Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.

Kontanter har en avtagande trend som betalningsmedel i samhället. Banksektorn har också påverkats av kontanternas minskande genom att allt fler banker avvecklar sin kontanthantering. Detta påverkar i sin tur bankkunderna som inte längre har samma tillgång till fysiska betalningsmedel. Kundnöjdhet är ett väl utforskat ämne, men tidigare forskning har inte fokuserat på den påverkan bankernas kontanthantering har på kundnöjdheten. Det är vad denna studie undersöker genom syftet att tydliggöra den påverkan som kundnöjdheten får av bankernas olika grader av kontanthantering samt hur ålder, kön, relationstid och personlig kontakts inverkan på sambandet utspelar sig. Studiens utförande överensstämmer med den positivistiska forskningsfilosofin, deduktiva ansatsen och kvantitativa metoden. Det empiriska material som uppsatsen baseras på samlades in genom två olika internetenkäter, där en riktade sig till banker och en var ställd till bankkunderna. Totalt brukades 8 svar från banker och 106 av kundenkätens respondenter till resultatet av studien. Den befintliga forskningen har påvisat att ålder, kön, relationstid och personlig kontakt påverkar kundnöjdheten hos banker. Av den anledningen undersöktes de fyra variablernas, tillsammans med bankernas grad av kontanthantering, påverkan på kundnöjdheten. Resultatet visar att bankernas kontanthantering påverkar kundnöjdheten genom att en lägre grad av kontanthantering ger en lägre kundnöjdhet. Dessutom beror förhållandet även på åldern då en äldre kund är mindre nöjd när bankens kontanthantering avvecklas. Studiens resultat belyser ett aktuellt ämne och bör beaktas ur bankens synvinkel när ett beslut om kontanthanteringen ska tas. I ett samhälle där allt fler banker minskar sin kontanthantering innebär därför uppsatsens resultat en viktig parameter i utvecklingen. / Cash is a declining trend as a means of payment in society. The banking sector has also been affected by the decline of the accounts as more and more banks are dismantling their cash management. This affects the bank customers who no longer have the same access to cash. Customer satisfaction is a well-researched subject, but previous research hasn’t focused on the impact banks’ cash management has on customer satisfaction. That’s what this study examines through the purpose of clarifying the impact of banks’ different degree of cash management on customer satisfaction as well as age, gender, relationship time and personal contact´s impact on the relationship. The study’s execution complies with the positivistic research philosophy, deductive approach and quantitative method. The empirical material the study was based on was collected through two internet surveys, where one addressed the banks and one the bank customers. In total, 8 survey responses from the banks and 106 from the customers were used for the study’s outcome. Current research shows that age, gender, relationship time and personal contact affect the customer satisfaction at banks. Therefore, the impact of the four variables, along with the banks’ degree of cash management, was examined. The result shows that banks’ cash management affects customer satisfaction through the example that a lower degree of cash management results in lower customer satisfaction. In addition, the relationship is also dependent on age, since an elderly customer is less satisfied if the bank’s cash management is being dismantled. The result of the study highlights a current topic and should be considered from the bank’s point of view when a decision regarding cash management is taken. Therefore, in a society where more and more banks are reducing their cash management, the essay’s result is an important parameter in the development.

