This essay will examine gothic traits in young adult and children's fantasy, specifically the fantasy series Septimus Heap (2005-2013) by Angie Sage. In order to get a better overview of the material i will be looking at the series as a whole and from there examining the parts i find relevant.  The basis of my analysis will be the gothic traits identified by Fred Botting in Gothic (2013) and a close reading of Septimus Heap (2005-2013). My analysis will be divided in to categories based on these gothic traits, and sub-categories based on what parts of the source material I am discussing. I conclude that several gothic traits, as defined by Botting, are present and recurring in Septimus Heap (2005-2013) but that aspects of these may sometimes differ from Bottings description of the classic gothic traits.

In this paper, I study the bodies in Mare Kandre’s two novels Bestiarium (1999) and Xavier (2002), with the help of Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque. I examine the worldview that is portrayed in the novels – focusing on the attitude towards death – and seek answers to the following questions: how do the human bodies look and how do they relate to their surroundings? What does the way they are portrayed say about the world the novels portray? And what role does laughter play in the novels? I also examine the similarity between a grotesque body, and a gothic monster. As a result, I find that one body may exist both in life and death at the same time, that the bodies can merge together, and that the boundaries between body and world may be exceeded. I also find the grotesque abilities of the body not to be threatening, but filled with possibilities. Here, even monsters are not harmful. / I den här uppsatsen undersöker jag kropparna i Mare Kandres två romaner Bestiarium (1999) och Xavier (2002), med utgångspunkt i Michail Bachtins teorier om det groteska. Jag söker svar på hur hans begrepp kan öka förståelsen för den värld som målas upp i romanerna, med ett fokus på inställningen till döden. Jag ställer mig frågor om hur de mänskliga kropparna ser ut och hur de förhåller sig till resten av världen, vad sättet de gestaltas på säger om romanvärlden och vilken roll skrattet spelar i romanerna. Jag undersöker också likheten mellan groteska kroppar och gotiska monster. I min analys visar jag att kropparna i Mare Kandres romaner kan befinna sig både i livet och döden samtidigt, att de ständigt är i rörelse och kan uppgå i varandra. Dessutom kan gränsen mellan kropp och värld upplösas. Jag visar också på att den glädje som kännetecknade medeltidens grotesk bara kan förnimmas, men att de groteska kropparna trots det besitter positiva möjligheter. Inte ens monster måste här besegras, då de inte utgör något hot.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag? Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin subjektivitet verkar förekomma mest frekvent i Småtrollen och den stora översvämningen, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin undergång, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten. / The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood). The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in Småtrollen och den stora översvämningen? How are these gothic influences portrayed and to what purpose? Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: subjectivity, loss, decay, ruin, insolvability, and labyrinthism. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the subjectivity category seems to be most frequent in Småtrollen och den stora översvämningen where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the ruin category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?</p><p>Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör <em>subjektivitet</em>, <em>avsaknad</em>, <em>förfall</em>, <em>undergång</em>, <em>olösbarhet</em> och <em>labyrintism</em>. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin <em>subjektivitet </em>verkar förekomma mest frekvent i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin <em>undergång</em>, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten.</p> / <p>The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on <em>Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood)</em>. The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? How are these gothic influences portrayed and to what purpose?</p><p>Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: <em>subjectivity</em>, <em>loss</em>, <em>decay</em>, <em>ruin</em>, <em>insolvability</em>, and <em>labyrinthism</em>. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the <em>subjectivity</em> category seems to be most frequent in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the <em>ruin</em> category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.</p>

The novel American Psycho was first published in 1991. It recieved harsh criticism and was viewed as a work of heterosexism, misogyny and pointless violence. Despite the criticism, the protagonist, a wealthy serial killer yuppie namned Patrick Bateman, fascinated the readers. He hides his monstrosity behind a façade of heteronormativity, but this essay shows that the norms in American Psycho are fragile. Batemans relationships are shallow, his identity is constructed out of traditional masculinitynorms and even though he’s homophobic there’s a homoerotic undertone in the text, as well as gothic patterns that give the novel a fair amount of queerness too. This analysis shows that the fear of AIDS, imprinted in the text, works as a representation for Bateman’s discrepancy concerning his sexuality. It brings to light that Bateman’s feelings towards two of his collegues are charachterized by homoerotic yearnings, and that shallow readings, where the text is not interpreted, allows the brutal violence to divert attention from the novel’s queer meaning. / Romanen American Psycho publicerades 1991. Den fick hård kritik och sågs som ett heterosexistiskt, misogynt verk fullt av meningslöst våld. Trots kritiken fascinerade protagonisten, den förmögna seriemördaryuppien Patrick Bateman, läsarna. Bateman döljer sin monstrositet bakom en heteronormativ fasad men den här uppsatsen visar att textens heteronorm är bräcklig. Batemans relationer är ytliga, identiteten är konstruerad från traditionella maskulinitetsnormer, han är homofobisk, även då gotiska, homoerotiska undertoner präglar texten. Analysen visar att AIDS-skräcken som präglar boken är synonym med Batemans sexualitetsdiskrepans, att hans känslor för två av hans kollegor är av homoerotisk karaktär, samt att i ytliga läsningar av romanen, där texten inte tolkas, gör det explicita våldet att läsarens uppmärksamhet avleds från romanens queera innebörd.

