This thesis investigates the connections between Sara Ekholm Eriksson´s artwork and the concept of nature in the Anthropocene. Three examples of installations are analyzed and put in a context of the Anthropocene, about the political, moral, and aesthetic value in art. The artwork has qualities that can be described as eco-art. Communicative aspects of raising awareness to nature and its processes can easily, and in this case rightfully, be read as statements to preserve biological diversity. Both the formal properties and the intellectual references can be described as a part of forming the cultural judgement. Connecting Ekholm Eriksson´s artistic work to theories about the cognitive properties of art shows that her works offers the emotional experience of climate change. An effective way to learn about climatic changes are by experience which is what makes the artistic works pedagogical and cognitive aspects so valuable. Even if her intention mainly was to make open artworks that invites the viewer to discover details in a new way, Ekholm Eriksson also works with time layers and processes in nature.

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>

This thesis project has been carried out with Husmuttern AB as the requestor for the job. Husmuttern AB is a company in the start-up phase which works with developing module houses which are recyclable, disassemblable and standardized. The goal for the thesis project is to design an assembly station for mobile tool boards in a Husmuttern factory. There should also be instructions for the assembly station. The tool boards are used as storage for tools, safety equipment and more. The station must be usable for people without professional experience and regardless of language knowledge and background. The research questions are: * How should the instructions be designed so that a person regardless of language background can understand them? * What are the most important factors regarding ergonomics and protection against misassembly? The method used is based on the product development process described in Produktutveckling by Ulrich, K and Eppinger, S (2012), but adapted to the current project. To obtain a complete tool board one needs to place all hooks and other storage on the board and thereafter mount the boards to legs to make it mobile. To make sure that all hooks, nuts, etc. are placed correctly, installation templates are used to show where everything needs to be placed. A fixture is used for the legs, where one stands the legs, installs the boards in the correct order and uses screws to secure them. The instructions are in the shape of a Powerpoint presentation which is displayed on TV monitors in the factory. The instructions contain pictures and video showing every step of the assembly. There are also symbols, like for example arrows, pointing out important details which need to be observed. The instructions contain no current text, the only writing is numbers, which the workers are expected to understand. The project group has carried out tests with the workers in the factory. The tests have shown that the concept works. The installation templates combined with the instructions makes it easy for the workers to understand where everything needs to be placed. The fixture for the legs has not been tested with the workers in its final form, but the concept has been tested and is working satisfactorily. / Detta examensarbete har gjorts med Husmuttern AB som uppdragsgivare. Husmuttern AB är ett företag i uppstartsfasen som utvecklar modulhus som ska vara återvinningsbara, demonterbara och standardiserade. Examensarbetet går ut på att konstruera en monteringsstation för mobila verktygstavlor till en Husmuttern-fabrik. Det ska även finnas instruktioner till stationen. Tavlorna används som förvaring för verktyg, säkerhetsattiraljer m.m. Stationen ska kunna användas av människor utan yrkeserfarenhet och oavsett språkkunskaper och bakgrund. Forskningsfrågorna är: * Hur ska instruktionerna utformas så att personer oavsett språklig bakgrund kan förstå dem? * Vilka faktorer är de mest avgörande när det gäller ergonomi och skydd mot felmontering? Metoden som använts baseras på produktutvecklingsprocessen som beskrivs i Produktutveckling av Ulrich, K och Eppinger, S (2012), men är anpassad till det aktuella projektet. För att få en färdig verktygstavla behöver man montera alla krokar och annan förvaring på tavlorna och därefter montera tavlorna på ben så att den blir mobil. För att alla krokar, muttrar m.m. ska hamna på rätt plats på tavlorna har man använt hålmallar som visar var varje del ska sitta. Till benen används en fixtur som man ställer benen i, lägger i tavlorna i rätt ordning och skruvar fast dem. Instruktionerna är i form av en powerpoint-presentation som spelas upp på tv-apparater i fabriken. Instruktionerna innehåller bilder och video som visar varje moment i monteringen. De innehåller också symboler som t.ex. pilar som ska uppmärksamma viktiga detaljer. Instruktionerna innehåller ingen löpande text, den enda skrift som finns är siffror, vilka arbetarna förväntas förstå. Projektgruppen har gjort tester med arbetare i fabriken. Testerna har visat att konceptet fungerar. Hålmallarna i kombination med instruktionerna gör att arbetarna enkelt förstår var alla delar ska monteras. Fixturen för benen har inte testats på arbetarna i sin slutgiltiga form men konceptet har testats och det fungerar tillfredsställande.

