråkande som mindre användbart. Dessa elever rapporterade också att deras lärare använde mer svenska i klassrummet jämfört med sina kamrater med lägre färdighet. Studien pekar också på att eleverna visade en större tendens att använda transspråkande med ökande ålder, även om detta kan ha berott på skillnader mellan lärare och deras individuella metoder.

No description available.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

Städare kan anses vara ett yrke av låg status med fysiskt krävande arbetsuppgifter, låg lön och en utsatthet för kemikalier. Det är viktigt med motiverade städare framför allt inom vården eftersom god renhållning minskar smittspridning. Denna problematik gör att det är intressant att undersöka vad som motiverar städare och hur de upplever yrkets status. Syftet med studien är att utifrån städares upplevelser undersöka hur yrkesstatus påverkar deras motivation i arbetslivet samt om det finns skillnader i upplevd motivation beroende av ålder. Studien grundas i ett fenomenologiskt förhållningssätt och en kvalitativ undersökning har gjorts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på en heterogen grupp städare som arbetar i vårdlokaler. Tidigare forskning visar att städare anses ha låg status i samhället, minimala utvecklingsmöjligheter och låga ambitioner till att utvecklas. Motivationsnivån hos städare är dock viktig, då motiverade städare arbetar mer noggrant och på så vis kan minska smittspridning. Viktiga motivationsfaktorer som anges är lön, sociala relationer och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier har inte sett till städarnas ålder och inte heller deras egen upplevelse av yrkesstatus. Motivationsfaktorer som städarna i studien anger är viktiga för den upplevda motivationen är sociala relationer och feedback från chef och kunder. Upplevelsen av motivation skiljer sig beroende av städarens ålder. Yngre respondenter är mer benägna till att vilja utvecklas än de äldre. Samtliga upplever hög trivsel i sin yrkesroll och anser inte att yrkets status påverkar deras motivation i arbetet. / Cleaners can be considered a profession of low status with physically demanding duties, low wages and exposure to chemicals. Motivated cleaners are important, especially in health care, as good cleaning reduces the spread of infection. This problem makes it interesting to investigate what motivates cleaners and how they experiencing the status of the profession. The purpose of the study is to examine how status affects cleaners motivation in working life and whether there are differences in perceived motivation depending on age. The study is based on a phenomenological approach and a qualitative study has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted on a heterogeneous group of cleaners working in health care. Previous research shows that cleaners are considered to have low status in society, minimal development opportunities and low ambitions to develop. However, the level of motivation in cleaners is important, as motivated cleaners work more carefully and thus can reduce the spread of infection. Important motivational factors that are mentioned are salary, social relationships and development opportunities. Previous studies have not examined the age of the cleaners, nor their own experience of professional status. Motivation factors that the cleaners in the study indicate are important for the perceived motivation are social relationships and feedback from the manager and customers. The experience of motivation differs depending on the age of the cleaner. Younger respondents are more likely to want to develop than the older ones. All of the cleaners experience high job satisfaction in their professional role and do not consider that the status of the profession affects their motivation at work.

Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.   Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.     Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.   Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.   The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.   In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience?

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som globalt drabbar många personer och räknas som den största dödsorsaken. Hjärtinfarkt är för de flesta en traumatisk upplevelse som påverkar livet kraftigt. Fysiska följder som trötthet och hjärtsvikt, psykiska följder i form av ångest och depression, samt psykosociala följder är vanligt förekommande. Patienters känsla av sammanhang kan vara en avgörande faktor för att bibehålla hälsan efter hjärtinfarkt, samt i patienters hantering efter hjärtinfarkten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats har genomförts, där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet innehöll tre huvudteman. Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar och känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Slutsats: Patienter upplevde fysisk, psykisk och psykosocial påverkan på livet efter genomgången hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten hade påverkan på patienters liv i både positiva och negativa aspekter. / Title: Patients' experiences after a myocardial infarction - A literature review. Background: Myocardial infarction was a disease which affected a lot of humans globally and was countable as the largest cause of death. Myocardial infarction was a traumatic experience and affected patient’s life considerably. Physical consequences as tiredness, heart failure, psychological consequences as anxiety and depression and psychosocial consequences were common. To maintain health and cope with myocardial infarction was the sense of coherence. Aim: The aim was to describe patients´ experiences of having recently had a myocardial infarction. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was used, where 13 scientific articles were analyzed. Results: The result contained three main themes. Not recognizing his body with subtheme physical fatigue and fatigue as well as distrust of his body. New thoughts and feelings with sub-themes mental experiences of tiredness, stress, fear and anxiety as well as gratitude & new meaning. Limitations in everyday life with subtheme shame and guilt, not fitting in, difficulties with changes and the need for support. Conclusion: Patients experienced physical, psychological and psychosocial consequences after myocardial infarction. Myocardial infarction had an impact on patients’ daily life in both positive and negative aspects.

