Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] har ökat i prevalens över tid. Tidigare har inte vuxna diagnostiserats med AST. Idag diagnostiseras allt fler i vuxen ålder. Att diagnostiseras med AST först i vuxen ålder medför en ökad risk för komorbida tillstånd. I och med att allt fler diagnostiseras med AST i vuxen ålder är det av intresse att förstå hur sen diagnostisering av AST kan upplevas. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av att diagnostiseras med autismspektrumtillstånd i vuxen ålder. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning. De inkluderade artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat Datan resulterade i fyra huvudkategorier; Erfarenheter från livet före diagnosen, Den diagnostiska processen, Den känslomässiga upplevelsen av att få diagnosen samtDiagnosens påverkan på livet. Resultatet påvisade en komplex emotionell upplevelse med flertalet upplevda barriärer till diagnostisering av AST hos personer i vuxen ålder. Upplevelsen av diagnosens betydelse varierar. Flera studiedeltagare fann stort värde i sin diagnos och upplevde att diagnosen har stor påverkan på livet samt ger ett nytt perspektiv. Andra studiedeltagare upplevde att diagnosen inte förändrat deras liv särskilt mycket. Slutsats I föreliggande studie framkommer en ökad känsla av sammanhang för en majoritet av personer som diagnostiseras med AST i vuxen ålder. Vidare belyser denna litteraturöversikt att den komplexa upplevelse som en sen diagnostisering innebär kräver individuellt anpassade stödåtgärder som i dagsläget upplevs som bristfälliga. / Background Autism spectrum condition [ASC] or Autism spectrum disorder [ASD] is increasing in prevalence. Historically adults were not diagnosed with ASC. Today it is getting more common to receive the diagnosis as an adult. Comorbidities are common within the autism spectrum. Diagnosis of ASD in adulthood increases the risk of comorbidities. Since ASDs are getting more common world wide and more people are being diagnosed in adulthood it is of relevance to highlight the experiences of getting the diagnosis in early, mid and late adulthood.  Aim This study aimed to highlight experiences of being diagnosed with ASD in adulthood.  Method Non-systematic literature review based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All included scientific articles underwent a quality review. The included articles were analyzed through an integrated analysis. Results The data resulted in four main categories; Experiences from before the diagnosis, The diagnostic process, The emotional experience of receiving the diagnosis and The diagnosis’ impact on life. The results indicate a complex emotional experience. The results indicated a complex emotional experience with several perceived barriers to diagnosing ASC in adults. The experience of the significance of the diagnosis varies. Several study participants find great value in their diagnosis and feel that the diagnosis has a major impact on life and gives a new perspective. Other study participants felt that the diagnosis did not change their lives and their perspective.  Conclusions In the present study, an increased sense of coherence emerged for most individuals diagnosed with ASD in adulthood. Furthermore, this literature review highlights that the complex experience that a late diagnosis entails requires individually adapted support measures, of which are currently perceived as deficient.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.

Bakgrund; Mångfald har under en lång tid varit ett högaktuellt begrepp inom näringslivet. Senaste åren har mångfalden i näringslivet fått mer uppmärksamhet, inte minst i bolagsstyrelser. En växande global marknad har lett till att mångfalden uppmärksammas alltmer. Förespråkarna för mångfald menar att det bidrar till bättre bolagsprestationer medan kritikerna menar att mångfald kan leda till försämrad kommunikation och försämrad konkurrensförmåga. Idag är Sverige ett heterogent land, kan heterogeniteten återfinnas i svenska styrelser och kan olika ägartyper förklara mångfalden i styrelsen.  Syfte; Uppsatsens syfte är att förklara om och i så fall hur olika ägartyper kan påverkamångfalden i bolagsstyrelser på den svenska börsmarknaden. Metod; Uppsatsen har en deduktiv forskningsansats, där en modell är grunden som förklarar hur mångfalden utgår ifrån agentteorin, resursberoendeteorin, upper echelon teorin, legitimitetsteorin och gruppkonfliktteorin. Kvantitativa forskningsmetoden bygger på svenskstyrelse-, ägar- och finansiell data från 2021.  Slutsatser; Uppsatsen kan konstatera att ägartyper inte kan förklara mångfalden i styrelsen. Uppsatsen ser istället homosocial reproduktion och upper echelon teorin som en möjlig förklaring till att styrelser ser ut som de gör. Styrelser i Sverige är homogena och det krävs stora förändringar för att de skall spegla svenska samhället på bättre sätt. / Bakground; Diversity has for a long time been a topic of discussion. In recent years, diversity in the business community has received more attention, not least in company boards. A growing global market has led to increasing attention to diversity. Proponents of diversity believe that it contributes to better corporate performance, while critics believe that diversity can lead to impaired communication and impaired competitiveness. Today, Sweden is a heterogeneous country, the question is if heterogeneity can be found in Swedish boards and if different types of ownership can explain the diversity of the board. Purpose; The purpose of the thesis is to explain if and how different types of owners can explain the diversity of board of directors in the Swedish stock market. Method; The thesis has a deductive research approach, where a theoretical model is the basis that explains how diversity is based on agent theory, resource dependency theory, upper echelon theory, legitimacy theory and group conflict theory. The quantitative research method is based on Swedish board-, ownership- and financial data from 2021. Conclusion; The thesis can state that ownership types can not explain the diversity of the board. The thesis instead sees homosocial reproduction and the upper echelon theory as a possible recruitment to make boards look the way they do. Boards in Sweden are homogeneous and major changes are required for them to reflect Swedish society in a better way.

