Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste sjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken. Patienters rätt till delaktighet i vård och behandling är lagstadgad och ligger till grund för medicinsk behandling och omvårdnad. Att se människan bakom patienten är viktigt för att förstå patientens livsvärld. Sjuksköterskans grundläggande omvårdnadsroll är att stötta patienter med det som de inte själva klarar av. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur sjuksköterskan kan främja en god vårdrelation, i samband med vård på en onkologisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt, där datamaterialet utgörs av tolv kvalitativa, tre kvantitativa, samt två vetenskapliga artiklar med mixad design. Resultat: Det analyserade resultatet redovisas i fyra olika huvudteman med tillhörande underrubriker. Dessa huvudteman är: Bemötande och information som grund för vårdrelationen, Tillgodose patientens behov, Emotionellt stöd, Skapandet av en nära vårdrelation. Diskussion: Diskussionen visar att patienter behöver individanpassad information och stöd. För att det ska ske behöver sjuksköterskan kunna identidfiera patientens behov. Om inte behoven tillgodoses kan det skapa ett vårdlidande för patienten. En god vårdrelation bygger alltså på att patienten känner sig trygg och sedd i vården. / Background: Cancer is one of the world's most common diseases and the second most common cause of death. Patients' right to participate in care and treatment is statutory and underpins medical treatment and care. Seeing the person behind the patient is important to understand their life world. Nursing's basic care role is to support patients with what they do not manage. Objective: To describe patients' experience of how the nurse can promote a good care relationship, at an oncology department. Method: The study is a literature review. The data material consisted of twelve qualitative, three quantitative and two mixed designed scientific articles. Results: The analyzed result is presented in four different main themes and associated subheadings. These main themes are: Treatment and information as a basis for the care relationship, Relieving patient needs, Emotional support, Creation of a close care relationship. Discussion: The discussion shows that patients need personalized information and support. In order for this to happen, the nurse must be able to identify the patient's needs. Unless the needs are met, it can create an unnecessary care suffering for the patient. A good care relationship is therefore based on the patient feeling safe and seen in the care.

Studiens syfte är att undersöka kvaliteterna på de interaktioner som observerades i några klassrum på olika stadier avseende emotionellt stöd. Studien har även som syfte att undersöka lärares, som arbetar på olika stadier, syn på relationskompetens och relationers betydelse för klassrumsinteraktioner, särskilt med avseende på det emotionella stöd som ges. Studiens teoretiska ramverk tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande och kunskapande sker i interaktion mellan människor. Teorierna som används är KASAM och Noddings omsorgsetiska teori. Metodkombination användes som forskningsansats där den kvantitativa undersökningen gjordes genom strukturerade observationer med hjälp av observationsverktyget CLASS. För att uppnå en djupare förståelse för interaktionerna följdes observationerna av semistrukturerade intervjuer med elva lärare verksamma inom skolstadierna lågstadiet upp till gymnasiet. Kvantitativa insamlade data analyserades i enlighet med verktygets tillhörande manual och presenterades stadievis utifrån medelvärden. För analys av studiens kvalitativa data användes tematisk analys utifrån en induktiv ansats där det empiriska materialet låg till grund för meningsskapandet. Resultatet från undersökningen visar att lärarnas klassrumsinteraktioner, med fokus på det emotionella stödet, generellt var av god kvalitet och att det förekom vissa skillnader mellan stadierna där lärare på gymnasium fick särskilt goda värden. Trots detta krävdes eftertanke hos många lärare kring hur stödet gavs då det kom som en naturlig handling. Lärarna i studien menade även, till skillnad från forskning, att vissa saknar förmågan att bygga goda relationer. Tillsammans kan detta tyda på att lärare saknar ett yrkesspråk kring hur relationskompetens kan utvecklas hos alla. Specialpedagoger kan i sitt arbete bidra med kompetenshöjande insatser genom att vara behjälpliga med kunskap om verktyg att identifiera utvecklingsområden och skapa medvetenhet kring ett yrkesspråk. Resultatet från undersökningen visar också att goda relationer har betydelse för lärarnas välbefinnande, vilket kan ses som ett kunskapstillskott då tidigare forskning lyfter relationers betydelse utifrån elevperspektiv.

