Work engagement has a number of positive effects that benefit companies, and it may therefore be interesting to investigate what precedes work engagement. The purpose of the study was to investigate the relationship between occupational self-efficacy and occupational work engagement. In order for the study to provide a picture of all of Sweden, a number of counties were selected around the country. Randomized managers from each county were asked to forward an e-mail with an information letter and a survey to the employment officers over which he or she was manager. When the employment officers (N = 163) had responded the surveys, a multiple regression analysis was made. The result showed that the relation between occupational self-efficacy and work engagement was close to moderate. In conclusion, there was a discussion about how employers can increase their employees' occupational self-efficacy. Practical guidelines on how to achieve this was also presented along with other previous research. / Arbetsengagemang har en mängd positiva effekter som gynnar företag, och det kan därför vara intressant att undersöka vad som föregår arbetsengagemang. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. För att studien skulle ge en bild av hela Sverige valdes ett antal län runt om i landet ut. Slumpmässigt utvalda chefer från varje län ombads vidarebeforda ett mail med ett informationsbrev och en enkät till arbetsförmedlarna som denne var chef över. När arbetsförmedlarna (N = 163) svarat på enkäterna gjordes en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett knappt måttligt samband mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. Avslutningsvis förs en diskussion om hur arbetsgivare kan höja sina medarbetares yrkesinriktade self-efficacy. Praktiska riktlinjer på hur detta kan uppnås presenterades även, tillsammans med tidigare forskning.

Att behålla sin anställningsbarhet genom hela livet blir allt viktigare i dagens föränderliga arbetsmarknad. De ökande krav som läggs på individen gällande anställningsbarhet kan vara en anledning till att antalet studenter på Sveriges högskolor stadigt ökar. Men frågan är hur viktigt anställbarhet är för studenters studiemotivation. Motivation delas i huvudsak in i två kategorier, inre och yttre motivation (Deci & Ryan, 2000). I en mer detaljerad indelning skiljer man på sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation (Vallerand m.fl, 1993). Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att börja studera på högskola. Vi har även undersökt om motivationen ser annorlunda ut beroende på respondenterna kön och ålder. Empirin samlades in via en webbenkät som var baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand m.fl, 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg att respektive påstående motiverat dem i valet att börja studera. Även om marginalerna var små så visade vårt resultat att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera. Identified var den motivationsvariabeln som fick högst värde vilket innebär att man gör någonting för att man har bestämt det, även fast det inte är kul. Att man istället ser handlingen som en nödvändighet eller för att man tror att man kan ha nytta av det i framtiden. Vi fann inga signifikanta skillnader mellan könen. Dock visade vår analys att de fanns signifikanta skillnader i motivationen, men dessa hängde samman med respondenternas ålder. / Maintaining one’s employability throughout their lives is becoming increasingly important in today's labor market, which is in constant change. The increasing demands placed on the individual regarding one´s employability can be a reason why the number of students at Swedish colleges is steadily increasing. But the question is how important is the factor employability for students' student motivation. Motivation can be divided into two categories, internal and external motivation (Deci & Ryan, 2000). In a more detailed division, six motivational factors are distinguished; to know, toward accomplishment, to experience stimulation as well as identified, introjected and external regulation (Vallerand et al., 1992). The purpose of this study was to investigate which motivational factors affect an individual's choice to study at college. We have also investigated whether the motivation appears different depending on the respondents' gender and age. The empirical data was collected via a web survey that was based on Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), where the participants estimated in what extent they considered each claim to have motivated them in their choice to start studying. Even though the margin was small our result showed that external motivational factors had the greatest impact on the choice to study. Identified was the motivational variable ranked highest, which means to do something because one has decided to do it although it is not fun. That the activity is seen as necessary or because one believes that doing an activity will be useful in future. We found no significant differences between the sexes. However, our analysis showed that there were significant differences in motivation, but these were related to the respondents' age.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studiehar därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svarapå en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarandesom gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkanålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattningom dokumentation och tid som läggs på den.Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna,men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablernaålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs pådokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mertid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifråndessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ettredskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér’s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ”skev” – a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality – and gulesque theory – a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl –, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch. I conclude that the comic book contain feminist figures of resistance, and that it creates affects and nourishment that can be used as a means to imagine a feminist other.

