Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

Syftet med följande studie har varit att bidra med kunskap om hur samverkan och utbytet av kunskaper, erfarenheter och information vid övergången mellan förskola och förskoleklass enligt lärare i dessa skolformer kan bidra till kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling. Syftet med studien har även varit att synliggöra hur och i vilka avseenden förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass använder sig av överlämningsdokumentation och bedömning vid övergången. Studien utgår från en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer deltar totalt sex informanter i studien. Insamlade data har analyserats med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp såsom övergångens yttre villkor, lärares inre logik och den dolda läroplanen. Vidare har kontinuitetsbegreppet analyserats i olika dimensioner, det vill säga, undervisningskontinuitet, social kontinuitet samt fysisk- och kulturell kontinuitet. Respektive kontinuitet kunde också beskrivas som diskontinuitet. Resultatet visar att det finns samverkansstrategier som i varierande grad möjliggör kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling mellan förskola och förskoleklass. Överlämningsdokumentet på gruppnivå tolkas bidra till att delar av förskolans utbildning får möjlighet att beskrivas för läraren i förskoleklass. Att det går förhållandevis lång tid mellan tidsperioden då överlämningsdokumentation skrivs, fram tills att barn börjar i förskoleklass framkommer som en avgörande faktor för att inte beskriva enskilda barn detaljerat. Barn befinner sig ständigt i utvecklingsfaser, vilket påverkar informanternas sätt att se på barns lärande och utveckling i övergångens sammanhang. Studien visar också att det sker ett starkt avståndstagande från att det i något avseende förekommer bedömning av enskilda barn under övergången. Samtidigt visar förskollärare och lärare sig medvetna om att kriterier för bedömning inte alltid är lätta att tolka. Avslutningsvis tyder resultatet på att det på en nationell nivå behövs öka möjligheter för samsyn mellan skolformer. Det behöver finnas en eftersträvan av att fler samverkansformer förekommer under läsåret än just vid övergångar för att öka förutsättningarna för kontinuitet och progression mellan skolformer.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.