Today, there is a great need for companies to be dynamic and cope with the fast-changing environment to stay competitive, stressing the need for well-defined processes for innovation and product portfolio management. For larger companies, it has been proven to be difficult to change traditional ways of working and adjust to new changes. Stora Enso is a large company, consisting of six different divisions with individual products, markets and processes for innovation and managing product life cycles. The lack of a common process causes problems in communicating, comparing results, and sharing resources between the divisions. In order to work in a more unified way, the company decided to introduce a cross-divisional process called Product Life Cycle Process (PLCP). The purpose of this study is therefore to analyze how a large company works with and manages the implementation of a new process and identify what challenges the company might face when dealing with this type of change. A literature study was performed in order to collect information regarding change management, innovation and product portfolio management processes as well as the implementation of these. Since the PLCP should be used in all divisions, information was collected by qualitative interviews from all six divisions to understand their plans, challenges and success factors. The results showed that all divisions were positive about the implementation of the new PLCP on a divisional level and saw benefits with the PLCP having similarities to their old ways of working, making the adaptation somewhat easier. The greatest challenges mentioned were lack of defined ownership and roles, employee resistance, lack of resources, flexibility, and support from management. All the divisions were also positive towards the company having one joint process and could see potential benefits like an overall common understanding and improved transparency between divisional products and projects. However, the greatest challenge mentioned was the fundamental differences between the divisions due to different products, projects, and strategies. To be able to meet changes in trends, needs, and requirements from customers, the study proved that Stora Enso is going in the right direction with the implementation of a joint process. Introducing the PLCP enables the company to speed up innovation and to commercialize products faster. Following are future recommendations provided for the company to further manage the implementation and work with the PLCP. Stora Enso needs to communicate a clear vision for how the company should handle the implementation and implement one IT-tool that includes managing products, support infrastructure, and performance measuring. They should also provide all managers and employees training and collect feedback from all divisions throughout the implementation. Stora Enso should also create and define clear product definitions and ownership roles for each division and take into consideration the different prerequisites of the division when planning the implementation of the PLCP. The company must therefore provide different time plans and financial support to the divisions based on their preconditions. / Det är viktigt för företag att vara dynamiska och konkurrenskraftiga för att klara av de snabba förändringar som sker på dagens marknader. Detta gör att det blir allt viktigare för ett företag att ha väldefinierade processer för både innovation och produktportföljhantering. Dock har det visat sig att större företag har svårt att ändra sina traditionella processer för att möta nya förändringar. Stora Enso är ett stort företag som består av sex divisioner med olika produkter, marknader och processer för innovation och produktlivscykler. Divisionerna har upplevt problem med att jobba på olika sätt eftersom de saknar en gemensam kommunikation, har svårt att jämföra resultat och dela resurser mellan divisionerna. Därför har nu företaget valt att introducera en gemensam produktprocess, kallad Product Life Cycle Process (PLCP), som alla divisioner ska jobba efter. Syftet av denna studie därför att analysera hur ett stort företag genomför och hanterar en implementation av en ny process och identifiera vilka utmaningar som företag kan uppleva under en sådan typ av förändring. En litteraturstudie utfördes för att hitta relevant litteratur om förändringshantering, innovation- och produktportföljhanteringprocesser samt hur dessa implementeras i ett företag. Eftersom PLCP skulle användas på alla sex divisioner så utfördes kvalitativa intervjuer med medarbetare på alla divisioner för att förstå divisionernas planer, utmaningar och de möjligheter de såg. Resultatet från intervjuerna visade att alla divisioner var positivt inställda till implementeringen av PLCP på en divisionsnivå och såg fördelar med att PLCP var lik många av divisionernas tidigare arbetssätt, vilket kunde göra det enklare att anpassa sig till den nya processen. Den största utmaningen som nämndes var bristen på definierade ägarroller, motstånd från anställda, brist på resurser, processens inflexibilitet och brist på stöd från ledningen. Alla divisioner var också positivt inställda till att alla inom företaget arbetar med en gemensam