Global ETD Search

381	Våra äldre : Om konstruktioner av äldre i offentligheten / Our elderly : On the social construction of older people in public discourse Nilsson, Magnus January 2008 (has links) Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg. / This is a study of how ‘older people’ as a linguistic and social category, and ageing as a process, is constructed in three interrelated publics. The aim of the thesis is to study and critically investigate the different ways in which ‘older people’ as a category is understood and represented in relation to ongoing negotiations about the meaning of later life as a stage of life. The increased significance of mediated publics for the formation and maintenance of social and collective identities, as well as their role as spaces for deliberation on the organization of society, is a starting point for the study and has bearing on the choice of data. The study is based on three contrastive sets of empirical material; newspaper articles, texts from a pensioner’s party, and a government report on the future old age policy of Sweden. The studied texts were published during the period 2002 – 2004. The publics have been studied as in a dialogical relation with each other. This strategy highlights the relations between different constructions of the category. The differences between the publics are significant. At the same time the analysis also shows overlaps of arguments and in the way that the category is understood between the publics. The ways that ‘older people’ are constructed in the material is related to different notions about older people and their societal status. But also to ideas about society and the nation as an imagined community. The study shows, among other things, that ‘older people’ is a category that is spoken about, rather than to. ‘Older people’ rarely functions as a subject in the studied material. In relation to this, the category is constructed as an object for the care and responsibility of the national community. Age older people pensioner ageism ethnicity social gerontology discourse life course official government reports SOU newspapers party politics pensioner’s parties public sphere Ålder äldre pensionär etnicitet ålderism socialgerontologi diskurs livslopp statens offentliga utredningar SOU dagstidningar partipolitik pensionärsparti offentlighet Older people and ageing Äldre och åldrande
382	Very Heavy Resisted Sprint Training for Adolescent Football Players : A training intervention on acceleration, sprint and jump performance in late pubertal adolescent athletes Derakhti, Mikael January 2018 (has links) Abstract Aim The main purpose of this study was to investigate and compare the effects of a very heavy resisted sprint training regimen and a unresisted sprint training regimen on sprint, acceleration and jump performance in late pubertal adolescent football (soccer) players at mid- to post-PHV and >95% PAH. Method In total 27 male football players were recruited as volunteer participants. The participants had no previous experience with resisted sprint training. The participants were randomly assigned to either the resisted sprint (RST) (n=9) or unresisted sprint (UST) (n=10) training group. However, the grouping was matched based on the force-velocity (F-v) profiling. A control group (i.e. TAU group n=8) was matched with the experimental groups based on age and anthropometrics. The training was done twice a week for four weeks, consisting of either resisted or unresisted sprints. 24 of the original 27 participants could later be included for statistical analysis. During intervention the TAU group performed the regular team training with no additional stimuli from the researchers. Anthropometrics, sprint, acceleration and jump performance testing was tested pre- and post-training intervention. Results The four-week training intervention resulted in significant improvements of sprint- and acceleration for the RST-group. The improvements were 3,8% (±0.05) in T30, 4,2% (±0.06) in T20, 5,7% (±0.06) in T10, and 7,9% (±0.06) in the T5. The RST and UST groups also had significant improvements in both vertical and horizontal jump performance. Further there were several significant between group changes in both sprint and jump performance favoring the RST group over both the UST and TAU groups. Conclusion The conclusions are that in this population a very heavy RST regimen elicits improvements in sprint and acceleration performance whilst a UST regimen does not. Further, both the RST- and UST- training regimens elicit improvements in both vertical and horizontal jump performance. The improvements of the present study follow the pattern of previous studies in the field indicating a greater horizontal force generating ability. However, the improvements in the present study are larger than previously seen, indicating that this type of training might be extra beneficial to enhance sprint and jump performance in late pubertal adolescent athletes. The findings of the present study also contradict the typical recommendations