Hur den psykiska hälsan kan påverkas av användning av sociala medier är omdiskuterat och väl studerat. Forskning kring vilka faktorer som kan predicera vilket typ av innehåll och hur frekvent individer publicerar på sociala medier är dock, till författarnas vetskap, sparsamt undersökt. Därmed ämnade denna studie undersöka om publiceringsvanor på sociala medier kunde prediceras av beroende av sociala medier, självkänsla, tendenser till depression och digital ålder vilket motsvarar den tid individer haft ett konto på Instagram och/eller Facebook. Studiens data samlades in via en enkätundersökning där 268 individer deltog varav 207 var kvinnor och 61 var män. Den genomsnittliga digitala åldern var 12.59 år för kvinnor respektive 12.62 år för män. Den beroende variabeln publiceringsvanor delades i två faktorer; intern källa - publicering av bilder kopplat till den egna individen, exempelvis “selfies” och extern källa - publicering av inlägg från en extern källa, exempelvis innehåll av politisk karaktär. Resultatet visade att den starkaste och enda statistiskt signifikanta prediktorn för intern källa var beroende av sociala medier. Detta innebär att ju högre grad av beroende av sociala medier, desto mer frekvent publicerar individen inlägg på sociala medier i form av t. ex bilder på sig själv och närstående. Slutsatsen för denna studie är att beroende av sociala medier har betydelse för vad individer publicerar för typ av innehåll på sociala medier. Vidare forskning krävs för att mer djupgående identifiera riskbeteenden och mönster genom publiceringsvanor, för att möjligen kunna förebygga beroende av sociala medier.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Koldioxidhalterna stiger i världen, vilket bidrar till global uppvärmning. Skogen har en viktig roll i klimatarbetet då stora mängder kol finns lagrad i skog och mark. Speciellt mycket kol finns i boreal skog, som bland annat finns i norra Sverige. Idag pågår en debatt huruvida det är mer fördelaktigt att behålla gammal skog som kolsänka, eller avverka den för att ge plats åt yngre träd. Syftet med litteraturstudien var att ge en klargörande bild över hur åldern på boreal skog påverkar ekosystemets kolbalans, genom att undersöka skogens kolupptagningshastighet samt möjlighet till kollagring. Studien visade att äldre skog har ett större totalt kollager, att medelåldrig skog har högst tillväxthastighet (nettoekosystemproduktion, NEP och nettoprimärproduktion, NPP) samt att NEP är negativ de första 10 åren. Studien visade på osäkerhet kring kolupptag i gamla skogar. Flera variabler, såsom substitution, störningar och biologisk mångfald är inte undersökta i studien och behövs tas i beaktning vid beslutsfattande. Trots detta, antyder litteraturstudien att det är fördelaktigt att låta gammal skog stå kvar som kolsänka, eftersom koldioxidutsläppen behöver minska snarast. Ytterligare ett syfte med studien var att kartlägga de missuppfattningar elever, i senare delen av skolan, har gällande kolets kretslopp. Studien visade på missuppfattningar gällande fotosyntes och respiration hos växter, nedbrytarnas roll samt sammanblandning av begrepp. För att åtgärda problemet kan uppgifter göras där atomer följs över olika nivåer, för att sätta processerna i sitt sammanhang. Stort fokus gällande missuppfattningarna ligger på fotosyntes och respiration och inga artiklar hittades gällande exempelvis det snabba, respektive långsamma, kretsloppet. Få studier är gjorda på svenska elever och då svensk kursplan lägger fokus på samband mellan olika nivåer kan missuppfattningarna vara i annorlunda i Sverige. Hur missuppfattningarna ser ut i svensk skola är föremål för vidare forskning. / The amount of carbon dioxide is rising in the atmosphere, which contributes, to global warming. Since large amounts of carbon are stored in forests, forests play an important part the efforts to improve the environment. Boreal forests, found in e.g. the northern part of Sweden, store especially large amounts of carbon. Today it is being debated whether it is more beneficial for the environment to keep old forests as a carbon sink, or to cut them down in order to make room for younger trees. The purpose of this literature study was to clarify how the age of the forest affects the carbon balance of the ecosystem, by examining the forest’s rate of carbon sequestration and capability of carbon storage. The literature study concluded that older forests, in total, store larger amounts of carbon, while middle-aged forests have he highest growth rate (net ecosystem production, NEP, and gross primary production, GPP) and that NEP is negative in the first ten years. The study showed some uncertainty concerning carbon uptake in old forests. Several variables, such as the effects of substitution, disturbances and biodiversity were not examined in this study and need to be further considered before making decisions. However, the literature study suggests that it is more beneficial to leave old forests as a carbon sink, since emissions of carbon dioxide urgently need to be reduced. Another purpose of the study was to examine the misconceptions that students, in the later school years, have regarding the carbon cycle. This study found misconceptions concerning photosynthesis and respiration in plants, the role of decomposers, as well as getting concepts mixed up with one another. To solve this problem, assignments could be designed where atoms are traced between different levels, in order to put the processes in context. A large part of the focus regarding these misconceptions has been on photosynthesis and respiration and no articles were found regarding e.g. the fast; and the slow; carbon cycle. Few studies of Swedish students have been made and since the Swedish curriculum focuses on the relationship between different levels, the misconceptions might be different in Sweden; what these misconceptions could be in Swedish schools is yet to be investigated.