De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå.

During the last few years, the demand for deliveries in residential areas have increased dramatically due to an increase in online shopping and changed lifestyles where reduced car use among other things have led to people rely on home deliveries to a wider extent. The built environment thus faces a new set of requirements in order to accommodate these deliveries. At the same time, current sustainability-goals dictate that less emphasis is put on the car in the modern city, which is in part done by reducing space for cars in general, emphasizing a need for safe streets and reduced traffic. In order for these aspects to work together, the street and public space must be designed in such a way that deliveries can still reach their destination without inhibiting the social values of the street and public space. This study aims to explore the tools possessed by planners, as well as the designs available to accommodate these competing needs. In order to analyze the accessibility and how modern residential areas accommodate these needs, the study is applied to a physical context where availability of deliveries and social sustainability is tested. / Under de senaste åren har behovet av leveranser i bostadsområden ökat kraftigt till följd av ökad onlinehandel och ändrade livsstilar där bland annat minskad bilanvändning leder till att människor i högre grad behöver leveranserna. Detta sätter ett krav på den byggda miljön att tillgodose dessa behov. Samtidigt kräver rådande hållbarhetsmål att bilanvändningen i städerna minskar, vilket dels görs genom att minska ytan tillägnade motorfordon. Där ett behov av trygga gaturum och minskad trafik är av extra stor vikt. För att dessa aspekter ska kunna samspela krävs det att gaturummet utformas på ett sådant vis som samtidigt ser till att angöring tillgodoses, utan att de sociala aspekterna av gaturummet hämmas av detta.I den här studien undersöks de verktyg som planerare besitter, samt hur ytorna kan utformas för att tillgodose båda dessa behov. För att analysera tillgängligheten och analysera hur moderna bostadsområden hanterar detta appliceras en platsanalys på ett sådant område utifrån social hållbarhet och tillgängligheten av last och leveranser utifrån identifierade lösningar och deras anspråk på trafikrummet

What is studied in this essay is how municipal self-government and the municipal planning monopoly can be affected for municipalities in Region Värmland if physical planning were to be regionalized in Värmland. There is a power shift going on in today´s situation, where the local is being moved more and more to the regional level. It is also a power struggle between who should control different thing. The purpose of the work is to find out how municipalities in Värmland will be affected if the physical planning were to be regionalized. Also how civil servants and their work regarding planning may be affected. This can be seen based on two dimensions that are applied in the study, the dimension of power and the dimension of activity, which can show differences and similarities exist between municipalities. The questions to be answered are:  - What effects and perspectives (pros and cons) do you think the working method can have for the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized? -Does it matter if it is a smaller or larger municipality? -How is planning affected by this, what would be the consequences/problems for the businesses from more regional physical planning in Värmland?  Through qualitative interviews, respondents from eight municipalities in Värmland have been interviewed to answer how they think they will be affected if regional spatial planning were to be used in Värmland. The respondents work with relevant professions within community planning. The results show, based on four themes, divided unconditionally based on the respondent´s answers, how the municipalities and their respondents would be  affected. Among other things, the respondents lack responsibility from the region, resources and the municipalities conditions look different and depending on whether it is a small or large municipality it can look different. The local knowledge a municipality has is also important for municipalities, and municipal self- government is also something that municipalities think is important. Politics and democracy are important parts of how things should work. The conclusion shows that different effects and perspectives with pros and cons will affect the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized. An important perspecitve is that power between municipality and region plays a role and also that municipalities today work in different ways and are therefore affected differently depending on their size, small or large municipality. The planning and activites will have several different consequences, both good and bad, knowledge and cooperation is something that will be able to improve the planning.

