Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos.      Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys.      I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.

Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.

Preschool shall offer children instructions in biology and this includes teaching about nature's different cycles. In this study, we want to highlight how biology teaching and the use of picture books can be linked. The purpose of our study is to highlight how picture books can illustrate cycles of nature in preschool teaching. The cycles of nature have been limited to the cycle of carbon and water. The method that has been used is a content analysis of text and pictures. 16 picture books published between the year 2000-2021 have been analysed. The analysis shows that the carbon cycle could be illustrated by different categories. The water cycle emerged through the category of water movements. The results showed that the cycles of carbon and water can be made visible in both text and pictures. The images were able to expand the content beyond what the text said and make the cycle of carbon and water visible. When the cycles were illustrated in the text, this was often reinforced by a picture. The results also show that concepts are not common in picture books. It is also shown that the cycle of carbon and water can be illustrated in picture books with both anthropomorphic content and those without. The conclusions drawn from the result are that picture books can be used to illustrate the cycle of carbon and water. It is however necessary that the preschool teacher has subject knowledge in biology in order to make this content visible in teaching.

I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

This thesis investigates children’s librarians’ perspective of picture books in children’s storytimes as well as how they perceive and use the content of picture books in their professional work. New research by Arizpe & Styles (2016) shows how children respond to picture books at a very early age. Their studies describe how children are sophisticated readers of pictures long before they can even read written text. According to this knowledge, this thesis investigates the competence and interest children’s librarians have in working with the story that comes out of the pictures or the texts. The analysis method is qualitative content analysis. The empirical material consists of interviews with four children’s librarians. The theoretical framework draws upon five different possibilities of reading picture books. The implications that can be drawn from this investigation is that the interviewed children’s librarians have more professional literacy and knowledge relating to the story of the text than to the story that comes out of the pictures. In contrast to this implication, this thesis shows an overwhelming interest in pictures by the interviewed children’s librarians but without spatial visual knowledge.

Denna studie grundar sig i en förskolas variation angående deras utbud av barnlitteratur. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ samt kvantitativ metodansats, där den kvalitativa delen står för en djupare analys medan den kvantitativa delen står för statistik på ett antal bilderböcker. Det har gjorts en text- och bildanalys där ett normkritiskt perspektiv har intagits där fokus är genus och kulturell mångfald. Syftet är att kritiskt granska utbudet och dess variation i hur genus och kulturell mångfald representeras i förskolans bilderböcker, om det är stereotypiskt eller normöverskridande. För att få svar på detta har en analys gjorts utifrån Nikolajevas (2017) mall om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt inom karaktärsdrag, samt två av Salmsons (2021) mallar som beskriver etnisk tillhörighet samt religion och tro. En egen mall har tagits fram utifrån hur Josefsson (2005) samt Yoldas (2019) beskriver vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt i dess utseende. Resultatet visar att stereotypa böcker finns kvar men inte i lika stor utsträckning, att utbudet av normkritiska böcker inom både genus och kulturell mångfald där karaktärerna är normöverskridande börjar bli alltmer vanligt. Det visas en skillnad mellan de äldre respektive de nyare böckerna; som innefattar ett mer normkritiskt perspektiv. Karaktärer deltar numera mer på lika villkor, oavsett könstillhörighet eller kulturellt ursprung. Forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett positivt sätt, för att utbudet av normkritiska böcker är stort och att det finns variation när det gäller genus och kulturell mångfald. / This study examines the variety and diversity of children’s literature within preschools. It is based on a methodological approach, focusing on both the quality and quantity of an assortment of picture books. Deeper analysis was used for the qualitative aspect of the books, whilst a statistical approach was taken for the quantitative side. An analysis of both text and imagery was performed, which applied a norm-critical focus on portrayals of gender and culture. In order to gain insight, an analysis based on Nikolajeva's (2017) model of typical gender traits, as well as two of Salmson's (2021) models that describe ethnicity, religion and belief was performed. Furthermore, a model of our own was developed based on how Josefsson (2005) and Yoldas (2019) describe the typical physical appearance of females and males respectively. The result shows that although stereotypical books remain, such books are no longer as prevalent as in previous findings. In addition, it is becoming increasingly common to find diverse characters appearing in the range of norm-critical books including topics of gender and culture. There is a definite distinction between the past and the modern books, revealing that the latter includes a more norm-critical perspective. Characters are now shown to participate on more equal terms, regardless of gender or cultural origin. The research questions have been answered, producing the positive finding that range of norm-critical books is now vast, and that there is good variety depicting gender and cultural diversity.