Denna studie utgår från barns möten i förskolan och undersöker ålder som ett görande. Studiens data utgör 18 timmars videoobservationer på en förskoleavdelning i en större svensk stad där sexton barn deltar från åldrarna ett till sex år. Studien utgår från en posthumanistisk grundsyn genom agentisk realism (se Barad, 2007 och Lenz Taguchi, 2012) och tematisk analysmetod har tillämpats i analysdelen (se Braun & Clarke, 2006). Studiens resultat visar att barn, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar och performativt producerar ålder som fenomen i förskolan. Studiens bidrag är att med stöd i agentisk realism introducera sätt att förstå ålder som ett socialt och materiellt fenomen. Detta skapar en förskjutning från barnet som ensam aktör i förklarandet av normerande ålderspraktiker i förskolan för att mer tillgängligt möjliggöra ett förklarande av aktörskap inom sociala och materiella praktiker och hur dessa samkonstituerar ålder som fenomen i förskolan. / This agential realist study aims to explore age as a social and material doing in children’s meetings in preschool. The data consists of eighteen hours of video observations in a preschool located in a larger city in Sweden. The study works theoretically with agential realism (see Barad, 2003, 2007 and Lenz Taguchi, 2012) and the analysis was conducted thematically (see Braun & Clarke, 2006). The study shows that children, language, discourses, materiality and the surrounding environment intra-actively co-operates and performatively produces age as a phenomenom in preschool. The study contributes with support in agential realism to introduce a way to understand age as a socially and materially constructed phenomena. This produces a consequential shift from the child as the only responsible actor in the explanations of childrens normative age practices in the preschool and enables a possible explanation of agency within the social and material practices where these collaboratively produces age as a phenomena in preschool.

Små och medelstora företag är betydelsefulla för en växande ekonomi och utgör 99 % av samtliga företag i Sverige. Nya idéer och innovationer skapas ofta av småföretag som växer snabbt vilket ger incitament till att skapa en miljö som bidrar till att små och medelstora företag kan driva, innovera och skapa nödvändiga jobb. Små och medelstora företag spelar därför en betydande roll för sysselsättningen och ekonomin som helhet vilket gör studier på detta område relevant. Små och medelstora företag står inför ett flertal svårigheter jämfört med större företag. En faktor som påverkar företagens möjlighet till att växa är en begränsad tillgång till finansiering. Större företag är mer benägna att låna pengar vilket också denresursbaserade teorin förutspår. Tillgång till finansiering kan ses som en konkurrensfördel och leder till fler investeringar vilket stimulerar tillväxten och därmed sysselsättningen.Resursbaserade teorin utgår från konkurrenskraftiga resurser hos företag och kommer att i denna studie att användas till att identifiera företagsspecifika faktorer som på något sätt kan förklara sysselsättningen hos små och medelstora företag. Studien inriktar sig på hotellbranschen med restaurangverksamhet på den svenska marknaden. I uppsatsen undersöksdet hur skuldsättningsgraden, tillväxten, storleken, ålder och fördröjd variabel av antal anställda påverkar antalet anställda. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt över tidsperioden 2008 till 2016. Resultatet redovisas i en univariat analys i form av deskriptiv statistik, bivariat analys bestående av en korrelationsanalys samt en multivariat analys i form av en regressionsanalys. Det empiriska resultatet indikerar på att större företag med högre skuldsättningsgrad är mer benägna att anställda fler. En slutsats är att tillgången till ekonomiska resurser ger företagen konkurrensfördelar, fler möjligheter att överleva, tillväxt och ökad efterfråga på arbetskraft. / Small and medium-sized enterprise are important for a growing economy and make up 99% of all companies in Sweden. New ideas and innovations are often created by small businesses that grow fast, which gives incentives to create a platform that helps small and medium-sized enterprises drive, innovate and create necessary jobs. Small and medium-sized enterprisestherefore play a significant role in employment and the economy as a whole, which makes studies in this area relevant. The companies face a number of difficulties compared with larger companies. A factor that affect small and medium-sized enterprises ability to grow is a limited access to funding. Larger companies are more likely to borrow money, which also predicts the resource-based theory. Access to finance can be seen as a competitive advantageand leads to more investment, stimulating growth and hence employment.Based on the resource-based theory of competitiveness of a company, this study will be used to identify company specific factors that in some way can explain the employment of small and medium-sized enterprises. The study focuses on the hotel industry with restaurant activities in the Swedish market. The paper examines how debt, growth, size, age and lagged variable of the number of employees affects the number of employees. The study is based ona quantitative study with a deductive approach over the period 2008 to 2016. The result is presented in a univariate analysis in the form of descriptive statistics, bivariate analysis consisting of a correlation analysis and a multivariate analysis in the form of a regression analysis. The empirical result indicates that larger companies with higher debt ratios are more likely to employ more. One conclusion is that access to financial resources gives businesses competitive advantages, more opportunities for survival, growth and increased demand for labor.