Hin Ondes hus är Aurora Ljungstedts debutroman från 1853. Tidigare forskning har uppmärksammat romanen som en av Sveriges första och mest renodlade gotiska romaner. Hur ideologiska aspekter såsom genusfrågor kommer till uttryck i texten är dock outforskat till övervägande del. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur romanens gotiska element kan kopplas till genusfrågor. Detta åstadkoms genom att romanen analyseras utifrån teoribildningen female gothic. Analysen visar att romanens dramaturgi och skräckskildringar till övervägande del följer de konventioner som förknippats med female gothic. Typiskt gotiska motiv, som dubbelgångare, ödesbestämdhet och känslan av das unheimliche bidrar också till att kvinnan skildras som utsatt och maktlöshet i hemmet, äktenskapet och patriarkatet. En implikation av analysen är att Ljungstedts texter redan tidigt i författarskapet präglades av ett kvinnoperspektiv. / Hin Ondes hus [The House of the Devil] is Aurora Ljungstedt’s debut novel from 1853. Earlier research has recognized the novel as one of Sweden’s first and most distinctive Gothic novels. However, in what ways ideological aspects, such as gender issues, are expressed in the text is largely unexplored. Therefore, the purpose of this study is to further the understanding of how the novel's Gothic elements are related to gender issues. This is achieved by analyzing the novel using Female Gothic theory. The analysis shows that the novel's plot and depictions of fear largely align with the conventions associated with the Female Gothic. Typical Gothic motifs, such as doubles, a sense of predetermination, and a sense of das unheimliche also contribute in portraying the woman as vulnerable and powerless in the home, in marriage and in patriarchy. One implication of the analysis is that Ljungstedt's texts were characterized by a woman’s perspective from early on in her writing.

Studien undersöker användningen av Goyas etsning När förnuftet sover kommer monstren och Fuselis oljemålning Nattmaran som förekommer i slasherfilmen Terror på Elm Street (2010). Konstverken är placerade i en scen där konstverken bland annat får en självrefererande roll eftersom det som sker i konstverken även sker i filmen. Syftet med studien är att undersöka vad konstverken fyller för funktion i filmen och att undersöka om det finns stilistiska och tematiska likheter mellan konstverken och filmen trots att det skiljer ungefär 200 år mellan dem. De båda konstverken analyseras semiotiskt och filmen analyseras främst utifrån studiens teoretiska perspektiv: intermedialitet, transmediering och intertextualitet.   Resultatet visar att slasherfilmer och skräckfilmer är väldigt flitiga med användandet av intertextuella referenser och självrefererande uttryck men att det är svårt att veta exakt vad konstverken har för betydelse. Tidigare forskning visar att tidig skräckfilm inspirerades av gotiska romaner och romantiska konstverk vilka transmedierades till filmmediet när det var tekniskt möjligt. Mellan konstverken och filmen går det att hitta flera stilmässiga och tematiska likheter som är typiska för det som började framhävas under romantiken. Terror på Elm Street (2010) bär på flera postmoderna drag, bland annat eftersom filmen kombinerar uttryck från det förflutna och berör gränsen för vad som ses som fin- respektive populärkultur. / This study examines Goya’s etching The Sleep of Reason Produces Monsters and Fuseli’s The Nightmare and how they are used in the slasher movie A Nightmare on Elm Street (2010). The purpose of this study is to explore the artworks and their role within the movie and examine if it is possible to distinguish stylistic and thematic similarities between the works despite being separated by approximately 200 years. The artworks are analyzed according to a semiotic method, while the movie is analyzed mainly using the study’s theoretical aspects: intermediality, transmediality and intertextuality. The result shows that intertextual references and self-referential expressions are frequently used in slasher movies. However, the specific role which these artworks play in the movie is often hard to decipher. There are several similarities between the artworks and the movie and previous studies shows that early horror movies were influenced by gothic novels and romantic paintings which were transmediated to fit the film medium. The art works used in A Nightmare on Elm Street (2010) have the same motifs as part of the film’s story and are also part of a postmodern trend of mixing between so called high culture and popular culture.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand. That Norrland is still to this day a colony within its own country. / I Norrland kan ingen höra dig skrika. Det är så det norrländska landskapet har framställts inom både litteratur och film i Sverige. Norrland har genom åren gestaltas som något avlägset och mystiskt, nästintill främmande. Helt olikt resterande delar av landet. Det är min avsikt att visa hur den systematiska kategoriseringen av Norrland och dess litteratur avslöjar flera av de kriterier som per definition beskriver kolonism. Genom en postkolonial läsning av spänningsromanen Stallo (2012), av författaren Stefan Spjut, söker jag visa hur författaren genom svensk folklore och genom en övernaturlig närvaro kan kritisera koloniala strukturer.

Wie kein anderer Text des englischen Romanciers und Essayisten John Fowles ist 'The Ebony Tower' von Gemälden geprägt. Die Novelle verweist auf ihren 104 Seiten auf über vierzig Maler sowie auf die verschiedensten Maltechniken und Kunstrichtungen. Von zentraler Bedeutung ist hierbei die Stilrichtung der Internationalen Gotik, die durch Gemälde von Antonio Pisano (1395-1455), genannt Pisanello, sowie von Paolo di Dono (1397-1475), genannt Uccello, vertreten ist. Henry Breasley, weltberühmter Maler, magus in bezug auf den Leser sowie den Novizen und 'malenden Theoretiker' David Williams und in gewisser Weise auch Sprachrohr von Fowles, bezieht sich diskursiv sowie piktural, beispielsweise in seiner sehr erfolgreichen 'last-period series', gleich mehrfach implizit und explizit auf die beiden Italiener. Diesen kommt somit eine Schlüsselstellung nicht nur für die Interpretation von Breasleys Bildern, sondern auch für die von Fowles in 'The Ebony Tower' propagierte Kunst- und Lebensauffassung zu.