of using light resistance loads (i.e. the 10% rule) when it comes to RST. Heavier loads, as in this case 103,5% of body weight on average, can indeed be used to produce sprint and acceleration gains in a late pubertal adolescent athlete population. The improvement in these short sprints (5-30m) versus the eventual performance decrease in longer sprints 40-70m (e.g. due to less effective maximal velocity phase) is a trade off which logically should be worthwhile for team sport athletes. / Abstrakt Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka och jämföra effekterna av väldigt tungt belastad sprintträning och obelastad sprintträning på sprint-, acceleration och hopprestation hos unga fotbollsspelare i sena tonåren som ligger på en mognadsgrad av ”mid- post-PHV” samt >95% PAH. Metod Totalt 27 fotbollsspelare rekryterades som frivilliga deltagare. Deltagarna hade ingen tidigare erfarenhet av belastad sprintträning. Deltagarna blev slumpmässigt indelade till antingen den belastade (RST) eller den obelastade (UST) träningsgruppen. Dock skedde grupperingen med deltagarnas kraft- hastighetsprofilering som bas, då grupperna blev matchade efter denna. Kontrollgruppen (TAU n=8) matchades med experimentgrupperna efter ålder och antropometri. Träningen bestod av väldigt tungt belastad eller obelastad sprintträning och utfördes två gånger i veckan under fyra veckor. 24 av de initialt 27 deltagarna kunde inkluderas för vidare analys. Under interventionen genomförde TAU den vanliga lagträningen utan ytterligare träningsstimuli från forskarna. Antropometri, sprint, acceleration och hopprestation testades före respektive efter interventionen. Resultat Den fyra veckor långa träningsinterventionen resulterade i signifikanta förbättringar i sprint och acceleration för RST-gruppen. Förbättringarna var 3,8% (±0.05) i T30, 4,2% (±0.06) i T20, 5,7% (±0.06) i T10, och 7,9% (±0.06) i T5. RST och UST grupperna hade också signifikanta förbättringar i både vertikal och horisontell hopprestation. Vidare fanns det flera signifikanta mellangruppsskillnader i både sprint- och hopprestation till fördel för RST gruppen över både UST och TAU grupperna. Konklusion Konklusionen är att ett väldigt tungt RST-träningsprogram framkallar signifikanta förbättringar i både sprint, acceleration och hopprestation medan ett UST-träningsprogram inte gör det. Vidare kan konkluderas att både ett RST- och ett UST-träningsprogram signifikant förbättrar både vertikal och horisontell hopprestationen. Förbättringarna följer mönstret från tidigare studier på området och indikerar en större horisontell kraftproduktion. Dock är förbättringarna större än vad som tidigare observerats vilket indikerar att denna typ av träning kan vara extra förtjänstfull för denna population. Resultaten motsäger även den typiska rekommendationen kring lätta vikter (dvs. 10% regeln) vid belastad sprintträning. Tyngre belastning, som i detta fall i genomsnitt 103,5% av kroppsvikten, kan användas för att producera sprint- och accelerationsförbättringar i denna population. Förbättringen av denna typ av korta sprinter (5-30m) gentemot den eventuella prestationsförsämringen i längre sprinter (40-70m) torde vara ett byte som är värt att göra för lagidrottare. Resisted sprint training Very heavy resisted sprint training Sprint training Speed Power Youth football Youth Soccer Football Soccer Specific resistance training Biological age mid-PHV post-PHV PAH Belastad sprintträning Väldigt tungt belastad sprintträning Sprintträning Snabbhet Effektutveckling Fotboll Ungdomsfotboll Specifik styrketräning Biologisk ålder Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
383	Hållbara investeringar : vem, hur och varför? / Sustainable investments : who, how, and why? Bogren, Julia, Samuelson, Anna January 2021 (has links) Bakgrund: Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbara investeringar ökat. Tidigare studier har genomförts för att identifiera vem den hållbara investeraren är, varför de väljer att investera hållbart och hur de går till väga. Däremot finns det fortfarande behov av vidare forskning på den svenska marknaden varav en kunskapslucka identifierats. Syfte: Syftet är att via en kvantitativ studie undersöka vilka demografiska faktorer som kännetecknar svenska, hållbara investerare. Studien ämnar även att undersöka vilka motiv och tillvägagångssätt som ligger till grund för hållbara investeringsbeslut på den svenska finansmarknaden. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, deduktiv ansats, och en ickeexperimentell tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet samlades in via en digital enkätundersökning via ett bekvämlighetsurval. Undersökningen resulterade i totalt 469 användbara svar som sedan analyserades via regressionsanalyser. Resultat: För de demografiska faktorerna är det endast kön som har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Resultatet visar även att samtliga undersökta motiv och tillvägagångssätt, med undantag för flockbeteende, har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hållbara investeringar från den privata investerarens perspektiv. Således har studien bidragit med en förståelse för vem den svenska, hållbara investeraren är, hur den går till väga och varför den investerar hållbart. / Background: In recent years, Swedish investors have shown an increasing interest in sustainable investments. Previous studies have been conducted to identify who the sustainable investor is, why the investor chooses to invest sustainably and what strategy he or she uses. However, there is a need of further research in the Swedish market, whereof a knowledge gap has been identified. Purpose: The purpose of this study is to investigate what demographic factors that characterize Swedish, sustainable investors. The study also intends to examine the motives and strategies used in the sustainable investment decision. Methodology: The study has applied a quantitative method, deductive approach, and a non-experimental cross-sectional design. The empirical material was conducted via a digital survey based on convenience sampling. The survey resulted in a total of 469 useful responses which were then analyzed via regression analyzes. Results: The result shows that the demographic factor gender is the only independent variable with a 5 percent significant impact on the dependent variable. The result also shows that all examined motives and strategies, with the exception of herding, have a 5 percent significant impact on the dependent variable. Conclusion: The aim of the study was to increase the understanding of sustainable investments from the perspective of the private investor. Thereby, the study contributes with an understanding of who the Swedish, sustainable investor is, what strategy the investor uses and why the investor invests sustainably. Sustainable investment decision gender age marital status monthly income level of education herding personal values contributing to society knowledge about sustainability risk and return exclusion integration. Hållbara investeringsbeslut kön ålder civilstånd månadsinkomst utbildningsnivå flockbeteende personliga värderingar bidra till samhället kunskap om hållbarhet risk och avkastning exkludering integration. Business Administration Företagsekonomi
384	Teknologi i den tredje åldern : - Hur relationen mellan äldre och digitalisering avbildas inom forskning och media / Technology in the Third Age : - How the Relationship Between Seniors and Digitization are Portrayed in Research and Media Algborn, Sebastian, Brankovic, Mahir January 2021 (has links) Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen. / The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literature study over 13 published and peer-reviewed research articles as well as 13 articles published in Swedish newspapers. The results from the different discourses have afterwards been compared with each other under a section that covers their similarities and differences. In summary, the group ”seniors” are portrayed differently within the research discourse and the media discourse, where there are noticeable differences over how seniors are portrayed, as well as a group within itself, also regarding which paths are best to take when it comes to the potential treatment of the process of digitization. Capital power sociality acceleration digitization tools technology postmodernity individual group seniors age economics education knowledge language discourse discourse analysis theme media research politics exclusion Kapital makt socialitet acceleration digitalisering teknik teknologi postmodernitet individ grupp äldre ålder ekonomi kunskap språk diskurs diskursanalys tema media forskning politik utanförskap Sociology Sociologi
385	Ålder och samhällsperspektiv : en betraktelse över det livslånga lärandet i den akademiska miljön för 55-plussare / Age and society : a reflection upon Life long learning in the academic world concerning 55-plus-aged university graduates Wertvreter, Eva-Maria January 2024 (has links) Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på universitet/högskola i Sverige är avgiftsfria. På det stora hela är 55-plussarna mycket positiva till att studera på universitet/högskola som 55+ och rekommenderar andra 55-plussare att också göra det. Det är roligt och intressant och det höjer deras livskvalitet och därmed förstärks deras hälsa. Riksdag och regering uttrycker i offentliga texter att det är önskvärt med ett livslångt lärande i Sverige. Informanterna här anser att de via att studera på universitet/högskola som 55+ bidrar i samhället och därmed stärks också, via den sociala inkluderingen, demokratin i Sverige. Age Ageism the academic world Health quality of life Sociocultural learning Andragogy Democracy Life long learning Inclusion Hermeneutic Fenomenografic Sociocultural theory 55+ Ålder Ålderism Akademisk miljö Hälsa Livskvalitet Sociokulutrellt lärande Andragogik Demokrati Livslångt lärande Inkludering. Hermeneutik Fenomenografi Sociokulturell teori 55+ Educational Sciences Utbildningsvetenskap
