Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på elevers utveckling och lärande genom att använda utomhuspedagogik i naturvetenskapsämnena. Ytterligare en del att undersöka i denna studie är om utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, för att slutligen synliggöra vad det finns för möjligheter och begränsningar för lärare att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena. I bakgrundsavsnittet redogörs bland annat en beskrivning av begreppet utomhuspedagogik och vilken roll lärare har i utomhusundervisningen samt även vilken betydelse utomhusundervisningen har för elevers lärande.Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks fem lärares erfarenheter kring att arbeta med utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena i årskurserna 1–3. Resultatet av detta visade att lärarna hade goda erfarenheter samt att de strävar efter att bedriva undervisningen i naturvetenskapsämnena utomhus. Detta på grund av att lärarna ansåg att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers lärande eftersom eleverna får möjlighet att använda flera sinnen. Lärarna ansåg därmed att även utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar samt att det finns tillgång till stödresurser. Det krävs mer tid ochplanering av lärare men lärarna ansåg att fördelarna överväger nackdelarna med att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena.

Vi lever idag i ett samhälle där digitala verktyg är en del av barn och ungdomars vardag. Teknikens utveckling har idag resulterat i ett flertal möjligheter för skolor att integrera digitala läromedel i matematikundervisningen för att på så sätt effektivisera elevernas lärande. I ämnet matematik och specifikt i problemlösningsundervisning har det rapporterats av lärare att användningen av digitala läromedel är förhållandevis låg.  Denna studie syftade till att undersöka huruvida det problemlösningsmaterial som erbjuds genom digitala läromedel, möter det som lärarna efterfrågar till sin matematikundervisning i årskurs 1–3. Vidare undersöktes på vilket sätt digitala läromedel används i problemlösningsundervisningen samt hur lärare upplever att de digitala läromedlen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har därmed besvarats genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 vilket därefter har analyserats och diskuterats med hjälp av ett teoretiskt ramverk.  Utifrån ramverket PIC-RAT påvisade resultaten hur lärare använder de digitala läromedlen delvis på ett förstärkande sätt, då de oftast används som variation i undervisningen samt vid genomgångar och mängdträning i form av lärospel. De digitala läromedlen används även interaktivt då eleverna endast interagerar med det digitala verktyget. Genom det interaktiva arbetet med det digitala blir eleverna således passiva med sina klasskompisar, något som lärarna i denna studie misstycker. Resultatet av denna studie påvisade att det problemlösningsmaterial som förekommer i de digitala läromedlen, inte möter det som respondenterna önskar. Lärarna anser därmed att innehållet bör utvecklas så att en mer kreativ undervisning kan utföras. / Today we live in a society where digital tools are a part of children’s and young people’s everyday life. The current development of technology has provided opportunities for schools to integrate digital teaching materials into mathematics teaching in order to make learning more efficient. In mathematics, particularly with problem solving, teachers have reported infrequent use of digital aids.   This study aimed to examine whether the problem solving material offered through digital teaching aids, meets teachers’ needs for their mathematics teaching in grades 1–3. Furthermore, this study also investigated how digital teaching aids are used in problem solving teaching as well as how teachers think digital teaching materials affect student learning.  Based on the framework PIC-RAT, the results showed how teachers use digital teaching aids in a reinforcing way, as they are most often used as variation in teaching in reviews and practicing basic skills through educational games. The digital teaching aids are also used interactively, as students only interact with the digital tools. However, the students become passive with their classmates when working interactively with digital tools, which teachers in this study disapprove of. The results of this study showed that the problem solving material that appears in the digital teaching materials does not live up to the respondent’s needs. The teachers thus believe that the content should be developed to support more creative teaching methods.