process och kunde se potentiella fördelar såsom en övergripande, gemensam förståelse samt förbättrad transparens mellan divisionernas produkter och projekt. Den största utmaningen var dock de grundläggande skillnaderna mellan divisionerna till följd av deras olika produkter, projekt och strategier. För att kunna möta föränderliga trender, krav och behov från kunder visar denna studie att Stora Enso går i rätt riktning genom att implementera en gemensam process. Implementering av processen möjliggör snabbare arbete med innovation och kommersialisering av produkter. Följande rekommendationer för att hantera implementeringen och fortsatt arbetet med PLCP presenterades till företaget. Stora Enso måste kommunicera en tydlig vision för hur företaget ska hantera implementeringen, samt implementera ett IT-verktyg som inkluderar hantering av produkter, en supportinfrastruktur och resultatmätning. De bör också ge alla chefer och anställda utbildning samt samla in feedback från alla divisioner genom hela implementeringen. Stora Enso bör också skapa och definiera tydliga produktdefinitioner samt ägarroller för varje division och ta hänsyn till divisionernas olika förutsättningar vid planering av implementeringen. Företaget bör därför tillhandahålla olika tidsplaner och ekonomiskt stöd till de olika divisionerna utifrån deras förutsättningar.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

Digital transformation has become a hot topic both amongst practitioners and researchers. However, a vast majority of industries are struggling with collecting the benefits from digital transformation, and the Swedish earth-moving industry is no exception. Identity is seldomly further explored, although it is often mentioned as a factor to consider in digital transformation. Furthermore, the role of the employees is central, yet often underestimated. Thus, this study revolves around heavy equipment operators and their professional identity in digital transformation. Hence, the purpose of this study is to investigate how the professional identity of the heavy equipment operators affects digital transformation of the earth-moving industry. To fulfill the purpose, this study aims to use a combination of previous theories regarding professional identity. This to explain current and anticipate future supportive and resistive behaviors towards digital transformation. The findings are based on an exploratory case study of heavy equipment operators and an extensive literature review of prior research of professional identity. The findings showcase that heavy equipment operators' professional identity is mainly rooted in their prior socialization and similar values of impacting their surroundings. Furthermore, this study found that concerns of not having the skills required by the changes as a resistive behavior are likely to become more prominent in the future. This is because although digital technologies lower the maneuvering skills, they require other skills. Also, digital technologies are often appreciated although they are often adopted in a reactive way which slows down digital transformation of the earth-moving industry. Furthermore, this study shows that there are multiple aspects of professional identity to consider and provides a comprehensive understanding of the interdependencies amongst the elements in professional identity. / Digital transformation har blivit ett aktuellt ämne både bland företagare och forskare. En stor majoritet av företag och branscher kämpar dock med att framgångsrikt gå igenom en digital transformation, där den svenska maskinentreprenadbranschen inte är ett undantag. Identitet utforskas sällan vidare trots att det ofta nämns som en faktor att beakta vid digital transformation. Samtidigt är individernas roll central i en förändring, men ofta underskattad. Således kretsar denna studie kring maskinförare och deras yrkesidentitet i en digital transformation. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesidentiteten hos maskinförare påverkar den digitala transformationen av maskinentreprenadbranschen. För att uppnå syftet ämnar denna studie till att först kombinera tidigare teorier kring yrkesidentitet till ett ramverk. Därefter använda ramverket till att förklara nuvarande och förutse framtida stödjande och hindrande beteenden mot digital transformation. Resultaten är baserade på en fallstudie av maskinförare och en omfattande litteraturstudie av tidigare forskning om yrkesidentitet. Resultaten visar att maskinförares yrkesidentitet huvudsakligen härstammar från deras tidigare socialisering och att de även har liknande värderingar av att påverka deras omgivning. Denna studie visade att oro för att inte ha de färdigheter som krävs av förändringarna sannolikt kommer bli mer framträdande i framtiden. Detta beror på att även om digital teknik sänker kraven för manövrering så kräver de andra typer av färdigheter. Vidare så uppskattas digital teknik oftast, men de antas på ett reaktivt sätt som saktar ner digital transformation av maskinentreprenadbranschen. Avslutningsvis visar denna studie att det finns flera aspekter av yrkesidentitet att överväga och ger en omfattande förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan elementen i yrkesidentitet.