Borderlands. Swedish youth care in the intersections of care and punishment This dissertation concerns staff working in special residential homes, or secure units, for boys and young men and, less specifically, the compulsory care of problematic teenagers. The study is based on interviews with staff members and participatory observations of daily practices at a compulsorycare institution. The empirical material is complemented by observations of learning situations and interviews with students and teachers in education of social pedagogy. The aim of the thesis is to map out and to analyse understandings of, and motivations for, compulsory care that is produced and sustained through articulations of residing teenagers, treatment practices and institutional staff in the daily work, and in staff narratives, at a secure unit for compulsory care. Three aspects of compulsory care are analysed: constructions of teenagers, of treatment practices and of subject positions or identity of staff. Concepts and ideas from a post-structural framework are used as theoretical tools to conduct analysis of the interviews and observations. Discourse, as well as a three-fold concept of logics, is central for the analysis. As a theoretical complement to the main analytical framework, perspectives from symbolic interactionism are used. The results of the thesis show that tensions and ambivalence characterise compulsory care for adolescents. Aspects of care as well as of punishment, for example, are both evident parts of the institutional work and narratives studied. The teenagers are alternately being constructed as children in need and as manipulative criminals: articulations that are made part of either a logic of care or a logic of punishment. Other tensions that are analysed as significant parts of institutional practices and subject positions are those of the biological and the social, theory and practice, and power and powerlessness. Age, gender and class are all significant parts in constructing subject positions for both teenagers and staff and in creating a division between the two groups. Such categorisations are articulated together in various ways in the different logics identified. These subject positions also have consequences for institutional interactions and for the institutional care provided in secure units.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

Stand-up comedy has become increasingly popular in Sweden in the late 20th and early 21st centuries. The jokes of stand-up comedians are reflections of contemporary cultural notions and discourses. Stand-up comedy can also be seen as a form a cultural free zone where one is allowed to express oneself in ways that are not possible in other public contexts. In this study I am investigating how Swedish stand-up comedians relate to cultural notions about gender, sexuality, ethnicity/race, places, age, disabilities, social class and mental illness. By applying an intersectional perspective I am able to show how various power structures can interact and strengthen each other. The main empirical material consists of three observations at different stand-up comedy clubs and four interviews with stand-up comedians. By using cultural analysis as an analysis method I am showing how stand-up comedy both reflects and is affected by larger structural patterns and discourses in society. My analysis shows that stand-up comedians are both reproducing and challenging normative cultural notions. A variety of theoretical concepts are used to analyse how standup comedians are joking about prevailing cultural notions. For example am I using gender theories to analyse jokes about notions of gender and sexuality while postcolonial concepts as well as theories about racification are applied in the analysis of jokes connected to cultural notions about race and ethnicity. In some of the jokes different cultural notions are intertwined. Furthermore I am analysing how the stand-up comedians are reflecting over what they are allowed to joke about, depending on their own background and experiences as well as how they are relating to different discourses. Stand-up comedy is still dominated by a masculine discourse that has only recently been challenged by a feminist discourse, which stand-up comedians relate to in different ways. How stand-up comedians navigate between political correctness and the discourse that comedians should be able to joke about everything is also part of my investigation. Finally, I am analysing different comic strategies used by the stand-up comedians in their performances, which affect how they are joking about various cultural notions. Some comedians are joking about themselves in a self-deprecatory way while others invites the audience to join the perspective of an assumed normative community to make jokes about what makes other groups different.