För att möta de kommande samhällsutmaningarna, med klimatförändring, miljödegradering och sociala problem, krävs en mer hållbar samhällsutveckling där den fysiska planeringen spelar en stor roll. Översiktsplaner, som regleras i den svenska plan- och bygglagen (2010:900), är kommunernas strategiska dokument och avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön i kommunen ska användas, utvecklas och bevaras. Enligt den svenska miljöbalken (1998:808), som är en miljölagstiftning med syfte att främja hållbar utveckling, krävs att en strategisk miljöbedömning utförs av de planer och program som innebär betydande miljöeffekter eller anger förutsättningar för kommande tillstånd, vilket översiktsplaner alltid ska antas medföra. Med anledning av de olika och ibland motstridiga vägledningarna utgivna av myndigheter samt avsaknad av ett bredare hållbarhetsperspektiv i lag och vägledning, har vissa kommuner valt att utvidga den strategiska miljöbedömningen av den senaste översiktsplanen till en så kallad hållbarhetsbedömning. Detta med syftet att miljöbedömningen ska omfatta såväl ekologiska, sociala som ekonomiska konsekvenser. Det finns olika åsikter om hållbarhetsbedömningar. Dels anses hållbarhetsbedömningar vara progressiva, nödvändiga samt att de följer det europeiska direktivet om strategisk miljöbedömning. Dels anses hållbarhetsbedömningar marginalisera miljöeffekternas betydelse och riskera att utelämna lagstadgat innehåll. Det råder således inte konsensus om på vilket sätt hållbarhet ska inkluderas i den strategiska miljöbedömningsprocessen och presenteras i det slutgiltiga dokumentet på bästa möjliga sätt. Ett syfte med denna studie är att bidra med kunskap och förståelse kring den svenska strategiska miljöbedömningsprocessen för översiktsplaner. Ett andra syfte har varit att identifiera och analysera hållbarhetsbedömningars styrkor och svagheter som utveckling- och bedömningsverktyg samt som beslutsunderlag för översiktsplaner. Metoderna som används i studien är kvalitativa där en litteraturstudie, innehållsanalys samt en intervjustudie genomfördes i syftet att undersöka de utmaningar och möjligheter verktyget medför i arbetet med kommunal översiktsplanering. Resultatet av studien visar att strategisk miljöbedömning inte används med dess fulla potential beroende på att den inte genomförs proaktivt och integrerat med besluts- och planeringsprocessen för att identifiera hållbara planalternativ. Detta beror på felaktiga tolkningar av direktiv och lagstiftning samt bristande vägledning för angreppssätt och genomförande. Det har även identifierats avsaknad av lagstiftat innehåll i granskade hållbarhetsbedömningar och att en tillsyn av processens och dokumentets uppfyllelse av krav saknas. Den bredare tolkningen av de ingående aspekterna har identifierats som en möjlighet till utveckling av verktyget, öka överensstämmelsen med EU direktivet och möjliggöra för kommuner att proaktivt arbeta för ett helhetsgrepp om hållbar utveckling och verkställande av hållbarhetsmål. Kunskap och resurser saknas dock inom kommuner och konsulter varvid en översyn av vägledning och samsyn mellan myndigheter och politiker är av stor betydelse. / To meet the upcoming societal challenges, with climate change, environmental degradation and social problems, a more sustainable societal development is required where spatial planning is of great importance. Comprehensive plans, regulated in the Swedish Planning and Building Act (2010:900), are the municipalities' strategic documents and a statement of intent on how the physical environment in the municipality should be used, developed and maintained. According to the Swedish Environmental Code (1998:808), which is an environmental legislation with the aim of promoting sustainable development, a strategic environmental assessment is required to be carried out on plans and programs that have significant environmental effects or plans that specify conditions for future permits, which comprehensive plans are always assumed to do. Due to the different and sometimes contradictory guidelines issued by authorities and the lack of a broader sustainability perspective in law and guidance, some municipalities have chosen to extend the strategic environmental assessment of the latest comprehensive plan to a so-called sustainability assessment, with the aim to include ecological, social and economic consequences. The opinions about sustainability assessments are various. On the one hand, sustainability assessments are considered to be progressive, necessary and that they comply with the EU directive on strategic environmental assessment. On the other hand, sustainability assessments are considered to marginalize the significance of environmental effects and risk omitting statutory content. There is thus no consensus