With the rise of intelligent solutions such as cognitive agents, many organizations are trying to identify how they can best utilize the benefits of the technology to make advancements as a company and enhance employee job performance. However, the attempts of many organizations are falling short from their expectations and users do not adopt to the technology. To investigate this problem, a qualitative study was performed with the aim of exploring the different phases of a cognitive agent project process to identify key factors and incentives influencing user adoption, by comparing organizational and individual perspectives. The study results show that 94% of managers see added potential and value in this type of technological initiative, while the number is only 60% for the more operational positions. This indicates a gap between the different perspectives which can hinder successful adoption. The results show that involvement of users throughout the process can decrease this gap. With the increasing complexity of cognitive technology, as it learns over time, the study implies that user awareness and clear expectations through a collaborative process enables increased adoption. Further, the study argues that the adoption process starts earlier than organizations might think. This implies that it is important to look at the life cycle perspective and factors influencing adoption. In order to impact the user adoption rate, this study highlights several factors and incentives, emphasizing on context and the combination of the different aspects, which contribute to higher performance and a wider spread of cognitive agent application. / Med ökningen av intelligenta lösningar, så som kognitiva agenter, gör att många organisationer försöker identifiera hur de kan utnyttja teknikens fördelar bäst för att gynna användarnas effektivitet. Men många organisationers försök lever inte upp till förväntningarna och användarna tar inte till sig tekniken. För att undersöka problemen med detta genomfördes en kvalitativ studie med syftet att utforska de olika faserna i ett kognitiv agent-projekt för att identifiera nyckelfaktorer och incitament som påverkar användandet av lösningen, genom att jämföra det organisatoriska och individuella perspektivet. Studieresultaten visar att 94% av ledarna ser en enorm potential och värde i denna typ av teknikinitiativ, medan endast 60% av de mer operativa användarna upplever värde i en kognitiv agent. Detta indikerar ett gap mellan de olika perspektiven som kan hindra framgångsrik adoption. Resultaten visar att om användare är involverade under hela processen kan det minska detta gap. Med den ökande komplexiteten i kognitiv teknik, som utvecklas över tid, innebär studien att användarmedvetenhet och tydliga förväntningar genom en samarbetsprocess möjliggör ökad adoption. Vidare belyser studien att adoptionsprocessen börjar tidigare än organisationer kan tro. Detta innebär att det är viktigt att titta ur livscykelperspektivet på faktorer som påverkar adoptionen. För att påverka användarnas adoptionsgrad belyser denna studie flera faktorer och incitament, med betoning på kontext och kombinationen av olika aspekter, vilket bidrar till högre prestanda och en bredare spridning av kognitiva agenter.

Large banks are facing challenges from a new regulatory and competitive landscape which have led to 30 % of banks adopting agile using the Scaled agile framework (SAFe). The transformation process towards agile is complex and has led to a change process covering aspects such as a product development, leadership and organizational design. Currently scientific knowledge on how to conduct an agile transformation successfully is lacking. The current explorative case study aimed to provide an empirical contribution assisting theory building in the field of scaled agile. Empirical data was collected through thirteen semi structured interviews, totaling ten hours combined with ten ethnographic observations spanning 34 hours. The subsequent findings identified four approaches to scaling agile combined with eight aspects of scaled agility providing a new depth regarding how to apply them and what to achieve. The four approaches identified were: creating a virtual organization, standardization of agile methods, unifying around one portfolio and, changing towards an agile mindset. The eight aspects include strategic agility, payoff agility, business agility, product agility, agile organization, tools agility, people agility, and organizational culture. The eight aspects where synthesized into a framework from the fields of agile software development, agile portfolio management, Scrum, SAFe, Lean, New product development, Lean product development, aspects of change, emergent change models, organizational design, resistance to change, and organizational culture. In addition, insights from previous agile transformations was conducted by researching benchmark studies of the bank ING. The results indicated an initial successful implementation as the interviewees expressed joy in working with the new methods. Furthermore an effective use of all four major approaches to scaling agile was evident. The results showed that the scope of the transformation kept growing and was managed through iterative improvements. Integration of already agile parts of the organization such as projects was enabled, and initial changes in leadership and delegation as well as new roles