Ageing has been associated to ill health due to sedentary behaviour. Limited knowledge exists about age and sedentary behaviour in the working population. Additionally, studies with objectively measured sitting time at work are needed. The current study aimed to investigate the association between age and sitting patterns (volume- and temporal patterns) at work in different office types. Method: Cross-sectional associations were investigated with measurements of sitting with accelerometers (ActiGraph GT3X+) on office-workers (n=101). Written diaries and questionnaires were used to collect information about working time, age and background factors. Main results: Weak associations were found between age and sitting patterns at work. Associations were found between age and short periods of sitting (β= -0.29, SE= 0.01, p<0.05). Office-type (cell-based office and open-plan office) did not modify the associations. No other associations were found after a change to activity-based offices. Conclusion: Overall, age was not associated to sitting patterns at work, except for short periods of sitting, indicating less variation in sitting time at work with higher age. Also, results indicate that office type do not influence the associations investigated in this study. Further research with larger sample sizes is needed to confirm these findings. / Äldre personer är en riskgrupp för stillasittande beteende vilket är relaterat till olika hälsorisker. Det finns begränsad kunskap om ålder och stillasittande i den arbetande populationen. Ökad kunskap om hur hälsa kan främjas i arbetslivet för att behålla äldre i arbete längre är därmed viktigt. Vidare finns det också ett behov av studier med objektiva mätningar av sittande. Syftet med den här studien var att undersöka associationen mellan ålder och sittandemönster (volym- och tidsbestämda mönster) på arbetet i olika kontorsmiljöer. Metod: Tvärsnittsassociationer undersöktes genom att mäta sittande med accelerometrar (ActiGraph GT3X+) på kontorsarbetare (n=101). Skriftliga dagböcker och enkäter användes också för att samla in data om arbetstid, ålder och bakgrundsinformation om deltagarna. Huvudresultat: Det fanns svaga associationer mellan ålder och sittandemönster på arbetet. Det framkom associationer mellan ålder och tid i korta perioder av sittande (β=-0.29, SE=0.01, p<0.05). Kontorstyp (cellkontor och kontorslandskap) modifierade inte associationerna mellan ålder och sittande. Inga andra associationer kom fram efter att deltagarna bytt till aktivitetsbaserade kontor. Slutsats: I det stora hela var ålder inte associerat med sittandemönster på arbetet, förutom tid i korta perioder. Associationen mellan ålder och sittande i korta perioder indikerade på att variationen i sittande minskar med ökad ålder. Resultaten indikerade också på att kontorstyp inte har någon betydelse för de associationer undersökta i denna studie. Vidare forskning med fler deltagare behövs för att bekräfta dessa resultat. / ABkontor

The lexical semantics of a language is an area of linguistics that has many important implications for the life of modern society. It is important to understand how language change works and why this change occurs. Thus the aim of the work described in the thesis was to examine how six Swedish words, fett, fräsch, fräck, grym, häftig, and tajt are used by five different age groups of Swedish people in Uppsala region. To accomplish the aim of the study an appropriate questionnaire was compiled and used by the author. The questionnaire asked for information about the respondents as well as about the usage of each studied word. Analogous previous studies of the ongoing semantic change are reported in literature, frequently in regard to the words from English language. My results show that most of the chosen words are used differently by different age groups. Some words change their usage only slightly while other words experience larger metamorphose. The investigated words do not change their meaning completely, however some meanings do become more or less frequent. The results also show that the usage of the words does not always correlate to their dictionary definitions. Overall it can be concluded that semantic change for the considered words is a gradual ongoing process. / Den lexikala semantiken i ett språk är ett område inom lingvistik som har många viktiga konsekvenser för livet i det moderna samhället. Det är viktigt att förstå hur språkförändring fungerar och varför denna förändring sker. Därför var syftet med det arbete som beskrivs i uppsatsen att undersöka hur sex svenska ord fett, fräsch, fräck, grym, häftig och tajt användes av fem olika åldersgrupper av infödda talare av svenska i Uppsalaregionen. För att uppnå syftet med studien sammanställdes en enkät. Enkäten innehöll frågor om respondenterna samt om användningen av vart och ett av de studerade orden. Liknande tidigare studier av pågående semantisk förändring rapporteras i litteraturen, ofta i fråga om orden från engelska. Resultaten visar att de flesta av de valda ord användes på olika sätt av olika åldersgrupper. Vissa ord har ändrat sin användning något medan andra ord har genomgått en större förändring. De undersökta orden ändrade inte sin betydelse helt och hållet, men vissa betydelser blev mer eller mindre frekventa. Resultaten visade också att användningen av orden inte alltid korrelerar med deras ordboksdefinitioner. Sammantaget kan man dra slutsatsen att semantisk förändring för dessa ord var en gradvis process.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

No description available.