I början av 2020 drabbar covid-19-pandemin världens befolkning. Den livsfarliga smittan sprids snabbt världen över och forskare och läkemedelsbolag börjar arbeta intensivt för att utveckla ett vaccin som kan stoppa sjukdomens framfart. Knappt ett år senare godkänns världens första vaccin mot covid-19 och massvaccinering inleds. Världens politiker, forskare, epidemiologer och läkare påtalar otaliga gånger att vaccinet är lösningen på pandemin och vikten av att alla som kan ska tacka ja till erbjudandet om att vaccinera sig. Vaccinationsviljan världen över är generellt sett god, men det är också många människor som väljer att inte ta vaccinet och vaccinationsgraden varierar på internationell-, nationell- och lokal nivå. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns lokala förhållanden som påverkar vacci­nat­ions­graden mot covid-19 i Sveriges kommuner under pandemin och om kommunernas verkliga vacci­nationsgrad avviker från vad som kan förväntas utifrån de lokala förhållandena. Baserat på tidigare studier och teori skapas och testas hypoteser genom att använda linjär regression för att skapa modeller som beskriver förväntad vaccinationsgrad. Studien undersöker sambandet mellan vaccinat­ions­grad och variabler som beskriver könsfördelningen i kommunerna, andel utrikesfödda, befolk­ningens ålder, utbildnings-, inkomst-, och hälsonivå, andel arbetslöshet, valdeltagande och befolk­ningens partisym­pa­tier.  De viktigaste resultaten är att faktorerna andel kvinnor, utrikesfödda, arbetslöshet och hälsonivå korre­lerar negativt med vaccinationsgrad, och faktorerna ålder, utbildningsnivå och valdeltagande korrelerar positivt. I univariat analys förklarar variabeln utrikesfödda 78 procent av skillnaden i vaccinationsgrad mellan kommunerna och valdeltagande förklarar 57 procent av skillnaden. Resultatet i riksdagsvalet 2018 på kommunnivå kan delvis förklara skillnaden i vaccinationsgrad mellan Sveriges kommuner. Utmärkande vid undersökningen av befolkningens partisympatier är att univariat analys med Center­partiet som oberoende variabel enskilt förklarar över 20 procent av skillnaden i vaccinationsgrad.  Baserat på regressionsmodeller beräknas varje kommuns förväntade vaccinationsgrad, vilken jämförs med den verkliga vaccinationsgraden. Haparanda och Ljungby kommun avviker mest positivt respek­tive negativt från sitt förväntade värde (+10,42 procent och -6,10 procent). En möjlig förklaring till kommunernas stora avvikelser är deras geografiska läge och dess påverkan på befolkningens behov av att resa till utlandet. Alla kommuner i Uppsala län har en högre vaccinationsgrad än förväntat, medan alla kommuner i Blekinge län har en lägre vaccinationsgrad än förväntat. En möjlig förklaring är att det beror på länens olika vaccinationsstrategier. / In early 2020, the covid-19 pandemic hit the world. The deadly infection spread rapidly, and researchers and pharmaceutical companies worked intensively to develop a vaccine which could stop the progres­sion of the disease. Barely a year later, the world’s first vaccine against covid-19 is approved and mass vaccination begins. The world’s politicians, researchers, epidemiologists, and medical personnel point out countless times that the vaccine is the solution to the pandemic and the importance of getting vac­cinated. In general, the willingness to get vaccinated is high, but there are also many people who choose not to take the vaccine and the degree of vaccination varies at international, national, and local level. This study aims to investigate whether local conditions affect the vaccination rate against covid-19 in Swedish municipalities during the pandemic, and whether municipalities’ actual vaccination rate devi­ates from what can be expected based on these local conditions. Based on previous studies and theory, hypotheses are created and tested by using linear regression to create models that describe the expected degree of vaccination. The study examines the relationship between vaccination rate and variables that describe gender distribution in the municipalities, proportion of foreign-born, age of population, level of education, income and health, proportion of unemployment, turnout, and the population’s party sym­pathies. The main findings are that the factors proportion of women, foreign-born, unemployment and health level negatively correlate with vaccination rate, and the factors age, level of education and turnout cor­relate positively. In univariate analysis, the variable foreign-born explains 78 percent of the differ­ence in vaccination rate among the municipalities, and turnout explains 57 percent of the difference. The result of the 2018 parliamentary elections at municipal level can partly explain the difference in vac­cination rate between Sweden’s municipalities. Notable when examining the population’s party sym­pathies is that univariate analysis with Centerpartiet as an independent variable individually explains over 20 percent of the difference in vaccination rate. Each municipality’s expected vaccination rate is calculated and compared to the actual vaccination rate based on regression models. The municipalities of Haparanda and Ljungby deviate most from their expected value (+10.42 percent and -6.10 percent). A possible explanation for the municipalities’ large deviations is their geographical location and its impact on the population’s need to travel abroad. All municipalities of Uppsala County have a higher vaccination rate than expected, while all municipalities of Blekinge County have a lower vaccination rate than expected. One possible explanation is that it depends on the counties’ different vaccination strategies.