were managed. However some struggles remained regarding product development which could not be conducted in a fully agile way due to large releases and a regulated environment. In addition dependencies between different teams limited the creation of autonomous teams capable of delivering end to end. Furthermore as the work was visualized the amount spent on non value adding activites such as preparing low value task could be avoided, which however required extensive refinement. The focus on the new methods furthermore led to less time spent with customers. One challenge that emerged was that the virtual organization started to interfere with the traditional organization. A shift in power from hierarchies to teams took place. Aspects such as recruitment and rewards remained in the old structure highlighting a double organizational culture. This provides some uncertanty regarding further adaptions in the long run. The study has provided an empirical contribution as well as conceptualization of the approaches and aspects of scaled agility which provides hypothesis that assist future theory building. In addition the implications showed to be noteworthy from as sustainability pespective by enabling ecnomic benefits such as efficency and new IT-infrastrucutre combined with good jobs and limited enviromental impacts. To validate the results more studies could be performed at other companies, other parts of banks as well as more extensive data collection such as quantitative approaces and long term observations. / Stora banker möter utmaningar från ett nya regleringar och ökad konkurrens som har lett till att 30% av bankerna har infört agila metoder genom Scaled agile framework (SAFe). Omvandlingsprocessen mot agile är komplex och leder till en förändringsprocess som täcker aspekter som produktutveckling, ledarskap och organisationsdesign och som för närvarande saknar vetenskaplig kunskap om hur den ska bedrivas framgångsrikt. Denna undersökande fallstudie syftade till att tillhandahålla ett empiriskt bidrag som hjälper till med teoriuppbyggnad inom området skalad agile genom hypotesformulering. Empiriska data samlades in genom tretton halvstrukturerade intervjuer, sammanlagt tio timmar, i kombination med tio etnografiska observationer som sträckte sig över 34 timmar. Från fynden identifierades fyra metoder för att skala agile i kombination med åtta aspekter av skalad agilitet som ger ett nytt djup angående tillämpningar av dem och vad man ska uppnå. De fyra identifierade tillvägagångssätten är: skapandet av en virtuell organisation, standardisering av agila metoder, förenande kring en portfölj och förändring mot ett agilt tankesätt. De åtta aspekterna inkluderar strategisk agility, payoff agility, business agility, produkt agility, agile organisation, tools agility, resurs agility och organisationskultur. De åtta aspekterna av scalad agilitet var syntetiserade till ett ramverk baserat på ämnesområdena agil programvaruutveckling, agil portföljhantering, Scrum, SAFe, Lean, New product development, Lean produktutveckling, aspekter av förändring, framväxande förändringsmodeller, organisationsdesign, motstånd mot förändring och organisatorisk kultur. Dessutom samlades insikter från tidigare agila transformationer på banker genom att undersöka en benchmarkstudie av banken ING. Resultaten visade på initiala framgångar i genomförande då intervjuobjekten uttryckte at de metoderna var givande att arbeta med. En framgångsrik användning av alla fyra huvudsakliga tillvägagångssätt för att scala agila metoder observerades. Resultaten visade att den planerade omfattningen av omvandlingen ökade under processens gång och hanterades genom iterativa förbättringar. Integrering av redan agila delar av organisationen som projekt möjliggjordes och initiala förändringar i ledarskap och delegering liksom nya roller hanterades. Vissa utmaningar återstod emellertid som berörde produktutveckling som inte kunde genomföras på ett fullständigt agilt sätt på grund av stora leveranser och den starkt reglerade miljön. Dessutom utgjorde beroenden mellan olika team en utmaning för införandet av autonoma end-to-end team. Eftersom arbetet visualiserades kunde man också undvika mängden arbete på aktiviteter som inte tillförde värde. Förberedandet av dessa uppgifter krävde omfattande tidskrävande förfining. En nackdel med det ökade arbetet mellan olika avdelningar var att dialogen med kunder minskade. En utmaning med den virtuella organisationen var att den störde den traditionella organisationen. Till exempel genom att fördela makt från tidigare hierarkier till nya team. Dessutom kvarstod aspekter som anställningar och belöningar inom den traditionella strukturen vilket ledde till en dubbel organisationskultur. Detta kan ge en viss osäkerhet när det gäller ytterligare anpassningar på lång sikt. Studien har gett ett empiriskt bidrag till agile såväl som en konceptualisering av såväl tillvägagångssätt som olika aspekter av skalad agilitet inför framtida teoriskapande. Dessutom visade sig den agila transformation vara positiv utifrån ett hållbarhetsperspektiv genom att möjliggöra ekonomiska fördelar som effektivitet och ny IT-infrastruktur kombinerat med ansenliga arbetsvillkor och icke ökande miljöpåverkan. För att validera resultaten kan fler studier behöva utföras hos andra företag, andra delar av banker, mer omfattande datainsamling inkluderande kvantitativa metoder och mera långsiktiga observationer.