386	Biological Age and Risk of Developing Alzheimer's Disease and Related Dementias Gustavsson, Karolina January 2024 (has links) Biologisk ålder (BA) har nyligen fått ökad uppmärksamhet att fördjupa förståelsen kring åldersrelaterade sjukdomar och dess behandlingar, eftersom åldersrelaterade förändringar utgör en grundläggande gemensam nämnare för dessa tillstånd. Medan kronologisk ålder (CA) mäts i år, kan biologisk ålder (BA) mätas på många olika sätt. I det här mastersarbetet användes blodbaserade biomarkörer som korrelerar med CA för att skapa uppskattningar av BA, med algoritmerna ‘PhenoAge’, ‘Klemera-Doubal metoden’ och ‘Homeostatic Dysregulation’. Biomarkörerna valdes ut genom Pearson och Spearmankorrelation med CA separat för varje kön. Dessutom validerades biomarkörerna mot mortalitet. Kohorten AMORIS (Apolipoprotein-relaterad dödlighetsrisk) användes för att beräkna tre olika biologiska åldersmått med hjälp av BioAge-paketet. För att undvika kollinearitet användes residualerna från dessa biologiska åldersmått, som representerar avvikelsen av BA från CA. PhenoAge-residualerna valdes för vidare undersökning på grund av deras robusthet. Sambandet mellan BA-residualer, särskilt PhenoAge-residualer, och Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar (ADRD) utvärderades med Cox proportionella hazardmodeller. Justeringar gjordes för kön, utbildningsnivå och socioekonomisk status. Stratifiering för två åldersgrupper, över 65 och under 65, samt kön utfördes för två olika modeller. Modellens överensstämmelse varierade, över lag var den bättre för vaskulär demens och sämre för Alzheimers sjukdom. En ökad riskkvot hittades särskilt för vaskulär demens (PhenoAge HR=1.086, 95% CI=1.074 to 1.099), och till viss grad även för andra demenstyper men inte för Alzheimers sjukdom. Stratifiering efter ålder och kön visade varierande hazardkvoter, vilket tyder på olika riskprofiler bland olika demografiska grupper. En ökad risk för vaskulär demens noterades särskilt i åldersgruppen under 65 och bland män. Dessa differentierade risker belyser vikten av BA-markörer för att identifiera ökad risk för demensundergrupper och bekräftar värdet av att inkludera BA i bedömningen av ADRD för användning inom precisionsmedicin. / Biological age (BA) has recently gained increased attention as a means of deepening the understanding of the development of treatments for age-related diseases, as age-related changes serve as the fundamental commonality among these conditions. While chronological age (CA) is measured in years, BA can be measured in a wide variety of ways. In this thesis blood biomarkers correlated with CA were used as input to create BA estimates, with the algorithms PhenoAge, Klemera-Doubal method and Homeostatic Dysregulation. The serum biomarkers were selected by Pearson and Spearman correlation with CA separately per sex. The cohort AMORIS (Apolipoprotein-related MOrtality RISk) was used to calculate three different BA scores with the help of the BioAge package. To avoid collinearity, the residuals from these BA scores, which represent the deviation of BA from CA, were employed. The PhenoAge residuals were selected for further investigation due to their robustness. Association between BA residuals, particularly PhenoAge residuals, and Alzheimer’s disease and related dementias (ADRD) was assessed using Cox proportional hazard models. Adjustment was done for sex, education level and socioeconomic status. Stratification for two age groups, over 65 and under 65, as well as sex was done for two different models. The model concordance varied, overall, it was better for vascular dementia and worst for Alzheimer's disease. An increased hazard ratio was found especially for vascular dementia (PhenoAge HR=1.086, 95% CI=1.074 to 1.099), and to a lesser extent for other dementia types but not for Alzheimer's disease. Stratification by age and sex presented varied hazard ratios, suggesting different risk profiles among demographic groups. An increased risk for vascular dementia was especially noted in the age group under 65 and men. These differentiated risks, highlight the importance of BA markers in pinpointing elevated risks for dementia subtypes and affirm the value of incorporating BA into the assessment of ADRD for use in precision medicine. Biological age (BA) PhenoAge Klemera Doubal Method (KDM) Homeostatic Dysregulation (HD) Biologisk ålder PhenoAge Klemera Doubal-metod Homeostatic Dysregulation (HD)
