Cross Border Training North (CBT North) är ett samarbete mellan Sverige, Norge och Finland där stridsflygdivisioner från Luleå, Bodö och Rovaniemi regelbundet övar tillsammans. CBT North har varit en framgång på många sätt där förbanden ökat sin interoperabilitet på ett kostnadseffektivt vis samtidigt som diplomatiska rutiner för förenklat luftrumstillträde har utarbetats. Författaren till denna uppsats har genom sitt deltagande i CBT North kunnat ob-servera hur väl tränade piloterna är att genomföra uppdrag tillsammans. Skulle samarbetet mellan länderna gå att utveckla till att även gälla insatsverksamhet, exempelvis genom att förverkliga det förslag om samnordisk luftrumsövervakning som Stoltenberg presenterade i sin rapport 2009? Med stöd i tre teorier om försvarssamarbete analyserar denna uppsats vilka försvars- och säkerhetspolitiska framgångsfaktorer som föreligger samarbetet inom CBT North. Studien visar att länderna har flera framgångsfaktorer gemensamt men att det även finns avgörande skillnader. Framförallt har Norge en avvikande strategisk kultur som grundar sig på landets medlemskap i Nato och geografiska fokus på det arktiska området. Denna diskrepans be-döms försvåra ett trilateralt luftförsvarssamarbete. Förutsättningarna är däremot mer gynn-samma för ett utvecklat bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland.

The purpose of this study is to describe the Swedish Centre Party’s defense policy between the years 1912-2015. and try to outline potential ideological changes in their politics during the same period. An ideology analysis is employed for the purpose. The analysis is carried out by a method based on ideological ideal types, to which the Swedish Centre Party’s defense policy through history are compared to. The ideological ideal types ”liberalism” and ”realism” are aiming to describe the international defense policy, whilst the ideal types ”doves” and ”hawks” are aiming to describe the national defense policy. The use of ideal types, as it is done in this study, is to be seen as a way to bridge the gap between everyday policies and more abstract ideology. The result of this study shows that not only has an ideological change taken place in the Swedish Centre Party’s defense policy during the course of history; three major changes are identified and described. The study also shows that the Swedish Centre Party has made an ideological travel from being isolationistic pacifists pre-World War I to approaching a more liberal hawk-influenced defense policy in the 21th Century.

No description available.

I denna uppsats undersöks förändringarna i Sveriges och Finlands försvarsekonomi i relationtill respektive lands säkerhetspolitiska doktrin under perioden 1989–2009, i syfte att analyserahur dessa samvarierar. Uppsatsen bidrar till ekonomisk-historisk forskning med en empirisktgrundad diskussion om hur försvar, hotbild och tillförda ekonomiska resurser relaterar tillvarandra. Resultatet av undersökningen visar att Sveriges försvarsdoktrin inte följs av enkoherent försvarsekonomi. Sverige kombinerar en realistisk försvarsdoktrin med en liberalförsvarsekonomi, och Finland gör tvärtom. Relationen mellan försvarsvarsekonomi ochförsvarsdoktrin är ett resultat av många komplexa processer. / This thesis treats the complex relationship between defence expenditures, defence doctrinein relation to the internal and external politics of a nation. The subject of the thesis is Sweden’sdefence policy and its defence expenditures compared to those of Finland during the turbulentyears between 1989 and 2009. The empirical part of the thesis is based on defence expendituresand the official statements made by both Finland’s and Sweden’s governments respectively.This thesis shows that both Sweden’s and Finland’s defence doctrine during the analysed periodis inconsistent with the development of the country’s defence expenditures. The politicallydecided defence expenditures are not consistent with the defence doctrine.