Populations of many European bird species have decreased in recent years. Of seabird species, roughly 25 % are classified as threatened or as species of future concern. In the Baltic Sea, an entire ecosystem faces the aftermath of anthropogenic changes, which might be one of the reasons behind the decreasing population of Caspian terns (Hydroprogne caspia). In this paper, an attempt was made to shed light upon nestling survival in Caspian terns in breeding colonies on islets outside of Gotland, Sweden, by using bird ringing data as well as re-sightings of post-fledged terns. Based upon literature from other species, I expected a higher survival probability with earliness of breeding time, and improved survival probability with higher nestling body condition. Significant study results showed that re-sighted Caspian terns had slightly earlier hatching day (150 ± 6.55) compared to never-again seen Caspian terns (153 ± 8.08), implying that early breeding time might be of benefit in the species. However, no significant result could confirm that high body condition in nestling terns was correlated with general survival probability, indicating that a myriad of other factors is likely at play. / Många fågelarter har under de senaste åren minskat drastiskt i Europa. Inom gruppen havsfåglar har konstaterats att omkring 25 % av alla arter tilldelats hotstatus eller bedömts vara av framtida mål för bevarande. I Östersjön hotas idag ett helt ekosystem av de effekter som genererats genom antropogena processer. Av populationer som påverkats i området med en kritisk tillbakagång under 2000-talet, inräknas den kolonihäckande arten skräntärna (Hydroprogne caspia). I denna studie användes ringmärkningsdata och återfyndsinformation från gotländska skräntärnor, i syfte att undersöka artens generella överlevnadschans i relation till födelseperiod och kroppskondition som ungfågel. Till resultatet förväntades att ungar födda tidigt under säsongen hade högre överlevnadschans än ungar födda sent.  En längre livslängd i dagar antogs höra ihop med högre kroppskondition hos ungfåglar på häckplatsen. Mitt resultat visade med signifikans att återsedda tärnor från Gotland hade lite tidigare födelsedatum i genomsnitt (dag 150 ± 6.55) än ej återsedda skräntärnor (dag 153 ± 8.08). Samband mellan tärnornas överlevnad och kroppskondition kunde ej påvisas, vilket indikerar att en mängd andra faktorer med all förmodan inverkar på skräntärnors överlevnadschanser.

From an intersectional perspective, we examine how the vulnerability of older women to intimate partner violence is adressed in the social service´s governing documents and in professional´s description of their work. To fulfill this objective and best formulate our study, we have chosen to combine two qualitative methods, document analysis with an interview study. Older women and their vulnerability to intimate partner violence are largely invisible in both research, policy documents and in the descriptions of the professional social work with intimate partner violence in older women. The lack of standard definitions and unifromity in research makes it difficult to get a comprehensive picture of the problem´s prevalence and its meaning. It also means that the professionals can not acquire sufficient knowledge, feeling thet they have lack of knowledge on the subject. Overall, our conclusion is that the social work with older women´s vulnerability to initmate partner violence is almost invisible. Which means that there is probably a large unknown number of older women who are exposed to violence in a close relationship.