on how sustainability should be included in the strategic environmental assessment process and presented in the final document in the best possible way. One aim with this study is to provide knowledge and understanding about the Swedish strategic environmental assessment process for comprehensive plans. A second aim has been to identify and analyse the strengths and weaknesses of sustainability assessments as a tool for development, assessment and decision-making of comprehensive plans. The methods used in the study are qualitative; a literature study, content analysis and an interview study were conducted with the aim of investigating the challenges and opportunities the tool implies for the work with municipal comprehensive planning. The study shows that strategic environmental assessment is not used to its full potential since it is not done proactively and integrated with the decision and planning process to identify sustainable planning alternatives. This is due to incorrect interpretations of directives and legislation as well as lack of guidance for approaches and implementation. Lack of legislative content has also been identified in audited sustainability assessments and that a supervision of the legality of the process and document is missing. The broader interpretation of the aspects has been identified as an opportunity for the development of the tool, increase the coherence with the EU directive and enable for municipalities to proactively work for a holistic approach to sustainable development and the implementation of sustainability goals. However, there is a lack of knowledge and resources in municipalities and consultancy firms, whereby a review of guidelines and consensus between authorities and politicians are of great importance.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt både på internationell, nationell, regional och lokal nivå, bland annat på grund av dess betydelse för vår livsmedelsproduktion. I dagsläget minskar dock den biologiska mångfalden runt om i världen och förändrad mark- och vattenanvändning anges som den främsta orsaken till den pågående utrotningen. Som en del av arbetet att bevara den biologiska mångfalden har EU-kommissionen som mål att minst 30 procent att EU:s mark- och vattenområden ska getts ett rättligt skydd fram till 2030. Idag är mindre än 15 procent av Sveriges yta skyddad och takten för att utöka dessa områden avtar i och med regeringens beslut om kraftigt minskade resurser till Naturvårdsverket. Som ett resultat blir andra delar av lagstiftningen, som berör förvaltningen av naturvärden, än viktigare. Ett exempel på en sådan paragraf är 3 kap. 3 § Miljöbalken (SFS 1998:808) som avser att så långt möjligt skydda ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden från åtgärder som kan skada naturmiljön. Vad så långt möjligt egentligen innebär i praktiken och hur intresseavvägningar bör göras är dock ganska svårt att överblicka. Detta riskerar att resultera i att paragrafen tillämpas olika, i olika fall och i olika kommuner. Med detta som utgångspunkt avsåg studien genom att undersöka hur 3 kap. 3 § Miljöbalken kan tolkas samt att genom en diskursanalys jämföra hur utvalda kommuner förhåller sig till paragrafen. Undersökningen genomfördes med Emmelins och Lermans (2006) miljö- och planeringparadigm samt begreppet legitimitet som teoretisk utgångpunkt, för att bättre förstå lagstiftningens syfte och inriktning. För att kunna förstå hur den granskade paragrafen ska tolkas behöver man dels se till de delar av Miljöbalkens förarbeten som berör paragrafen, men även andra paragrafer och lagar med tillhörande förarbeten, är av högsta relevans för tolkningen. Därigenom kan en, om än komplex, bild ges av hur paragrafen avses tillämpas. För att ge en mycket förenklad överblick av tolkningen kan det sammanfattningsvis konstateras att vissa paragrafer och ställningstaganden i förarbetena stärker skyddet av ekologiskt särskilt känsliga områden (ESK-områden), medan andra reducerar det. Vad gäller hur eventuella intressemotsättningar ska hanteras i frågor som berör ESK-områden, pekas allra främst olika typer av samhällsekonomiska intressen samt ändamålsenligt byggande ut som intressen som kan väga tyngre än ESK-områden. På grund av att dessa begrepp är förhållandevis vaga kan många olika typer av intressen och åtgärder inrymmas i dessa, vilket försvagar skyddet av ESK-områden. Som ett resultat överlåts en del av ansvaret för den biologiska mångfalden till de kommunala politikerna, som genom det kommunala planmonopolet styr den förändrade markanvändningen. Därigenom påverkas bevarandet av vår biologiska mångfald av enskilda politikers syn på naturvärden och huruvida de anser att dessa är bevarandevärda eller ej, i förhållande till andra typer av intressen. Till följd har, utöver