Denna studie är gjord för att skapa kunskap om hur karaktärer med funktionsnedsättning skildras i bilderböcker. Förhoppningar med studien är att visa på viktiga aspekter, men även vikten av att läsa denna genre i förskolan. Som metod har en kvalitativ analys av bild och text använts och som teoretiskt ramverk har studien utgått från crip theory. Resultatet visar att böckerna har funktionsnedsättningen som en central roll i böckernas handling, berättelserna hade inte varit desamma utan karaktärernas funktionsnedsättningar. I de flesta av böckerna skildras karaktärerna med funktionsnedsättning som annorlunda och normbrytande. I vissa fall begränsar funktionsnedsättningen de olika karaktärerna att klara av vissa saker i sin vardag. Flera av böckerna visade inte på någon social gemenskap för karaktärerna med funktionsnedsättning mer än kontakt med familjemedlemmar, då handlingen i de fallen utspelade sig i deras hem. I hemmen var karaktärerna däremot accepterade på ett helt annat sätt än när handlingen utspelar sig utanför hemmet. Studien bidrar med kunskap om hur normkritiska ämnen framställs i barnlitteratur och vad man som läsare kan möta i denna genre. Slutsatsen man kan dra av studien är vikten av att granska de böcker man väljer att läsa i förskolan, där man vill skapa inkludering och inte förstärka eventuellt utanförskap. / This study is done to create knowledge about how characters with disabilities are portrayed in picture books. The hope of the study is to show important  aspects of this genre, but also a importance of reading it in preschool. A qualitative analysis of pictures and texts have been used as a method, and the study has been based on crip theory as a theoretical framework.   The result shows that the story of the books has disability as a central role, and it would not have been the same without the characters’ disabilities. In most of the books, the characters with disabilities are portrayed as different and normbreaking. In some cases, the disability limits the characters ability to cope with certain things in their everyday life. Several books do not show any social community for the disabled characters other than with family as the action in those cases take place in their homes. The characters are accepted in a completely different way in their homes, unlike when the action takes place outside the home.   The study contributes knowledge about how norm-critical topics are presented in children’s literature and what readers can encounter in this genre. One conclusion to be drawn from the study is the importance of reviewing books chosen to be read in preschool, wanting to create inclusion and not reinforcing possible exclusion.

En större flyktingvåg skildrades i svensk media under 2015. Gripande berättelser om människor på flykt undan krig och orättvisor. Men detta var nyheter ämnade för den vuxne läsaren, inte berättelser för barn. Denna studie betraktar hur barnens flykt, deras perspektiv och känslor kring tiden innan, under och efter flykten i både text samt illustrationer framställs i barnlitteraturen. Den har tagit denna utgångspunkt och riktat in sig på hur dessa människoöden framställs inför den allra yngsta mottagargruppen. Fokus har legat på analys av barnböcker som vänder sig till barn i åldrarna 3-6. Studien har därmed fokuserat på hur barnens flykt samt känslor kring flykten framställs i barnlitteratur. Av den anledningen har fyra böcker som tar upp ämnet studerats närmare. Resultatet visar att den valda barnlitteraturen fördjupar samt nyanserar i både text och illustrationer det svåra i att som barn fly från sitt hem till ett nytt hem eller land på ett för yngre barn tydligt och realistiskt samt empatiskt sätt. Studien visar även att det kan behövas ytterligare fortsatt forskning kring ämnet när det gäller hur den här typen av litteratur mottages av den yngre läsarkretsen.

The purpose of this qualitative analysis was to research if and how gender is portrayed in picture books for children in Swedish preschools. Based on Hirdman’s gender system theory(1988, 2001) I analyzed the book characters in text and illustrations, to see if gender contracts between the sexes are visible, and what dichotomies might be challenged. A minor Swedish municipality's public library provided statistics that showed five of the most lent picturebooks by preschools in 2021. I then analyzed these books using narratology and analysis tools such as analysis questions and the concept of dichotomy. The analysis shows that gender is portrayed in a traditionally stereotypical way in every book but in varying degrees. Even in the books that don’t portray gender very clearly, it still shows, mainly through the illustration’s stereotypical gender markers such as certain clothes, colors, or attributes. The analysis portrays a gender contract between the female and male sexes in every book but in different ways and degrees. In some, it’s the hierarchy as in male superiority that shows, in others, it’s the separation of the sexes. Dichotomies between the sexes are both challenged and maintained in different ways, and female characters challenge them more often than male characters do. I conclude that picture books in Swedish preschools portray gender and gender relations in a stereotypical manner to a degree, whether it’s expressed through text, illustrations or iconotext. These findings are supported by Hirdman (1988, 2001) and previous research. / Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur genus porträtteras i bilderböcker för barn i svenska förskolan. Jag ville utifrån Hirdmans (1988, 2001) genussystemsteori undersöka hur bokkaraktärer framställs i text och bild, om genuskontrakt mellan manligt och kvinnligt synliggörs i böckerna, samt vilka dikotomier som eventuellt utmanas. Urvalet av bilderböcker skedde genom att stadsbiblioteket i en mindre svensk kommun tog fram statistik som visade fem av de mest utlånade bilderböckerna för barn till den valda kommunens förskolor under 2021. Jag analyserade sedan dessa böcker med hjälp av narratologin samt med analysverktyg i form av analysfrågor och begreppet dikotomi. Analysen visar att genus framställs på ett traditionellt sett stereotypt vis i samtliga böcker, men i varierande grad. Även i de böcker som inte framskriver genus tydligt så synliggörs genus ändå, framför allt genom stereotypa genusmarkörer i illustrationerna i form av vissa kläder, attribut eller färger. Genuskontraktet mellan manligt och kvinnligt framskrivs enligt analysen i samtliga böcker men olika tydligt och på olika vis, i vissa beskrivs hierarki i form av den manliga överordningen, i andra isärhållning av könen. Analysens dikotomier både utmanas och upprätthålls på olika sätt och det är fler kvinnliga karaktärer än manliga som utmanar dem. Min slutsats är att bilderböcker i svensk förskola till viss del skildrar genus och genusrelationer utifrån de stereotyper som genusteorier likt Hirdmans (1988, 2001) samt tidigare forskning visar, antingen i texten, illustrationerna eller genom ikonotexten.