Vi frågar oss vad samhället gör idag för att hjälpa de individer som vill leva ett liv utan kriminalitet oavsett ålder. Studiens syfte var att undersöka och analysera skillnader i stöd och hjälp som kan erbjudas till individer i olika åldrar. Dem som vill återintegreras i samhället utan kriminalitet. Vi tar i studien upp framgångsrika koncept, individanpassning av stöd och hjälp samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av resultatet från de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. Sex socialarbetare som alla besitter olika kunskap och yrkeserfarenhet inom socialt arbete deltog i intervjuerna. Samtliga arbetar med individer i olika åldrar som begått kriminella handlingar.   Resultatet analyserades med hjälp av KAIMeR-teorins begrepp kontext, aktörer, insatser, resultat samt mekanismer. Begreppen ligger till grund för den tematiska analysens definierade och namngivna teman.   Det som påvisades i studien var att det förekom skillnader i erbjudet stöd och hjälp till individer i olika åldrar, som vill lämna ett liv i kriminalitet. Återkommande i studien uttalade socialarbetarna behovet relationsskapande och motivering för att hjälpa individerna. Samt att individerna de möter i arbetet är det viktigaste. Något som även belystes i empirin var verksamheternas förutsättningar och vikten av samverkan. Studiens slutsatser visade att det fanns skillnader i individanpassat stöd och hjälp med hänsyn till ålder. Relationsskapande, samverkan och motivationsarbete visade sig vara ett framgångsrikt koncept för de yrkesverksamma i arbetet med individer som vill lämna ett liv med kriminalitet. Ytterligare en slutsats visade på de kontextuella villkorens påverkan i arbetet och att förutsättningarna inom de olika verksamheterna behöver förändras. Därmed möjliggörs den individanpassning som behövs i arbetet.

Syftet med denna studie är att identifiera sociala konstruktioner av 1-3 åringars ålder och kompetens, genom att analysera hur pedagoger porträtterar de yngsta barnen. Detta görs genom diskurspsykologisk analys av pedagogers uttalanden i samtal om omsorg och undervisning, utifrån studiens tre frågeställningar; Hur talar förskollärare och barnskötare om 1-3 åringars kompetens? Vad framställs som sanningar om 1-3 åringars kompetens? Vilja subjektspositioner tillskrivs 1-3 åringar? Diskurspsykologi har agerat som både epistemologisk och metodologisk utgångspunkt i denna studie. I resultatet framträdde totalt fem tolkningsrepertoarer. Tre av dessa framträdde genom samtal om barns kompetens i omsorg; fysisk omsorg, praktisk omsorg och intellektuell omsorg. De andra två trädde fram i samtal om barns kompetens i undervisning; pedagogers självmedvetenhet och erfarenhet som förutsättning. Vi kunde sedan sammanställa fyra av dessa till en, vad vi kallar, bristdiskurs. Vi diskuterar sedan kring hur dessa tolkningsrepertoarer försätter barnen i olika subjektspositioner och vad barnen därigenom ges för handlingsutrymme.

The aim of this essay is to examine how boys and girls between 9–14 years old are portrayed in pen pal ads from the latter part of the 20th century. The source material consists of pen pal ads published in the newspaper Expressen during the years 1976–1977 and 1986–1987. With a qualitative content analysisas selected method, and an intersectional perspective with focus on gender and age, the content of the pen pal ads has been studied and analysed. The result shows that themes like sports, music, idols, and animals are a part of the descriptions in almost all the ads. Based on the content of the ads, the themes and other descriptions, different ideals have emerged for boys and girls. The ideals shift between the different periods. For example, the boys’descriptions during 1976–1977 shows that sports are an interest that belongs to an ideal for boys. Not only do they mention sports more often than girls, they also, to some degree, mention different sports than girls. During 1986–1987 the result shows that the girls have increased their interest in sports, and the boys have developed a greater interest for music and idols. The girls also start to mention sportactivities that previously almost only were mentioned by boys. During both periods there are both girls and boys who go against the ideals of their own sex and mentions interests that belong to the ideal of the opposite sex. Age may have had an impact on who within the different sexes that breaks the ideal. There are also some areas within the different themes that are of more interest to a boy or a girl of a certain age. However, gender is the strongest factor, which create the biggest differences between how boys and girls are portrayed in their pen pal ads.