kommunernas förhållande till ESK-områden, även deras syn på naturvärden granskats. Sett till resultatet kan det konstateras att kommunerna syn på naturvärden överensstämmer förhållandevis väl med hur gediget deras underlag över ESK-områden är. Järfällas och Österåkers kommun lade båda stort värde vid bevarandet av naturvärden, och båda hade även tagit fram kartmaterial över kommunens samtliga ESK-områden. Järfälla stod dock ut, i och med att de även tagit fram ett separat underlag som endast fokuserade på ESK-områden, något som är mycket ovanligt i Sverige, om inte unikt. Norrtäljes kommun hade däremot betydligt mindre fokus på naturvärden och istället ett stort fokus på tillväxt. De saknade även kartmaterial över sina ESK-områden, men var samtidigt den kommun som i sin översiktsplan bäst beskrev vad ett ESK-område var och vad det kunde tänkas innehålla. I studiens slutsats konstaterades framför allt två saker. Det ena var att de olika kommunerna i viss mån skiljde sig åt vad gällde vad som inkluderades i ESK-områden. Detta resulterar i att områden med motsvarande ekologiska funktioner ges ett juridiskt skydd i en kommun, medan det i en annan kommun uteblir. Detta trots att samtliga kommuner utgår från samma lagstiftning. Den varierande tillämpningen av lagen antas dock i viss mån kunna förebyggas om vägledning hur lagstiftningen ska tolkas tas fram på nationell nivå, något som idag helt saknas. Det andra som konstateras är att lagens tolkningsutrymme, som möjliggör för intresseavvägningar i enskilda fall, är viktigt för att kunna genomföra en hållbar planering. Samtidigt riskerar vi i dagsläget att inte uppnå målet om ett 30-procentigt skydd av landets mark- och vattenområden innan år 2030. Därmed behöver den typen av regelverk som 3 kap. 3 § Miljöbalken utgör, i viss mån täcka upp för detta. Genom att tydligare fastslå vilka typer av intressen som får ligga till grund för en exploatering eller annan typ av störning av ESK-områden, kan det säkerställas att exempelvis kortsiktiga intressen inte tillgodoses på bekostnad av en biologisk mångfald som i många fall är svår eller omöjlig att återställa. Sammanfattningsvis föreslås alltså att nationell vägledning tas fram samt att det juridiska skyddet av ESK-områden preciseras. Därigenom kan tolkning och tillämpning av 3 kap. 3 § Miljöbalken förenklas samtidigt som den biologiska mångfalden får ett förbättrat och mer homogent skydd.

Denna uppsats undersöker hur det är möjligt att planera en fysisk miljö för att ge upplevelsen av trygghet. Att känna sig trygg i ett område eller längs ett stråk är viktigt för att personer ska känna att det inte finns någon risk att utsättas för brott. Studien samlar kunskap från dokument och litteratur som beskriver vad på en plats som får individen att känna trygghet, respektive vad som känns otryggt. Detta är relevant för att förstå vad som behöver förändras i den fysiska miljön och kunskapsunderlaget förklarar därefter vilka åtgärder som krävs för att öka tryggheten. Kunskapen presenteras i en teori för hur det är möjligt att planera för trygghet i en fysisk miljö. För att vidare undersöka om teorin kan användas i en praktisk situation utförs en platsanalys på stadsdelen Norrliden i Kalmar. Teorin appliceras sedan efter platsanalysen för att lära vad i området som anses otryggt för att kunna presentera åtgärder. Slutsatsen kommer fram till att det finns flera faktorer som kan påverka tryggheten i en fysisk miljö. Åtgärderna skiljs åt beroende på om det är ett nytt planområde som planeras eller om det är ett existerande planområde som behöver komplettering. / This essay examines how it is possible to plan a physical environment to provide the experience of security. Feeling safe in an area or along a route is important for people to feel that there is no risk of being exposed to crime. The study gathers knowledge from documents and literature that describe what in a place makes the individual feel safe, and what makes the individual feel unsafe. This is relevant to understanding what needs to change in the physical environment and the knowledge base then explains what measures are required to increase security. The knowledge is presented in a theory for how it is possible to plan for security in a physical environment. In order to further investigate whether the theory can be used in a practical situation, a site analysis is carried out in the Norrliden district in Kalmar. The theory is then applied after the site analysis to learn what in the area is considered unsafe in order to be able to present measures. The conclusion is that there are several factors that can affect security in a physical environment. The measures are separated depending on whether it is a new area that is being planned for or whether it is an existing area that needs completion.