Bakgrund: Ett fysiskt trauma kan innebära att människan blir påverkad fysiologiskt och existentiellt. Hälsa och välbefinnande är viktigt för att undvika psykisk ohälsa med ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom. Rädslor efter fysiskt trauma kunde påverka vardagen negativt för människan. Sårbarhet och lidande är något sjuksköterskan behöver kunskap om för att få en förförståelse för patientens hälsa och minska risken för vårdlidande. Sjuksköterskans vårdande har en viktig roll för att patienten ska få stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenhet av stöd efter fysiskt trauma och stödets betydelse för välbefinnandet ur ett patientperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att patienter som utsatts för ett fysiskt trauma är i behov av en tydlig och konkret information från hälso- och sjukvården för att få ett ökat välbefinnande. Patienter var även i behov av stöttning som exempelvis rehabilitering för att få en ökad trygghet och minskad osäkerhet gällande skadorna. Emotionellt stöd var viktigt för patienterna för att uppnå känsla av hälsa och välbefinnande. Konklusion: Patienter önskade tydlig information och kommunikation för att uppleva trygghet och välbefinnande efter ett fysiskt trauma. Bristande information och kommunikation ledde till osäkerhet och minskat välbefinnande. Emotionellt stöd är viktigt för patienten att kunna återhämta sig och uppleva hälsa och välbefinnande. / Background: A physical trauma can mean that the person is affected physiologically and existentially. Health and well-being were important to avoid mental illness with anxiety, depression, post-traumatic stress disorder. Fears of physical trauma could also affect everyday life negatively for people. Vulnerability and suffering were something the nurse needed to experience for a pre-understanding of the patient's health. The nurse's caregiver played an important role in ensuring that the patient received support. Aim: The aim was to shed light on the patient's experience of support after physical trauma´s and the significance of the support for well-being from a patient perspective. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. Results: The results showed that patients who have been subjected to physical trauma are in need of clear and concrete information from the health service in order to increase well-being. Patients were also in need of support, such as rehabilitation, in order to have increased sense of security and reduced uncertainty regarding the injuries. Emotional support was important for patients to achieve a sense of health and well-being. Conclusion: Patients wanted clear information and communication to have increased sense of security and well-being after a physical trauma. Lack of information and communication could lead to insecurity and reduced well-being. Emotional support was important for the patient to be able to recover and experience health and well-being.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet. Syfte: Belysa vilka behov kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer har av information och emotionellt stöd i förhållande till sjuksköterskan från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman konstaterades: “information” och ”emotionellt stöd”. Dessa delades i två subteman; ”vid diagnos” och ”inför behandling”, för att särskilja behovet av information och emotionellt stöd vid olika tidpunkter. Slutsats: Denna studie har givit en förståelse för kvinnor som har drabbats av bröstcancer samt givit svar på vilken information och emotionellt stöd kvinnorna har eller inte har fått av sjuksköterskan. Att erhålla adekvat information samt ett gott emotionellt stöd är av stor vikt från diagnos fram till behandling av dessa kvinnor. Behovet av olika typer av information och emotionellt stöd varierade under denna period. Det kräver att sjuksköterskan är medveten om detta. Klinisk betydelse: Patienten hamnar i chock när hon får beskedet om bröstcancer och är inte alltid mottaglig för information vilket antyder att sjuksköterskan bör vara försiktig om hur mycket information som ges. Mer omfattande information kan ges närmre behandlingen. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers among women. Today women have many more treatment options than in the past. When receiving the breast cancer diagnosis women are often shocked and go through a psychological crisis. According to Cullberg (2003), a process starts consisting of four phases: shock phase, reaction phase, processing phase, and reorientation phase. Breast cancer diagnosis causes a big readjustment in women’s lives and they have different needs in relation to information and emotional support during the whole course of the disease. Aim: To Highlight the needs of information and emotional support for women with a recent diagnosis of breast cancer in relation to nurses from diagnosis up till treatment. Method: A general literature study based on 11 peer reviewed articles. Results: Two primary themes were