In Sweden, it has been noticed and important to work with gender equality for 50years. Gender equality work is important to continue to pay attention to and activelywork with within companies as it is still not equal between women and men. It isimportant that managers prioritize gender equality work because they have a decisiveposition in the extent to which the work is carried out. The purpose of the study wasto describe how managers in real estate companies work to promote gender equality.The empirics have been collected through a qualitative method in the form of semistructuredinterviews with six managers in real estate companies. The interview guidewas designed to be able to answer the study's purpose and questions. The interviewswere conducted with a respondent from each company, the collected data was thentranscribed. The results indicate that the interviewed managers do not carry out genderequality work to the extent that is considered necessary. The conclusion is thatmanagers in real estate companies work to varying degrees to promote gender equality,however, the most important factors were stated to be to create a mix of gender inwork groups and equal pay for equal work.

In this case study, the improvement potential of Finansbolagets support process regarding their time reporting has been examined. The purpose of the study is to create a process of high quality for the product department's time reporting. Data collection consisted of eighteen semi-structured interviews conducted with employees in various roles at Finansbolaget. The data was then analyzed using the method of grounded theory, involving coding and categorizing the interview material to answer the study's research questions. By examining the current process, its quality shortcomings could be identified, which then formed the basis for improvement suggestions. This was done with the support of Ljungberg and Larsson's process development method, as well as tools such as cause-effect diagrams, 10M checklist, process mapping, and affinity diagrams. The analysis revealed that the causes of the inadequate value of time reporting were due to a lack of understanding of the process, inadequate practices, lack of technological support, and unnecessary complexity of the process. Furthermore, these were linked to the 10M parameters: mission, machine, method, and material. By linking the shortcomings to these parameters, it became possible to better understand why and how the shortcomings arose and what actions were needed. From this, the conclusion is drawn that improvements need to be made both regarding the activities in the process and its purpose and execution. In conclusion, in order to create a efficient process of high quality, simplification and standardization of the process has been suggested by eliminating certain steps and replacing a manual activity involving the compilation of time reports in Excel. It is proposed that tools like Power Query be used to automate the process and increase the reliability of data compilation. The system must be user-friendly while providing sufficient detail information. Transparent reporting is crucial to avoid misleading information and to ensure the accuracy of the reports. Change management may be necessary to ensure that the purpose of time reporting is anchored with the employees and to introduce new practices and routines within the organization. This can promote a unified, reliable, and efficient time reporting process / I denna kvalitativa fallstudie har förbättringspotentialen hos Finansbolagets bakgrundsprocess rörande deras tidrapportering undersökts. Syftet med studien är att skapa en process av högre kvalitet för produktavdelningens tidrapportering. Datainsamlingen harbestått av arton semistrukturerade intervjuer, som genomförts med anställda med olikaarbetsroller på Finansbolaget. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån metoden för grundad teori, vilket inneburit kodning och kategorisering av intervjumaterialet för attkunna besvara studiens frågeställningar. Genom att undersöka den aktuella processen, har dess kvalitetsbrister kunnat identifierats, vilka sedan legat som grund förförbättringsförslagen. Detta har gjorts med stöd av Ljungberg och Larssons processutvecklingsmetod samt verktyg som orsak-verkandiagram, 10M checklista, processkartläggning och släktskapsdiagram.  