De nordiska staterna delar förutom det geografiska läget också en sammanflätad historia och värdegemenskap. Trots många likheter så skiljer sig och också länderna sig åt gällande de valda försvars- och säkerhetspolitiska inriktningarna. Av de fem nordiska staterna är tre av dem Nato-medlemmar: Norge, Danmark och Island. De återstående länderna: Sverige och Finland är försvarspolitisk obundna utanför EU samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka Sveriges och Finlands försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som alliansfria och att jämföra dess likheter och skillnader utifrån kontexten av ländernas gemensamma historia och geopolitiska läge. Studien ämnar uppfylla syftet genom att undersöka ländernas försvarspropositioner som för Sveriges del utgavs år 2015 och för Finlands del år 2016 för säkerhetspolitiken och 2017 för försvarspolitiken. Genom en kvalitativ innehållsanalys bryts dokumenten ned och relevanta delar plockas ut efter ett kodschema. Undersökningen visar att Sverige och Finland till stor del gör en gemensam säkerhetspolitisk inriktning. De säkerhetspolitiska målen grundar sig på upprätthållande av territoriell, folkdemokratisk och samhällsfunktionell suveränitet. Länderna är överens om att EU bör stärkas säkerhetspolitiskt, att Nato är den viktigaste säkerhetspolitiska aktören i Europa, att ytterligare nordiskt och Svenskt-finskt samarbete är positivt och att Ryssland är den bakomliggande orsaken till ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Skillnader finns också mellan hur Sverige och Finland beskriver Nato och Ryssland. Finland ser positivt på Nato-medlemskap samtidigt som Sverige inte nämner medlemskap alls. Gällande Ryssland så fördömer Sverige tydligt den ryska aggressionen i Krim samtidigt som Finland ger en mer försiktig beskrivning av Ryssland. Försvarspolitiskt visar studien att Sverige och Finland ser förmågan att både bidra och ta emot internationellt stöd ses som en central aspekt. Sveriges försvarspolitiska inriktning tycks också bli allt mer lik den finska. Detta innebär att Sverige ställer om från ett smalt insatsförsvar till ett åter bredare nationellt fokuserat försvar, likt det finska. Ett tydligt exempel på detta är att det svenska totalförsvaret och värnplikten återuppväcks.

The escalating technological advancements within the space sector creates new national security threats as both military and commercial actors now inhibit the space domain. By developing a separate branch within a nation's military, these kinds of new threats can be handled. However, not all countries develop a space branch. This study describes two separate cases, Sweden who has the possibility yet does not have a space force and France who has both the possibility and a military branch focused on the space domain. The findings show that Sweden's political leaders approach militarisation of space differently than France who has a historically strong political vision of space power. In order to achieve space power, this study indicates that a nation needs both vision as well as possibilities. As a result of these findings, and for future studies within the same area, a proto theoretical framework has been designed to categorize a nation based on its visions and possibilities for space power.

With a changing state of security in Europe, defined by instability and unpredictability, the use of hybrid threats presents itself as an international security challenge. Characterized by the antagonistic use of both conventional and unconventional means, the hybrid threat actor coordinates these means in an attempt achieve specific goals, often under a guise of ambiguity. The complexity of hybrid threats deepens as advancing technology and globalisation enables the hybrid threat actor to use tools not only bound by geographical constraints, but tools that makes use the cyber domain and the constant flow of information. Tools ranging from military, political, economic, civil, and informational tools can, in various combinations, take advantage of specific vulnerabilities in the target state. Identifying and countering such a wide range of multifaceted tools provides a difficult task for most states.                                            This study aims to investigate the Swedish hybrid threat scenario by focusing on the authorities concerned with national defence and security and their identification of potential hybrid threats that faces Sweden. For countering such hybrid threats the study investigates the highly topical Swedish defence act 2021-2025. Its focus being on investigating potential goals, strategies and abilities for building resilience and countermeasures regarding hybrid threats. The study finds that Sweden is subject to the use of hybrid threats by antagonistic state actors, mainly Russia and China. Tools being used against Sweden include for example espionage, strategic acquisition of businesses and real estate, disinformation, and cyberattacks. For countering these threats, the study fails to find a specific set of goals for hybrid threat defence. Instead, the study finds a broad effort to strengthen national defence and security including among others the rebuilding of the Total Defence, founding of a national cybersecurity centrum, instituting an agency for psychological defence as well as lifting the perspective of hybrid threat among relevant national agencies.