387	Är vi redo för ett längre arbetsliv? : En kvalitativ studie om den internaliserade ålderismens inverkan på självbild och pensionsplaner. / Are we ready for a prolonged working life? : A qualitative study on the impact of internalized ageism on self-image and retirement plans. Tyssling, Malena, Lindberg, Anna January 2024 (has links) The purpose of this study has been to explore the importance of internalized age stereotypes and age norms for older workers' self-image. By examining the use of norms and stereotypes when they talk about their working life and plan for life after retirement, the study aims to expand the understanding of self-image formation and the influence of internalized age stereotypes on retirement planning. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews. The theoretical framework guiding this research incorporates social identity theory and self-categorization theory to understand how self-image takes shape throughsocial interactions and societal structures. Concepts from social psychology underscore the importance of self-reflection in identity formation. Stereotype embodiment theory specifically focuses on the impact of ageist stereotypes. The results of our study show that internalized ageist beliefs influence the participants’ thoughts, feelings and behaviors. These beliefs affect their self-image and interpretation of the world around them. Self-image is continuously formed throughout life, not only at work or during leisure time. Our theoretical standpoint is confirmed by the empirical data, showing that how individuals perceive themselves is significantly influenced by how they are perceived by others. However, this varies with their basic self-esteem. The less significance age has for personal identity, the lower the susceptibility to societal ageist attitudes. Our study shows that age identification is stronger among women. The influence on an age-related self-image on retirement plans is relatively low. The plans are based on what the participants want and dream about – choices dictated by their personality, interests, feelings and values. Age is a part of the whole, without being decisive for post-retirement plans. However, the age-related aspect can be seen in the fact that several participants experience stress about not being able to accomplish everything they desire in life. This stress does not motivate continued work but rather encourages them to retire as soon as they have the opportunity from both a work and economic perspective. Ageism age norms age stereotype age discrimination aging insight internalized ageism older working life older workers retirement self-categorization self image social age identity subjective age Ålderism åldersstereotyp åldersdiskriminering internaliserad ålderism äldre arbetstagare pensionering självbild åldrandeinsikt subjektiv ålder social åldersidentitet självkategorisering åldersnormer äldre arbetsliv
388	Identity, Old(er) Age and Migrancy : A Social Constructionist Lens / Identitet, hög(re) ålder och invandrarskap : Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv Machat-From, Laura January 2017 (has links) ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed. / ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts. identity migrancy old age older migrants social constructionism ethnicity ageing identity categories social positions identity negotiation identitet invandrarskap hög ålder utrikesfödda äldre äldre invandrare socialkonstruktionism etnicitet åldrande identitetskategorier sociala positioner identitetsförhandling Social Work Socialt arbete Social Anthropology Socialantropologi Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier
389	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap
390	GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links) Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop Pregnant pregnant women woman pregnancy children fetus dietary supplements supplements iron iron supplements probiotics probiotic supplements intestinal flora bacteria gut vitamin vitamins minerals minerals B12 folate diet education low educated highly educated region age intake diet regime northpop Västerbotten Västerbotten County Council Umeå University Umeå Sweden Miriam Lange Bålman Miriam Lange Balman science economist vegetarian vegan mixed diet omnivore urban area country side quantitative nutrition diet dietician dietetics quantitative nutrition diet Chi-2 test independent t-test Mann Whitney U-test Multivitamins (mixture of vitamins) Multi-minerals (blend of minerals) Probiotics Omega-3 fish oil Blutsaft A- vitamin B vitamin vitamin C vitamin D vitamin E folic acid iron calcium beta-carotene vitamin B complex selenium antioxidants zinc magnesium q10 exercise physical activity lifestyle bachelor essay Gravid gravida kvinnor kvinna graviditet foster barn kosttillskott tillskott järn järntillskott probiotika probiotikatillskott tarmflora bakterier tarm vitamin vitaminer mineral mineraler B12 folat kost utbildning lågutbildad högutbildad boenderegion stad landsbygd ålder intag kostregim northpop Västerbotten Västerbottens läns landsting Umeå universitet Umeå Sverige Miriam Lange Bålman Miriam Lange Bålman kostvetenskap kostekonom vegetarisk vegetariskt vegan veganskt blandkost stadsområde kvantitativ näring samhällsrelevans dietist dietetik Chi-2-test oberoende t-test Mann Whitney U-test Multivitaminer (blandning av vitaminer) Multimineraler (blandning av mineraler) Probiotika Omega-3 fiskolja Blutsaft A-vitamin B-vitamin C-vitamin D-vitamin E-vitamin Folsyra Järn Kalcium Betakaroten Vitamin B-komplex Selen Antioxidanter Zink Magnesium Q10 träning fysisk aktivitet livsstil uppsats kandidatexamen Nutrition and Dietetics Näringslära

Search results