Detta arbete berör ämnesområdet matematik med inriktning geometri. Syftet med detta arbete har varit att analysera olika digitala läromedel för grundskolans årskurs 1–3 för att synliggöra hur innehållet kan förstås utifrån olika lärteorier. De vetenskapliga lärteorierna som ligger till grund för detta arbete är Variationsteorin och van Hieles teori för geometriskt tänkande. I analysen har geometriuppgifter gällande tvådimensionella figurer analyserats utifrån variationsteorin, kring variationsmönster och kritiska aspekter. Samma uppgifter analyserades även utifrån van Hieles teori kring nivåer och faser för det geometriska tänkandet. En innehållsanalys gav oss möjlighet att undersöka både hur frekvent en viss aspekt av de olika teorierna förekom men även hur uppgifter i de valda digitala läromedlen kunde förstås enligt de två teorierna. Resultatet av denna innehållsanalys visade att innehållsmässig variation i uppgifter kan bidra till förståelse för tvådimensionella figurer och dess egenskaper. Resultatet visade även att det fanns möjlighet till progression av kunskaper om tvådimensionella figurer och dess egenskaper, detta genom uppgifter med varierande svårighetsgrader som avancerade inom och mellan årskurserna. / This study concerns the subject of mathematics with focus on geometry. The aim of this study has been to analyze different digital textbooks suited for compulsory school years 1-3 to visualize how the content can be understood based on different learning theories. This study is based on the Variation Theory and the van Hiele Model of Geometric Thinking. In this analysis, geometry assignments regarding two-dimensional figures have been analyzed based on patterns of variation and critical aspects of the Variation Theory. The same assignments were also analyzed based on van Hiele’s theory of levels and phases of geometric thinking. A content analysis gave us the opportunity to examine both how frequently a certain aspect of the various theories occurred but also how the assignments could be understood according to the two theories. The results of this study showed that content variation in assignments can contribute to an understanding of two-dimensional figures and their properties. The results also showed that there were opportunities for progression of knowledge about two-dimensional figures and their properties, this through assignments with varying degrees of difficulty that advanced within and between grades.

Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers förhållningssätt till sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet. Undersökningen grundas i ett enkätformulär där de 158 respondenter som besvarat enkäten är rektor alternativt biträdande rektor. Resultaten har analyserats främst utifrån kvalitativ metod. Även kvantitativ metod har använts, där analysen genom Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori, påvisat vad som är avgörande, om ett pedagogiskt ledarskap bedrivs eller inte. Fritidshemmet beskrivs å ena sidan åsidosatt gentemot skolan då skolan är obligatorisk. Å andra sidan ställs fritidshemmet som mer jämlik med skolan. Då en syn på ett heldagslärande skapar trygga lärmiljöer och främjar elevernas lärande över hela dagen. Slutsatsen visar att rektorer likt fritidslärare innehar en komplex hybrid profession med varsin fot inom olika slags uppdrag. Rektorer har mer administrativt, ekonomiskt och effektiviserade arbetsuppgifter. Vilket har konkurrerat ut möjligheterna till att bedriva ett pedagogiskt ledarskap mot fritidshemmet om intresse och kunskap inte finns där från rektorns håll.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio. Resultatet visar att flera av lärarna inte använder den fysiska närmiljön i undervisningen. Däremot använder lärarna elevernas vardag som ett redskap i klassrummet. Fler av lärarna uttrycker en önskan om att använda närmiljön mer i undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur digital skrift jämfört med handskrift förhåller sig till elevers skriv- och kunskapsutveckling i årskurs 4–9. Den ena frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar handskriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Den andra frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar den digitala skriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Ett resultat som visas i denna studie är att digital skrift dominerar skrivundervisningen, då det finns få studier som undersöker handskrift inom svensk-ämnet årskurs 4–9. Ett annat resultat visar att digitala skrivverktyg minskar de fysiska svårigheterna som vissa elever kan uppleva vid handskrift. Ett ytterligare resultat visar att eleverna upplever att digitala verktyg förbättrar undervisningen eftersom det går snabbare och lättare att göra skoluppgifter. Ytterligare resultat visar att svensklärarna upplever press att använda digitala verktyg i svenskundervisningen, då samhället har blivit alltmer digitaliserat. Dessutom upplever svensklärarna att digitala verktyg är intressanta och nödvändiga i svenskundervisning, men att de inte alltid hinner med det i undervisningen. En slutsats som kan dras är att den digitala skriften och digitala verktyg har en stor roll i elevers skriv- och kunskapsutveckling i svenskundervisningen inom årskurs 4–9. En annan slutsats som dras i litteraturstudien är att trots att handskriften har en viktig roll för elevers skriv- och kunskapsutveckling så används den inte i lika stor utsträckning som digitala verktyg inom svenskundervisningen. Det kan bero på att Lgr22 endast förespråkar digital skrift i svenskämnet årskurs 4–9. En annan slutsats är att digitala verktyg är nödvändiga i svenskundervisningen för årskurs 4–9 för att elever med skriv- och lässvårigheter samt andraspråkselever ska kunna producera texter och få möjlighet att delta i undervisningen. En slutsats är också att digitala verktyg möjliggör elevers skrivutveckling, medan handskrift möjliggör elevers inlärning. Därför behövs båda verktygen i skrivundervisningen för årskurs 4–9.

I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

<p>Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod</p><p>Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än</p><p>Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det</p>