This thesis examines the correlation between the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security Strategy. These strategies originates from two different political fields that seemingly has nothing to do with each other. However, in the Swedish National Library Strategy, it states that public libraries in Sweden should be a part of the nation’s civil defense, and therefore be a part of Sweden’s total defense system. In the National Library Strategy, libraries are considered vital in order to sustain a strong democracy, this is described through the libraries focus on educating citizens in media and information literacy (MIL), as well as the librarians role as an independent and neutral information intermediary. Libraries would therefore enrich the civil defense through a crisis, or a wartime situation. However, in the National Security Strategy the vital role of public libraries within the defense system is not being discussed. The statement from the National Library Strategy has been met with a lot of questions and dispute. The reactions of the statement is in fact the premise of this thesis. The subsequent ignorance of the statement requires further knowledge, which this thesis establish. A comparative qualitative content analysis is applied to find similarities and differences between the two political fields, in order to understand the statement made in the Swedish National Library Strategy. The source material of this thesis consists of these two strategies, as well as further selected reports and research papers that is linked to the two strategies. The results of this thesis show that there is a communal discussion about threat scenarios, and that there are a mutual goal of a strong upheld democracy in both of the policies. However, the results show that there are differences in how to encounter and overcome the threats. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The Defence Commission has proposed that the Swedish Armed Forces once again will be assigned the main task of defending Sweden against an armed attack. Defence against an armed attack has gained more focus since the defence decision 2015 and prior to the upcoming defence decision it is even more emphasized. Are the politics and the Swedish Armed Forces in agreement regarding the meaning and implications of this on basis of contemporary threats? The overall aim of the study is to understand the interaction between politics and the Swedish Armed Forces in the designing and shaping of the Swedish Armed Forces. This study has a starting point in the prelude to the planned political defence decision 2020 and aims to understand some of this major context. It is focusing on identifying the coherence between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces’ military strategic leadership in terms of the meaning of an armed attack being the primary basis of designing and shaping the Swedish Armed Forces. In addition, important factors that have an impact on the interaction between politics and the Swedish Armed Forces are identified. The empiricism is taken from international law, the military strategic doctrine of the Swedish Armed Forces, reports from the Defence Commission and interviews with members of the Defence Committee and the military strategic leadership of the Swedish Armed Forces. The results show that there is lack of coherence within the Defence Committee as well as between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces regarding the meaning of the proposed main task to the Swedish Armed Forces and how it should relate to other tasks. There is an illusion regarding the definition of an armed attack. In reality it is the government that, under constitutional responsibility, defines an armed attack when there is an act of aggression. In addition, it is identified that it is suitable to mutually improve trust between politics and the Swedish Armed Forces by increasing knowledge of each other's realities. / Försvarsberedningen har föreslagit att Försvarsmakten åter ska få huvuduppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvar mot väpnat angrepp har fått ett allt större fokus sedan försvarsbeslutet 2015 och inför det kommande försvarsbeslutet föreslås en ytterligare inskärpning. Är politiken och Försvarsmakten överens om innebörden utifrån samtidens hot? Studiens övergripande syfte är att förstå samspelet mellan politiken och Försvarsmakten i utformningen och inriktningen av Försvarsmakten. Studien tar avstamp i förspelet inför det planerade försvarsbeslutet 2020 och tar sikte på att förstå en del av detta stora sammanhang genom att fokusera på att identifiera samstämmigheten mellan försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning om innebörden av att väpnat angrepp ska vara dimensionerande för Försvarsmaktens inriktning. Därtill identifieras viktiga faktorer som påverkar samspelet mellan politiken och Försvarsmakten. Empirin är hämtad från internationell rätt, Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, försvarsberedningens rapporter samt intervjuer med försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning. Resultatet visar på att det saknas samstämmighet såväl inom försvarsutskottet som mellan försvarsutskottet och Försvarsmakten avseende innebörden av Försvarsmaktens föreslagna huvuduppgift samt hur den ska förhålla sig till övriga uppgifter. Det råder en illusion om innebörden av ett väpnat angrepp. I verkligheten är det regeringen som under konstitutionellt ansvar fastställer vad som är ett väpnat angrepp när en aggressionshandling sker. Därtill identifieras lämpligheten av att ömsesidigt förbättra förtroendet mellan politiken och Försvarsmakten genom att öka kunskapen om varandras realiteter.

Sweden is the only state in the Baltic Sea region currently not under NATO protection, which puts the state in a particularly vulnerable position. On 18 May 2022, Sweden officially deemed NATO alignment a more effective option of security strategy in projecting deterrence and dealing with the security challenges the state is facing, compared to a strategy of non-alignment which has been Sweden’s security posture for over 200 years. The aim of the thesis is to explain this shift in Sweden’s security policy.  The thesis will explain small states’ security policy beyond the traditional explanations found in realist theory of state-centric threat balancing and sovereignty. Shelter theory claims that small states’ options for security is either to find a protecting power or join an alliance in order to be politically and militarily sustainable. The thesis will analyse Sweden’s shift in security policy by examining shelter theory’s claim that in order for small states to survive and prosper, buffering up domestic capabilities does not suffice, they need to seek political and military shelter from external security providers by implementing bi- or multilateral agreements with neighbouring states, great powers and by joining alliances.  Analysing a long-time deviant case of a non-aligned small state, this thesis argues that Sweden’s drawn-out road-map to NATO membership is problematic to explain from the perspective of shelter theory. Consequently, the thesis makes the additional claim that factors related to Sweden’s domestic policy, such as public opinion and the nearly institutionalised practice of broad political consensus in issues relating to security policy, also play an important role for the design of Sweden’s security policy. Shelter theory in combination with domestic factors’ influence on security policy change offer a more fully fledged explanation of Sweden's shift in security policy to NATO alignment. This thesis argues that its findings complement and enhance shelter theory by shedding light on the importance of domestic factors in the study of small states’ security policy.