The shrinking of permeable areas in favour of urban development is a phenomenon described in both scientific literature and policy documents. Changes in rainfall intensity and frequency following climate change are expected, but predicting the exact magnitude of these changes remains unclear. The uncertainty of what we will have to face in the future and when it will happen causes a blur of activities that may successively influence the mitigation of climate change. This study aims to explore and understand sustainable stormwater management within nature-based solutions (NBS) by reviewing both scientific and grey literature, as well as development plans in a specific area in southern Stockholm. Both risks and benefits of NBS implementation in urban stormwater management have been reviewed and described. Moreover, it is found in the literature that conceptual ambiguities and uncertainties of the NBS concept lead to weaker decision-making and planning processes. The goal of this study was to understand stormwater management recommendations for climate change mitigation, how these recommendations relate to detailed planning documents, what types of solutions are considered and proposed in the planning process, whether there is a link between the NBS and the proposed solutions, and finally, whether spatial analysis can help in the planning process in locating the strengths and weaknesses of the planned construction in flood-prone areas. The results of this study indicates whether the selected detailed development plans follow the recommendations of strategic documents. Detailed planning documents followed the recommendations to a limited extent. Moreover, in terms of spatial analysis, the analysed plans rarely referred to Skyfallsmodell, the model used to represent the flood-risk caused by 100-year rain event. In one of the cases of the early-stage detailed development plan, the new construction area were proposed inside an area with significant risk of flooding. The use of spatial analysis could help urban planners to identify both areas unsuitable for development and locate places suitable for NBS implementation. / Minskningen av genomsläppliga markområden till förmån för stadsutveckling är ett fenomen som beskrivs i både vetenskaplig litteratur och policydokument. Förändringar i nederbördsintensitet och storlek efter klimatförändringar förväntas, men det är fortfarande svårt att förutsäga den exakta storleken på dessa förändringar. Osäkerheten om vad vi kommer att behöva möta i framtiden och när det kommer att hända orsakar en oklarhet kring vilka aktiviteter som kommer att kunna påverka och mildra effekterna av klimatförändringarna. Denna studie syftar till att utforska och förstå hållbar dagvattenhantering genom naturbaserade lösningar (NBS) genom att granska både vetenskaplig och grå litteratur, samt utvecklingsplaner i ett specifikt område i södra Stockholm. Både risker och fördelar med NBS-implementering i urban dagvattenhantering har granskats och beskrivits. Dessutom framgår av litteraturen att begreppsmässiga oklarheter och osäkerheter i NBS-begreppet leder till svagheter i beslutsfattande och planeringsprocesser. Målet med denna studie var att förstå rekommendationer för dagvattenhantering för att mildra klimatförändringar, hur dessa rekommendationer relaterar till detaljerade planeringsdokument, vilka typer av lösningar som övervägs och föreslås i planeringsprocessen, om det finns en koppling mellan NBS och de föreslagna lösningarna, och slutligen - om rumslig analys kan hjälpa till i planeringsprocessen för att lokalisera styrkor och svagheter med den planerade konstruktionen i översvämningsutsatta områden. Resultaten av denna studie indikerar hur de valda detaljutvecklingsplanerna följer rekommendationerna i strategiska dokument. Detaljerade planeringshandlingar följde rekommendationerna i begränsad omfattning. Dessutom, när det gäller rumslig analys, hänvisade de analyserade planerna sällan till Skyfallsmodellen, som används för att representera översvämningsrisken orsakad av 100-årsregn. I ett av fallen med en tidig detaljplanen föreslogs nybyggnadsområdet inom ett område med stor risk för översvämning. Användningen av rumslig analys skulle kunna hjälpa stadsplanerare att identifiera både områden som är olämpliga för utveckling och att lokalisera platser som är lämpliga för implementering av NBS.

Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar för att kunna arbeta för social hållbarhet. Följaktligen fokuserar följande diskurs på arbete och metoder kring invånarinvolvering i gestaltning av offentlig livsmiljö. Med anledning av bristen på tydliga riktlinjer samt för att förstå fördelarna med inkludering av invånare har denna uppsats formulerats. Vidare tar diskursen upp metoder och exempel från verkligheten för att vidareutveckla kompetensen och diskutera vikten av väl implementerade invånarinvolveringsprocesser vid stadsplanering och fysisk planering. Uppsatsen tar avstamp i Helsingborgs stads projekt Nytt stadsbibliotek för att undersöka involveringsmetoderna i samband med utvecklingen av stadens nya bibliotek. Vid gestaltning av arkitektur som ämnar vara en plats för befolkningen - vilka mandat får då invånarna att påverka? Denna abduktiva forskningsansats har skapats med kvalitativa metoder som tillvägagångssätt i egenskap att förstå för- och nackdelar vid involvering. Centralt för uppsatsen har intervjuer med representanter från Helsingborgs stad varit med syfte att fördjupa fallstudien samt diskutera invånarinvolvering som demokratiskt uttryck. Praktiska metoder i kombination med teori och uttalade riktlinjer lyfts upp för att analyseras samt öka kunskapen på ämnet. Trots att olika metoder av involvering inkluderar invånare i olika grader, konkluderar uppsatsen att den högsta graden av inkludering inte nödvändigtvis är den mest optimala. / The current population is faced with many challenges where the importance of social sustainability has become prominent as one of many keys to reach functioning societies. Ecological and economic sustainability are in some regard allowing for more measurability. Despite this, social sustainability is at least as important. The importance of involving citizen and democracy are essential parts of being able to work for social sustainability. Consequently, the following discourse focuses on work and methods around citizens involvement in the design of the public environment. Due to the lack of clear guidelines and in order to understand the benefits of inclusion of citizens this essay has been constructed. Furthermore, the discourse addresses methods and real-life examples to further develop the competence and discuss the importance of well-implemented citizen involvement processes in urban-and physical planning. This essay is based on Helsingborg’s project Nytt stadsbibliotek to investigate the involvement methods in connection with the development of the city’s new library. When designing architecture that aims to be a place for the citizens - what mandates do the residents get to influence? This abductive research approach has been designed with qualitative methods as a way to understand the pros and cons of involvement. Interviews with representatives from the city of Helsingborg have been crucial in the essay with the aim of deepening the case study and discussing citizen involvement as a democratic expression. Practical methods in combination with theory and declared guidelines are highlighted to be analyzed and to increase knowledge on the subject. Although different methods of involvement include citizens to different degrees, this paper concludes that the highest degree of inclusion is not necessarily the most optimal solution.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.

Populär sammanfattning I vårt samhälle finns många offentliga konstverk. Dessa verk har kommit till på olika sätt men gemensamt är att konstverken i de allra flesta fall upphandlats med utgångspunkt i någon form av skiss. Skissen föregår det kommande konstverket och tjänar som underlag för beslut om upphandling av verket i full skala. Kunskapen om hur skisser kan tydas varierar och dessutom förekommer flera typer av skisser som var för sig fordrar olika sorters insikter av betraktaren (beslutsfattaren) för att kunna tolkas. Det övergripande temat för avhandlingen är kommunikationsprocesserna i relation till utvecklingen av 12 konstnärers gestaltningsförslag, tävlingsbidrag, samt hur juryns bedömning av dessa ser ut. Studien är baserad på material insamlat från de deltagande konstnärernas processer i Projekt Konstpaus, ett projekt delfinansierat av EU. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur konstnärer utformar sina gestaltningsförslag, samt hur dessa förslag används och värderas. För att göra detta har tävlingsbidragen analyserats och konstnärerna intervjuats. Konstnärliga gestaltningsprocesser har synliggjorts liksom kommunikationen mellan beställare och konstnär.Bland annat har det framkommit att det finns en större potential att förmedla ett komplext gestaltningsinnehåll till en jury med stöd av digitala skisser, än vid användande av traditionella skisser. Det har visat sig att det kommande konstverkets kvaliteter blir synliga, men också att de brister som finns i gestaltningen tydliggörs i 3D- skisserna. Liksom teknologier tidigare i historien haft sin påverkan på bildutvecklingen, tolkningen och seendet har också övergången till digitala skisstekniker denna inverkan. Det har också visat sig att den text som tillhör respektive tävlingsbidrag haft avgörande betydelse för utfallet av jurybedömningen. Muntliga och skriftliga presentationer, bilagor och brev har påverkat juryn i sina beslut.Studien har också visat hur konstnärer kan