identified; “information” and “emotional Support”. In addition there were two subthemes for both information and emotional support; “upon diagnosis” and “prior to treatment” to define the needs of information and emotional support at different times. Conclusion: This study has improved our understanding of women’s needs in the context of a breast cancer diagnosis and highlighted what information and emotional support nurses have or have not provided. It is clear that women appreciate adequate information and emotional support in association with a breast cancer diagnosis. Patient’s informational needs varied requiring that nurses be attentive to each patients specific needs. Clinical Implication: Patients are initially shocked and unreceptive to the first diagnostic information which suggests caution on how much information should be provided. More information can be provided at a later time when the patient is more receptive.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd. Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes. Nio kvalitativa studier har valts ut och analyserats. Resultat: Resultatet visar att det var många olika faktorer som påverkade om kvinnorna upplevde att de fick emotionellt stöd eller inte. Åtta kategorier bildades under analysen: vårdrelationen, kontinuitet, trygghet och tillit, respekt och individualitet, närvaro, känslighet, tid samt personliga egenskaper. Diskussion: Resultatet jämförs med Joyce Travelbees teori som berör mycket av det som framkommit i resultatet, exempelvis att det är viktigt att se patienten som en individuell individ. I disskussionen betonas bland annat vikten av att uppfatta patienten som mångdimensionell samt hur och vårdpersonalens stress och tidsbrist påverkar möjligheten av att kunna ge emotionellt stöd. Sökord: bröstcancer, emotionellt stöd, kvinnor, omvårdnad, stöd, upplevelse. / Introduction: Breast cancer is the most common type of cancer among women. Many of the affected women react to the diagnosis with strong feelings and the treatment is tough and often unpleasant getting through. The women need support from relatives, health-care personnel and other women with or who have had breast cancer. The relatives are a big source for support, but the support from health care personnel is also of great importance. Support can be divided into emotional, material and informational support. Aim: To describe breast cancer diagnosed women’s experience of emotional support from caring personnel. Method: A literature review was performed according to Friberg. Nine studies with a qualitative approach were collected and analysed. Findings: The result shows that there were many different factors who affected if the women experienced getting emotional support or not. Eight categories emerged in the analysis: the caring relation, continuity, confidence and trust, respect and individuality, presence, sensitibity, time and personal characteristics. Discussion: The result is compared to Joyce Travelbee’s theory that is connected to much of what was found in the result, for example the importance of recognizing the patient as an individual. The discussion highlights amongst other things the matter of seeing the many different dimensions of the patient and how the pressure and lack of time affects the health caring staff’s ability to give emotional support. Keywords: breast cancer, emotional support, experience, nursing care, support, women.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.

Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Bakgrund: Missfall kan vara mycket traumatiskt och känslosamt. Missfallsrisken i Europa och Nordamerika ligger på cirka 15,3%. Det är vanligt att kvinnor som får komplikationer tidigt i graviditeten väljer att uppsöka akutsjukvård. För att dessa patienter ska få ett bra emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan på rätt sätt kan bemöta de känslor kvinnorna går igenom. Rådande kvalitativ forskning visar att en del kvinnor i samband med missfall upplever brister i det emotionella stödet de får på akutmottagningen.  Syfte: Att beskriva hur kvinnor som genomgått ett missfall upplever emotionellt stöd på en akutmottagning. Metod: Integrativ litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tolkning av Whittemore & Knafl (2005). Nio artiklar med kvalitativ metod om det emotionella stödet vid akutmottagningar har analyserats. Resultat: Studien visar att två huvudområden är viktiga för att kvinnor som kommer till en akutmottagning ska känna att de får ett bra emotionellt stöd: Betydelsen av att bli sedd och Att få tydlig information under besöket och innan hemgång. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal på akutmottagning bemöter kvinnor som söker vid missfall, på ett sätt så att de känner sig sedda. Det är av stor vikt att vårdpersonalen erbjuder information som kan vara viktig för kvinnor som genomgått ett missfall. Det är också viktigt att ge tydlig information om vart kvinnor kan vända sig för att få vidare hjälp vid behov.