Tanken med uppsatsen är alltså att belysa kön och ålders betydelse för hur man skildrar och betraktar sexuella relationer. Jag har därför valt att analysera fyra skönlitterära verk, där kvinnan respektive mannen är den äldre parten i relationen, och den skildras ur kvinnan respektive mannens perspektiv. På grund av fokuseringen på könsskillnader är det alltså främst heterosexuella relationer som behandlas, men även överträdelser från detta inom verken är av stor vikt. Jag kommer även analysera hur verken mottagits, vilka diskussioner som kommits att föras om dem inom kritiken. För att rättvisare kunna jämföra verken och mottagandet har jag valt att fokusera på enbart svenska verk och mottagandet i Sverige. Verken är tidsmässigt utspridda över 35 år, då jag även velat undersöka om man kan se någon förändring i attityden till dessa frågor över tid. En av romanerna som kommer att behandlas är Larssons ovan nämnda Autisterna, där det alltså rör sig om en äldre man och en flicka, ur mannens perspektiv. Detta kommer att sättas i relation till en roman som enligt Witt-Brattströms premisser ”ger flickan en röst”: Darling River (2010) av Sara Stridsberg (f.1972). Här får man bland annat följa den 13- till 30-åriga Lo, som frivilligt har sex med ett flertal betydligt äldre män. Vad gäller relationer där kvinnan är äldre kommer jag använda mig av Liknelseboken (2013) av Per-Olov Enquist (f.1934), där den 15 åriga Per-Olov har frivilligt sex med den 51-åriga Ellen, och Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig (2000) av Kerstin Thorvall (1925–2010), där den 40- till 50-åriga Kerstin har samlag med ett flertal villiga män i 20-års åldern. Uppsatsen kommer alltså att behandla sexuella relationer med betydande åldersskillnader i bred bemärkelse, inte enbart vad som vanligtvis skulle diskuteras i samband med pedofili. Detta för att kunna problematisera vad kring vad kön och ålder har för betydelse för uppfattningarna om sexuella relationer: vem som ses som ett barn, vem som uppfattas som ett subjekt, och vad som anses vara sjukligt eller ett övergrepp. I alla verk är det dock minst 20 år mellan parterna, och den yngre parten beskrivs upprepade gånger som ett barn.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn. / Even though several researchers in gender studies of today are concerned with other central organizing aspects than gender, the social category age is disregarded. When it comes to age the naturalized norm in gender studies is the category the adult. In this thesis I investigate assumptions concerning the two age categories children and adults in five different newspapers and magazines, using an intersectional perspective and a queer theoretical framework. My investigation shows that the category age intra-act with other power structures in the construction of both children and adults. The adult perspective is more or less one-sided, and the view on age is primarily essentialistic. Adults are considered naturally superior, while children are dehumanized and constructed as the right and property of adults. Adultness is primarily linked to reproduction and (full-time) professional work, and adults should according to the hegemonic discourse be loyal to employers and other adults, not to children.

Compulsive repetitive behaviors and mental acts due to concerns about your appearance, are symptoms of body dysmorphic disorder (BDD). Previous research suggests that the compulsive behaviors found in people with BDD occur in online and offline settings (e.g., extensive editing of selfies intended for publication online and excessive mirror gazing offline). Also, previous research shows that BDD and social media use vary with age. Therefore, the current study aimed to examine age as a moderator in the relationship between compulsive behaviors online and the risk behaviors of BDD offline, through a cross-sectional design. The inclusion criteria for the study were being a minimum of 16 years old, a Swedish citizen and a user of social media. The data were collected through a survey, consisting of questions intended to screen for compulsive behaviors online in relation to appearance concerns, risk behaviors of BDD offline and the prevalence of BDD. The results showed that younger participants engaged in more compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD. The group in high risk of BDD also engaged more in both behaviors, than participants in low risk of BDD. In addition, the results showed that age did act as a moderator in the relationship between compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD. Age showed to especially affect the relationship between the number of compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD in older participants. / Tvångsmässiga repetitiva beteenden och mentala handlingar som beror på oro kring sitt utseende, är symptom av dysmorfobi (BDD). Tidigare forskning visar att tvångsmässiga beteenden sker både online och offline (tex., överdriven redigering av selfies i syfte att publicera dem online och att spegla sig överdrivet mycket offline). Tidigare forskning visar även att BDD och sociala medier-användning varierar med ålder. Genom en tvärsnittsdesign ämnade därför denna studie att undersöka om ålder modererar relationen mellan tvångsmässigt beteende online och riskbeteende för BDD. Datainsamlingen bestod av ett frågeformulär med frågor kring tvångsmässigt beteende online i relation till oro kring utseendet, riskbeteende för BDD samt prevalensen av BDD. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att vara minst 16 år gammal, svensk medborgare samt användare av sociala medier. Resultaten visade att de yngre deltagarna i studien utför både fler tvångsmässiga beteenden online samt fler riskbeteenden offline än de äldre deltagarna. Den grupp som ansågs ha hög risk för BDD utförde även båda beteendena mer än de deltagarna med låg risk för BDD. Resultaten visade vidare att ålder var en moderator i relationen mellan tvångsmässiga beteenden online och riskbeteenden för BDD. Mer specifikt hade en äldre ålder störst effekt på relationen mellan beteendena online och offline.