tolka och förmedla resultat av en inventering och genom sina skisser förmedla dessa tolkningar. Konsten som tolkare av miljö, tid och tanke, kan gestalta information om en plats och i och med detta också fungera värnande för ett samhälles identitet i olika faser av en utveckling.Studien har bidragit med en djupare inblick i konstnärliga gestaltningsprocesser och hur de kan beskrivas samt i och med detta också en fördjupad förståelse i allmänhet av kreativa processer. / Abstract The overall intention of this research project is to increase knowledge regarding design processes in general and artists' design processes specifically. The research is carried out as a case study based on the sketch processes that took place within Projekt Konstpaus (The Art Break Project). The sketches, or suggested designs, are the main objective for analysis and consideration in this study. Projekt Konstpaus (The Art Break Project) is a development pro­ject partially financed by the European Union (EU). The vision of the project embodied equality, multiculturalism and sustainable community development. The municipality of Strängnäs, Sweden was the leading partner in the project and provided the necessary support for the project idea, financing and infrastructure. The innovative aim of the project was to have various groups of people from different backgrounds working together in the same processes. The project team consisted of several artists and people with university educations, such as archaeologists, cultural geographers, biologists and geologists. The main objective of the project team was to provide the basis for the construction of a culturally inspired walking and bicycle path. Several rest spots/rest stops (“konstpauser”) designed with artistic cha­racter and influenced primarily by the municipality’s extensive nature/cul­tural heritage will be found along the path (which has been approved for construction). One initial task of the project team was to make an inventory of the nature and culture artifacts within the project area as a means of promoting na­ture/culture preservation for the benefit of future generations through information sharing. The walking/bicycle path will be accessible to all, with special provision for physically challenged individuals. The intention is to provide an environment for both quietude and physical recreation. The artists within the project embedded their artistic interpretations of the inventory and communicated them by suggesting artistic designs (sketches) related to the planned path. A jury then considered the sketches. Sketch, text, models and jury decisions (regarding the designs) are the objective of this research. The analysis of the material (sketches, texts, models and jury decisions, both oral and written) exposes the artistic processes. It is also the key to understanding the messages the artists intend to convey through their suggested designs. It is important to realize the significance (specific characteristics) of different types of sketches to be able to make decisions based on sketch materials. When sketches are examined, this awareness is central to making the right decision. In this study, three different types of sketches are examined, and the reading of each type is discussed. When studying the suggested designs, insight was gained regarding the differences between using computer-aided design and traditional sketch tools. Knowledge was also increased concerning the development of sketch techniques generally, and when using computers specifically. A dualism of sight and seeing in terms of the visualization of an idea exists, and it is discussed in the light of empirical examples. It is also placed in relation to important technological steps taken earlier in history. The use of Camera Obcura as a helpful tool for composition is one such step. The use of this tool impacted on how the inner view was changed and, with that, manners of expression as well. This is seen in the composition of paintings and the use of language. Our thinking is influenced by what we see, and that, in turn, influences our thoughts. In our contemporary western paradigm, our commonly-held definition of "seeing" is influenced by computer-gained visual representations and the processes used when producing them. The study confirms that while this particular type of sketch exposes the suggested design idea a bit clearer than traditional sketches, it also reveals errors in the suggested designs. I have also found that both written and spoken language routes the interpretation of sketch material. In terms of understanding how the suggested designs are chosen by a jury, this component (the spoken or written language) was seen in the empirical material revealed in this study. It was also theoretically confirmed. Together with an overall insight into the artistic processes, this study confirms the possibility of using artists in a development process. In this project, the process was to promote na­ture and culture preservation. It is valuable to integrate diverse areas of knowledge in the same process. This is true in both a social and an environmental sense. Finally, findings in this analysis confirm that artists are able to convey messages through their suggested designs (sketches). Those messages include interpretations of place, space, history and findings related to the project area.