I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

This study departs from a cleavage-theory by Kriesi et al. in which the globalization and the European integration divides Europeans in winners and losers through a political, a cultural and an economic mechanism (2012). It examines the connection between the polarization following the integration and the support for political systems using Norris’ framework from Democratic deficit (2012) which differs on five levels of support. The main findings show that the polarization has an impact on four out of five levels through the cultural mechanism and that it thus not only may generate support for right-wing populism as shown by Kriesi with more, but for right-wing extremism as well. Even though the effect is limited the results also suggests that the decreasing trust in political institutions in Europe is not to be reduced to normal a fluctuation.

Globalization is a fascinating concept mostly because of its influence on the world and the systems within it. The external factors in the surrounding world can make any country adapt to new ways of thinking. This effect has come to impact how education works and evolves and in what way education should persist. The educational sector in Sweden is no exception to globalizations effects on how its systems work and what should be thought of it. How this phenomenon, globalization, is met by the students and the public mostly depends on how it is presented by the media and educators. Moreover we can see that there is a need for continuous education of teachers and development of their skills for them to stay up to date and face globalization on the world arena. Be-cause of this we can see politics getting involved in the educational system to be able to maintain control over its development, this involves both economical and ideological views. The presented subjects in this abstract is what the coming essay will explore. Some effects of these external factor could be and how teachers should work with globalization as a phenomenon!

No description available.

I denna studie har syftet varit att besvara hur globaliseringsprocessen framställs i läroböcker för gymnasieskolan utifrån ekonomiska, politiska och sociala perspektiv, klargöra eventuell förändring över tid samt besvara på vilket sätt läroböcker ska värderas utifrån teoretiska aspekter. Det har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys med ett operationaliseringsschema som stöd. Resultatet visar att det ekonomiska perspektivet är överrepresenterat i läroböcker när det handlar om globaliseringsprocessen. Politiska och sociala perspektiven behandlas inte alls i samma utsträckning som det ekonomiska perspektivet. Av de underkategorier som undersöks – orsaker, konsekvenser och aktörer – var det konsekvenserna av globaliseringen som behandlade till största del. Enligt teorin var handel en ekonomisk orsak till globaliseringen. Enligt materialet var handel en konsekvens av globaliseringen. Samtidigt var teknisk utveckling enligt teorin en ekonomisk konsekvens medan materialet presenterade teknisk utveckling som en orsak till globaliseringen. Detta indikerade på att läroböckerna inte fullt vilade på samma vetenskapliga grund som föreslogs i det teoretiska ramverket. Slående var materialets likheter mellan den tidigare och senare upplagan. I många fall var behandlingen av globaliseringsprocessen identiska mellan upplagorna. / The purpose of this study has been to answer how the globalization process has been presented in textbooks for upper secondary school by economic, political and social perspectives, bring clarification to any possible changes over time that may occur and answer how textbooks should be evaluated based on theoretical aspects. A qualitative content analysis has been made with an operationalization scheme as a support. The result show that the economic perspective is overrepresented in the textbooks when globalization process is being processed. The political and social perspectives is not processed the same amount as the economic perspective is being processed. Of the subcategories – cause, consequence and participants – the consequence of the globalization was processed mostly. The economic cause of globalization according to the theory was trading. According to the material trading was one of the consequences of the globalization. Meanwhile the technical development was according to the theory an economic consequence in the meantime the material presented technical development as a cause of the globalization. This indicated that the textbooks did not fully rest on the same scientific basis as suggested in the theoretical framework. The materials similarities between the earlier and later edition was striking. In many cases the processing of the globalization process vas identical between the editions.

Globalization is a phenomenon that connects people from all around the world to a single unit. It affects people on an economic, political and cultural level and because of that we can study and analyze many aspects within globalization. Globalization gives us many things aswell as opens up oppertunities for groups to strike back because they do not share the same view.   The aim with this essay is to examine and analyze to what extent the economic, political and cultural dimensions opens up oppertunities for islamic terrorism to emerge and how globalization have changed the states’ actions against islamic terrorism. The theoretical starting points are the dimensions of globalization and realism and they will help answer the essay’s questions which are the following: What conditions have the dimensions of globalization made it possible for islamic terrorism to emerge? How has the states’ actions to counter islamic terrorism changed with globalization?    The study shows that each dimension opens up oppertunities for islamic terrorism to emerge in some regard. The study also shows that globalization have changed the states’ actions against islamic terrorism.

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.</p>