I analysen framkom det att orsaker till det bristande värdet av tidrapporteringen beror på bristande förståelse för processen, bristande arbetssätt, bristande teknologiskt stöd samt att processen är onödigt komplicerad. Vidare kopplades dessa samma med M-parametrarna mission, maskin, metod och material i en 10M checklista. Genom att koppla bristerna till dessa parametrar blev det möjligt att tydligare förstå varför och hur bristerna uppstod och vilka åtgärder som behövdes. Ur detta dras slutsatsen att för att kunna förbättra processen behövs förbättringar ske både gällande aktiviteterna i processen samt dess syfte och utförande.  I slutsatsen konstateras det att för att kunna skapa en mer effektiv process av högre kvalitethar en förenkling av processen föreslagits genom att eliminera vissa steg samt att byta ut en manuell aktivitet som innefattar sammanställningen av tidrapporter i Excel. Det föreslås även att verktyg som Power Query bör användas för att automatisera processen och öka tillförlitligheten i datasammanställningen. Vidare behöver systemet vara användarvänligt samtidigt som det tillhandahåller tillräcklig detaljinformation. Transparent rapportering är även avgörande för att undvika att missvisande information verkar som underlag vid beslutsfattning och för att säkerställa korrektheten i rapporterna. För att säkerställa att tidrapporteringens syfte förankras hos de anställda kan förändringsledning vara nödvändigtför att introducera nya arbetssätt och rutiner inom organisationen. Detta kan främja en enhetlig, tillförlitlig och effektiv tidrapporteringsprocess

There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.

The external customer demands for quality are constantly increasing and thus continuous improvement is a crucial factor within all companies that wish to remain competitive. Performance measurement and follow-ups are fundamental for continuous improvement, management and sustainability in organizations. Organizations are more likely to achieve their goals if they use performance measures to monitor progress. Conversely, managing organizations without performance measures has been likened to flying blind, with no instruments indicating where the organization is heading. This study is carried out at Systembolaget, where customer offer improvements follow a specific process that currently lacks a step for measurement and follow-ups. Regarding methodology for measurement and follow ups within the process, the organization is, according to Systembolaget, "immature". The lack of measurements causes ineffective management and evaluation of the business. The study therefore aims to propose a revised process that ensures systematic measurement and follow-up as well as what the organization can consider in conjunction with implementation. This by first examining current working methods. The study is based on theories about TQM, improvement cycles, change management and organizational culture. Through the study's qualitative method and data collection, including interviews and documentation, the result primarily demonstrates lack of long term measurement and follow-ups. Reasons can be derived from effects that are difficult to measure and a lack of structure, commitment, time and resources. To tackle these shortcomings, a restructuring of the process is recommended. Finally, the need for a cultural change is emphasized in order to ensure successful implementation of the change.

Denna studie undersöker implementeringen av Governance, Risk, and Compliance (GRC)-system och dess påverkan på organisationers tidigare arbetssätt. Med ett fokus på förändringsledning och kommunikation utforskar studien aktiviteter som sker samt beslut och utmaningar som uppstår vid GRC-systemets införande. Studien följer en induktiv forskningsansats med deduktiva inslag. För att skapa en djupare förståelse för ämnet utförs en fallstudie av ett SaaS-företag och tre av dess kunder. I syfte att undersöka upplevelser används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten indikerar att GRC-system erbjuder fördelar såsom förbättrad riskhantering och beslutsfattande, men även att implementeringen kräver betydande resurser och kompetens. Utmaningar som bristfällig kommunikation identifieras som en central faktor som påverkar implementeringsprocessen. För en framgångsrik implementering är det avgörande med ett välplanerat tillvägagångssätt och tydlig kommunikation både internt och externt. Slutsatserna belyser behovet av att integrera GRC-system i organisationens arbetsflöden och att tillhandahålla lämplig support och resurser för att underlätta övergången till det nya systemet.