Studien utgår från en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie där centrala aspekter för elevers möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan i matematik genom ett kooperativt lärande lyfts fram. Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt två olika kooperativa strukturer ger möjligheter gällande elevers utveckling av kommunikationsförmågan i matematik. Den insamlade empirin och studiens resultat grundar sig på tio observationstillfällen på två olika skolor i årskurs F-3. Studiens resultat visar på fördelar och utmaningar med de kooperativa strukturerna mötas på mitten och kloka pennan. Resultatet visar att mötas på mitten är mest gynnsam av de två undersökta strukturer vad det gäller utveckling av elevers kommunikationsförmåga i matematik när de arbetar med en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools. I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered. The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics. There is a great desire among the teachers in my study to use digital tools with greater frequency than in the current situation because it increases students' learning and motivation. To achieve this, the teachers need more resources such as skills, time and student computers / tablet computers.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur lärare använde sig av studiebesök som en pedagogisk resurs inom de samhällsorienterade ämnena. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod för att samla in empiri, vilket tolkats utifrån Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade, i likhet med tidigare forskning, att lärare upplever studiebesök som positiva för elevers inlärning i de samhällsorienterade ämnena. Resultatet visade även att lärarna använde sig av studiebesök på olika vis i undervisningen beroende på deras definition av begreppet. Slutsatsen är att lärarna ställde sig positiva till att använda studiebesök, dock användes studiebesök olika mycket beroende på lärarens inställning till begreppet.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera förekomsten av olika verbala kommunikationsstrategier i några lärares engelskundervisning i 5 utvalda klasser i Sverige, bl.a. för att kunna bidra med fakta som kan inspirera lärare att utveckla sin egen undervisning. Metoden som använts består dels av observationer av engelsklektioner och dels av intervjuer med de undervisande lärarna och har genererat data av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Inspirationen till de aspekter av kommunikation som har observerats är hämtad från den så-kallade SETT-modellen som kan hjälpa lärare att själva utveckla sin undervisning genom att den synliggör de interaktionsprocesser som pågår i klassrummet (Walsh, 2013). Resultatet visar att lärarna främst använde sig av det svenska språket i engelskundervisningen och att slutna frågor var den vanligaste förekommande interakturen, dvs. lärarnas sätt att kommunicera med elever, av de totalt 17 interakturstyper som undersökts. Dessutom visar resultatet att lärarna hade en god inställning till att undervisa i ämnet samtidigt som att undervisningen medför vissa utmaningar för dem. Slutligen belyser studien hur SETT-modellen ytterligare kan utvecklas, anpassas och användas i den svenska skolan och dess engelskundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.