Genom att jämföra två bilderböcker undersöker det här arbetet hur döden skildras i barnlitteratur. Den kvalitativa litteraturanalysen fokuserar på hur text och bild skildrar döden och huvudkaraktärens sorg, samt vilka budskap illustrationerna förmedlar. Böckerna som undersöks är ROY av Gro Dahle och Svein Nyhus som publicerades 2009 samt Alla döda små djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson som publicerades 2006. Utifrån tidigare forskning om barn i sorg och sorgebearbetning redovisas hur man som pedagog/lärare kan möta dessa barn. Med hjälp av analysverktyg för text och bild presenteras vidare hur dessa böcker kan användas för att bearbeta frågor och funderingar som elever har. Sammanfattningsvis presenteras hur böckerna kan användas i undervisning, genom boksamtal. / By comparing two picture books, this study examines how death is portrayed in children´s literature. The literature analysis focuses on how text and image depict death and the main characters grief, as well as what message the illustrations convey. The books that will be analysed are ROY by Gro Dahle and Svein Nyhus, which was published in 2009 and All dead small animals by Ulf Nilsson and Eva Eriksson, which was published in 2006. The study will show ways to teach children in grief, based on previous research on children in grief and sorrow processing. And with help from analysis tools, discusses how the books can be used in teaching, through book calls.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.

Uppsatsen undersöker diskurs kring det postmoderna byggnadskomplexet Bofills båge på Södermalm i Stockholm, som uppfördes mellan 1989 och 1992. Med utgångspunkt i teorier om kritisk diskursanalys undersöks utsagor i tre artiklar och ett TV-inslag som behandlar projektet, samt det sammanhang som utsagorna och projektet befann sig i. Allmän teoretisk utgångspunkt är Michel Foucaults iakttagelser kring diskurs. Thomas A. Markus och Deborah Camerons tillämpning för arkitekturdomänen av Norman Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys är teoretiskt och metodologiskt ramverk för undersökningen. Uppsatsen undersöker i ett inledande kapitel sammanhanget ur både ett allmänt internationellt och specifikt svenskt perspektiv. I följande kapitel undersöks utsagor i de tre artiklarna och TV-inslaget. Artiklarna och TV-inslaget undersöks var och en till form och innehåll och med bakgrund i sammanhanget. En avslutande diskussion sammanfattar och diskuterar tidigare kapitel, samt relaterar utsagorna till varandra och till sammanhanget. Det förs en diskussion om den modernistiska arkitekturvokabulärens, den svenska traditionens och det politiska perspektivets betydelse för det sammanhang utsagorna befann sig i.

This thesis deals with process modeling respectively application specific modeling methodology developed by prof. Ing. Václav Řepa Csc. for the selected company active in manufacturing. The main objective and part of the thesis forms creation of process model. It's preceded by introductory description of the selected company and its global long-term goals set by management, SWOT analysis revealing strengths, weaknesses, opportunities and threats, on the basis of which is elaborated a strategy to exploit opportunities for the development of strengths. Before analyzing the processes and the design of process model Balanced Scorecard analysis is realized. Within its four perspectives, I propose and summarize the identified targets, along with their metrics, current and desired state. Further it's followed by process analysis and elaboration of process models to global (Eriksson-Penker model) and detailed (BPMN notation) level. Models have added the descriptive tables and description and main points of the design are summarized in the end. The main objective of work is followed by others, represented by the comparison of designed model and current situation in company, where is implemented quality management system ISO 9001:2000 (comparing similarities and differences, problems of quality system, etc.) and assessment of enviromental maturity of the company and its functioning from process perspective, using the knowledge model Michael Hammer PEMM (Process & Enterprise Maturity Model). Information obtained from the analysis and designs are put into context with each other to ensure consistency of whole design and my thesis and summarized in Chapter Conclusion.

Sammanfattning Bakgrund: Det är fortsatt förekommande med komplikationer relaterat till medelsvår och svår postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har det samlade omvårdnadsansvaret för patienten perioperativt. En helhetsbedömning av patienten avgör postoperativt smärtlindringsbehov. Den Perioperativa dialogen skapar mening i arbetet och trygghet för patienten. Författarna identifierade avsaknad av riktlinjer vid genomförandet av en individuell helhetsbedömning vid handläggning av postoperativ smärtlindring. Syfte: Syftet var att belysa hur anestesisjuksköterskor planerar, genomför och utvärderar postoperativ smärtlindring i generell anestesi utefter tidsfaserna pre-, intra- och postoperativt samt inverkan av den perioperativa dialogen. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier med totalt elva underkategorier som berör informanternas handläggning. Preoperativa åtagande - Planeringsprocess Känna ansvar för planering, Skapa vårdrelation, Beakta patientens känslotillstånd. Intraoperativa vårdmoment - Konstant utvärdering av behandling, Anpassa behandling fortlöpande, Självständigt ansvarsområde. Postoperativa förhoppningar - Eftersträva återkoppling, Undvika smärtgenombrott. Perioperativa organisatoriska aspekter - Anpassa utefter arbetsförhållanden, Avsaknad av den Perioperativa dialogen. Slutsats: Handläggningen av postoperativ smärtlindring är ett komplext område vilket kräver beaktning av flera faktorer för ett gott utfall. Den perioperativa dialogen är inte prioriterad. Det saknas konsensus för anestesisjuksköterskans handläggning av postoperativ smärta. Det krävs utveckling och ett utökat samarbete av hela vårdkedjan för att kunna möta den postoperativa smärtproblematiken. / Abstract Background: Complications still occur in connection to moderate and severe postoperative pain. The nurse anaesthetic´s is completely responsible for the patient care perioperative. An overall assessment of the patient all together determine the postoperative need of analgesic. The perioperative dialogue is a method which gives the nurse anaesthetic´s a sense of meaningfulness of the work and creates a perception of safety for the patient. The authors identified the absence of guidelines to make an individual overall assessment when managing postoperative pain. Aim: The aim of the study was to elucidate the nurse anaesthetic´s planning, implement and evaluate postoperative analgesic during total anaesthesia along the time-phases pre-, intra and postoperative and the impact of the perioperative dialogue. Method: A qualitative study was conducted with ten semistructured interviews. A qualitative content analysis was made with an inductive approach. Result: The result is presented in four head categories and eleven sub-categories that illuminate the informants’ experiences. Preoperative undertakings - Feeling responsibility for planning, Create a care-relation, Respect the patients emotional state. Intraoperative steps – Constant evaluation of treatment, Adapt the treatment continuously, Independent responsibility. Postoperative expectations – trying to obtain feedback, Avoid outbreak of pain. Perioperative organizational aspects – Adjustment along work situation, Absence of the perioperative dialogue.    Conclusion: The postoperative pain management is a complex matter that demand consideration of several aspects to achieve a good outcome. The perioperative dialogue is not prioritised. There is a lack of consensus among nurse anaesthetic´s managing postoperative pain. Developing and increasing cooperation along the entire chain of care is necessary to manage the issue of postoperative pain.

Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema.

Uppsatsen undersöker konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom en närstudie av fotomontaget ”Den dagen, den sorgen på Karlaplans tunnelbanestation i Stockholm.  Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur spelar ”Den dagen den sorgen” upp sin mening och hur tas denna emot av betraktaren i tunnelbanekontexten vid Karlaplan?   Två underfrågor kompletterar frågeställningen: 1.Vilken är fotomontagets konstnärliga särart och hur är det organiserat narrativt? 2.Hur är tunnelbanans ”genius loci” och hur samverkar konstverket med platsen och rummet?    Impetus för uppsatsen är konstverkets säregna och unika karaktär som konstverk. Det finns inget liknande verk i Stockholms tunnelbana. Det lockar, väcker frågor och involverar betraktaren på ett direkt sätt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka mekanismerna för denna betraktaraktiverande rörelse. En fråga som ofta saknas i den omfattande litteraturen om konsten i Stockholms tunnelbana är hur tunnelbanekonsten kommunicerar och tas emot av sina betraktarresenärer. Denna brist motiverar en undersökning av relationen mellan konstverk, betraktare och miljö.      Uppsatsen är utförd med hjälp av en deduktiv och systematiskt tolkande arbetsmetod utifrån en receptionsteoretisk och semiotisk teoribildning. De valda frågeställningarna har riktat analysen och fotomontaget har studerats som konstnärligt och språkligt fenomen. Receptionsteorin utgår från Wolfgang Kemps begreppsanalys, vilken är strukturerad i interna och externa faktorer. Peter Gillgren kompletterar Kemp och visar hur betydelsefulla verkets interartiella referenser och den litterära meningen är för den receptionsteoretiska tolkningen. Roland Barthes semiotiska teckenanalys, där denoterande tecken omvandlas till konoterande i betraktarens medvetande, ligger också till grund för tolkningen      Texten är uppbyggd av fem delar. De består av inledning, bakgrund, interna faktorer, externa faktorer samt avslutande diskussion med slutsatser och sammanfattning. Genom verkets många interartiella referenser framträder en samhällskritisk litterär mening. För att förmedla denna litterära mening har upphovsmannen medvetet sökt motverka en riskerad polysemi. Kompletterande performativa textremsor, det hyperrealistiska fotografiska bildmediet samt en återhållsamhet med fragment stramar åt och riktar bildens ”betydelse”. Bildens komposition och perspektiv samt en frekvent användning av vakanser och fokaliserande gestalter bjuder in betraktaren i bildens ”spel” och sätter dennes öga i rörelse.  Verk, betraktare och miljö möts och förstår varandra i hastiga filmiska ögonblick. Sådan är konstbetraktandets natur på Karlaplans tunnelbanestation.